<p>The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences. </p>

Vi är intresserade av att studera ”vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare” eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare. Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier. Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning. För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier. Vi har valt några, för oss, välkända teorier för att skapa en grund att komplettera med mindre omtalade teorier som ger andra infallsvinklar, bl.a. diverse teorier av Hans L. Zetterberg. Motivationsteorierna kompletteras ytterligare med fakta om arbetsmarknaden i Gävleborgs län, en undersökning om vilka förväntningar studenterna vid Högskolan i Gävle har på sin framtida arbetsmarknad, Universum Communications ”FöretagsBarometern” samt insikt i livets socialiseringsprocess. De viktigaste motivationsfaktorerna som vår svarsgrupp tittar på rörande framtida arbetsgivare är: arbetsuppgifterna (är de stimulerande, varierande och meningsfulla?), lönen (kompenserar lönen min ansträngning och ”förlorade” tid?), utvecklingsmöjligheter (kan jag utvecklas både personligt och yrkesmässigt?), arbets- och pendlingstid (finns det tid att umgås med familj och vänner samt ägna sig åt fritidsintressen?) och trivsam arbetsmiljö (kommer jag att trivas här?). Av de motivationsteorier som vi valt var det ingen som fullständigt förklarade svarsgruppens val av motivationsfaktorer. Dock kan utvalda delar av teorierna ge viss förståelse av studenternas val, men för en djupare förståelse krävs en kombination av flera teorier. Arbetsgivarna verkar ha viss insikt i vad studenterna i vår svarsgrupp söker men inte en komplett bild, eftersom ingen av dem nämner arbetsuppgifterna som en viktig faktor. Båda svarsgrupperna tror att en positivare arbetsmarknad skulle kunna attrahera studenter att stanna i Gävle, d.v.s. att det finns arbeten inom ekonomiområdet. Många av ekonomistudenterna kan tänka sig att stanna i Gävle om de får ett arbete som de trivs med. / We are interested in studying “what determines the students of business administration’s choice of employer” since we are students of business administration ourselves and have started to think about our future employers. This subject is also interesting for companies and organizations since knowledge about what determines the choice can make it easier to attract suitable co-workers. When the companies and organisations have found the right employees it’s a matter of keeping them and one way of doing this is by knowing and satisfying the employees’ needs. The purpose of this essay is to examine what determines the students of business administration’s choices of future employer through their factors of motivation and if these factors is consistent with existing theories on motivation. We also want to find out if companies and organizations know what students of business administration are interested in and what can be done to make students want to live in Gävle after they are finished with their studies. The method we have chosen for our study is e-mail interviews since our first idea of discussions in focus groups couldn’t be followed through because of a lack of interest. Nine students of business administration at the University College of Gävle and three organizations in Gävle, that are involved in the NU!-project, participated in the interviews. To get a deeper knowledge into what motivates people we have chosen to study a number of motivational theories. We have chosen a few, to us, well-known theories to create a base to which we add less discussed theories to give us different angles of approach. We also present facts about the labour market in Gävleborgs län, a study concerning what expectations the students at the University College of Gävle have on their future labour market, Universum Communications’ “FöretagsBarometern” and an understanding of the process of socialisation. The most important motivational factors that the studentgroup is concerned with regarding future employers are: the work assignments (are they inspiring, diverse and meaningful?), the salary (is it a fair compensation?), growth opportunities (both personally and professionally?), work hours and commuting time (will I have time for family, friends and interests?) and a pleasant work environment (will I like working here?). The motivational theories that we chose didn’t fully explain the students’ choice of motivational factors. There is however certain parts of the theories that offers some understanding of the students’ choices, but to get a deeper understanding a combination of several theories is needed. The employers seem to have some insight in what the students of business administration are looking for but they don’t have the complete picture, since none of them mention work assignments as an important factor. Both groups think that a more positive labour market could attract more students to stay in Gävle, i.e. that there are work related to business administration available. Many of the students of business administration could imagine staying in Gävle if they got a work that suited them.

Den här uppsatsen handlar om vilket synsätt pedagoger, skolledning och den politiska nivån har på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på rådande synsätt på dessa elever har vi valt att göra en kvalitativ respondentintervju med sex pedagoger, två skolledare samt två personer från stadsdelsförvaltning. För att ta reda på vilket synsätt man har på elever med läs- och skrivsvårigheter. Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att skapa oss en bild om vilka rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter som finns inom våra skolområden. Vi har studerat tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom att intervjua pedagoger, skolledare och personal på stadsdelsnivå har vi fått svar på vår problemformulering. Vårt resultat, med stöd från tidigare forskning, visar på att synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter är under ständig förändring, påverkas av kompetens och kunskap i ämnet, samt att synsättet kan delas in två huvudgrupper. This research examines within which way pedagogues, school management and people on political level look upon children with reading and writing difficulties. To find out we have chosen to conduct a qualitative interview with six pedagogues, two headmasters and two employees at the City administration. In order to create a picture of how children with reading and writing difficulties are looked upon, our study aims to do an empirical study. We have gone through existing research and history that underlie the existing perspective on children with reading and writing difficulties. By interviewing pedagogues, headmasters and employees on political level, our questions have been answered. Our result, with support from existing research, clearly shows that the view on children with reading and writing difficulties is constantly changing depending on the competence and knowledge within the area. Also, we have found that the view is divided in to two main groups.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats. Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång. Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar. Tre kategorier med subkategorier presenterar resultatet i form av sjuksköterskors syn på familjecentrerad vård och vilka förutsättningar som krävs och kan underlätta implementering av omvårdnadsmodellen. Sjuksköterskor har generellt en positiv syn på vad familjecentrerad vård innefattar. Det råder skilda meningar inom roll- och ansvarsfördelning sjuksköterskor och familj emellan, vilket försvårar samarbetet. Det framkommer samtidigt hur brist på resurser, förståelse och medvetenhet ytterligare problematiserar applicering av familjecentrerad vård. Utbildning, erfarenhet och organisatoriskt stöd krävs för att skapa en gemensam syn och öka förståelsen kring familjecentrerad vård. / Nurses’ approaches to families’ involvement and participation in the child’s care have fluctuated over the last century. In relation to emerging evidence through research, family-centered care has become an increasingly accepted concept in pediatric care. The family's involvement in the child's care has proven to be a health promotion resource for the whole family. Nurses have an important role to engage and involve the family in care, thus the nurses' approach affect the extent to which it is performed. The aim of the present literature review was to elucidate nurses' approach to family-centered care when a child is in hospital, and the result is based on 11 research articles. Three categories with subcategories present the results in terms of nurses' approach to family-centered care and the necessary conditions that may facilitate the implementation of the nursing model. Nurses generally have a positive approach to what family-centered care concerns. There are different opinions about the roles and responsibilities of nurses and families in between, making co-operation difficult. It also emerges that the lack of resources, understanding and awareness further problematize the application of family-centered care. Education, experience, and organizational support are required to create a shared vision and to improve understanding of family-centered care.

Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.

No description available.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med någon annans synsätt. Vi ville se vad som hände om vi försökte göra spel på ett posthumanistiskt sätt och om detta hade förändrat något. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har även dykt upp frågor. En av dessa frågor är hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. Likväl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ändamål skulle kunna fungera. Vårt arbete resulterade i en spelprototyp som fokuserar på tillblivelse. Med denna som utgångspunkt diskuterade vi sedan möjligheter och konsekvenser med våra speltestare. Undersökningen visar att det vi designat inte bara är en varelseskapare, utan det kan också bli något mer tillsammans med spelarna. This Bachelor Thesis examines how digital games can be created with someone else&apos;s point of view. We wanted to see what would happen if we tried to make games in a post humanistic manner and whether this would change anything. The process has raised special opportunities and consequences, new questions have also emerged. One of these questions is how the creation of the creatures within digital games can be performed. During the project there have been discussions and tests around how a tool with this purpose could work. Our work resulted in a game prototype that focuses on creation. With this as a starting point, we then discussed its possibilities and implications together with our game testers. The analysis shows that what we have designed is not only a creature creator, but it can also be something more along with the players.