En person som står långt från arbetsmarknaden kan vara i behov av stöd och insatser från olika delar av välfärdsystemet. Aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, region och kommun arbetar gränsöverskridande kring individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med deras samverkan är att skapa bättre förutsättningar till att individerna kommer till arbete – studier – eller sysselsättning. Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativ ansats. Metodvalet vid genomförandet av datainsamlingen är fokusgrupp. Resultatet redovisas baserat från en utförd innehållsanalys. Resultatet fastställer att respondenterna upplever sig inte kunna bemöta personer långt från arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn. Upplevelsen hos fokusgruppdeltagarna är att en individ som söker stöd inte kan få en rättvis bedömning av sin arbetsförmåga i förhållande till sina livsförhållande/livsvillkor. Slutsatsen är att respondenterna finner organisatoriska och juridiska hinder för att tillämpa ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med målgruppen.

Bakgrund Ohälsa är ett aktuellt ämne inom organisationer och företag. För att hålla nere kostnaderna för sjukskrivningar och arbetsskador i samhälle, företag och organisationer är det väsentligt att nyttja resurser i form av personal effektivt. Vår studie handlar om hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs i Sverige, men också hur hälsofrämjande insatser gynnas och hur dessa satsningar får effekter i företag som vi studerat. Resultatet i vår uppsats handlar om hur företaget Stora Enso AB har arbetat med hälsofrämjande insatser. Under 2003 utkom en bok, Långtidsfrisk som är ett bra exempel på hur Stora Enso, inom produktionsenheten Fors Bruk har lyckats med satsningar på hälsa som både gett friska medarbetare och ekonomiska vinster för företaget. Syfte Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger. Metod och genomförande Vår uppsats bygger på kvalitativ metod med litteraturstudier i form av rapporter och litteratur. En semistrukturerad intervju har genomförts med en hälsospecialist på Stora Enso Skutskärs Bruk, för att undersöka hur arbetet med hälsofrämjande insatser sker idag och som en uppföljning av det jobb som Stora Enso gjort vid Fors Bruk under 00‑talet. Med hjälp grundad teori och den teoretiska referensramen har arbetet med uppsatsen framskridit tills att en mättnad i insamlandet av data uppnåtts och därefter har slutsatser av resultat sammanställts. Slutsats Enligt de nationella folkhälsopolitiska målen är goda levnadsvanor och en god arbetsmiljö centrala för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns direkta kopplingar mellan arbetsmiljö och olika hälsoutfall. En studie från Prevent visar att delaktighet, ett konsultativt ledarskap, kommunikation och målstyrning är viktiga faktorer för att medarbetare ska förbli friska. Dessa faktorer och begrepp har man jobbat med vid Fors Bruk och till viss del även vid Skutskärs Bruk. Enligt KASAM, som innebär en känsla av sammanhang, och som innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är det viktigt att inkludera medarbetare för att få en större förståelse för helheten. Både vid Fors Bruk och Skutskärs Bruk finns delar av KASAM i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder. Vid Fors Bruk har man dessutom räknat på hälsofrämjande åtgärder i form av ekonomiska besparingar, det har man inte gjort lika tydligt vid Skutskärs Bruk. / Background Absence of health is a current topic in organizations and companies. In order to keep down the costs of sick leave and work injuries in society, companies and organizations, it is essential to use resources in form of personnel effectively. Our study is about how the political work for public health is conducted in Sweden, but also how health promotion efforts are promoted and how these initiatives have effects in a company that we have studied. The result in our study is about how the company Stora Enso AB has worked with health promotion efforts. In 2003 the book Långtidsfrisk was published, which is a good example of how Stora Enso at the production unit Fors Bruk, has succeeded in investing in health that has given both healthy employees and financial benefits for the company. Purpose The overall purpose of the study is to examine the socioeconomic benefits that investments in health work bring. Method and implementation Our study is based on a qualitative method with literature studies in form of reports and literature. A semi structured interview was conducted with a health specialist at Stora Enso production unit Skutskärs Bruk, to investigate how the work on health promotion efforts is taking place today and as a follow-up to the work done by Stora Enso at Fors Bruk. With the help of grounded theory and the theoretical frame of reference, the work on the study has progressed until a saturation in the data collection has been achieved and then conclusions of results have been compiled. Conclusion According to the national public health policy goals, good living habits and a good working environment are central to achieving equal health. There are direct links between work environment and various health outcomes. A study from Prevent shows that participation, consultative leadership, communication and target control are important factors for employees to stay healthy. There has been focus on these factors and concepts at Fors Bruk and to some extent also at Skutskärs Bruk. According to KASAM, which involves a sense of context, and which includes comprehensibility, manageability and meaningfulness, it is important to include employees to gain a greater understanding of the context. Both at Fors Bruk and Skutskärs Bruk, there are parts of KASAM in their work with health promotion measures. In addition, Fors Bruk health promotion has generated financial savings, but at Skutskärs Bruk no such estimates has been made.

Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.

Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.

Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Vår studie syftar till att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver hur de ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur de resonerar kring bedömning av de barn som utgörs av begreppet samt hur de beskriver att bedömningen görs. För att undersöka ovanstående har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod där studiens resultat ställs i relation till och jämförs med våra teoretiska utgångpunkter, det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemma perspektivet inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet i vår studie visar att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett mångtydigt begrepp som kan tolkas på flera olika sätt. Bedömning beskrivs som ett laddat begrepp av både förskollärare och rektorer, de redogör för att det inte bör förekomma i förskolan. Samtidigt menar respondenterna att bedömning är nödvändigt för att kunna tillgodose barns utveckling och lärande. I bedömningen av barnet i behov av särskilt stöd förläggs stort ansvar på de pedagoger som arbetar nära barnet. Studiens slutsats är att förskollärare och rektorer anstränger sig för att tillämpa ett relationellt synsätt både när det gäller hur de ser på barn i behov av särskilt stöd samt hur de för resonemang kring hur bedömning görs. Dock så ter sig svårt för dem att inte pendla över till det kategoriska perspektivet, bedömning görs i det första steget utifrån barns beteende eller egenskaper där det ” normala ” framträder. Det blir ett dilemma för förskollärarna och rektorerna där de både ska undvika att göra ett särskiljande av barnet och inte peka ut det som avvikande samtidigt som de behöver bedöma och identifiera de barn som är i behov av särskilt stöd.

There are many ways to view mathematics, two of the most prominent ways are absolutism and fallibilism where you view mathematical concepts as something static or ever changing respectively. In school it has been shown that students with a fallibilistic view have an easier time solving problems than those who see mathematics absolutisticly. On pace with the digitization of the Swedish school where digital tools are becoming more common, we wonder what views of mathematics those platforms offer, and what views are expressed by the students in their interaction with them. To answer these questions we have analysed observations and interviews with three students. The observations have been done during a lesson where the students have used digital tools, such as NOKflex which is a learning platform while the interviews were qualitative and had the students answer questions about how they work with digital tools in different subjects. The result of this study shows that NOKflex primarily offers an absolutist view, but the students express both an absolutist and fallibilistic way of thinking during the lesson and the interview. A conclusion drawn from this is that these views are not mutually exclusive to each other and a primary factor to what view is expressed depends on the context of the situation. Due to the absolutist view NOKflex offers students problem solving and reasoning skills suffer.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några lärare upplever betydelsen av relationskompetens i relation till elevers motivation och lärande på gymnasiesärskolan. Studien synliggör vikten av att läraren möter eleven som en hel människa och möter känslor, behov och personliga mål och inte enbart den kognitiva förmågan hos eleven. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan forskning och de intervjuade lärarna och menar att sociala relationer mellan lärare och elever har en avgörande roll för elevers motivation och lärande. En annan betydelsefull faktor var att ett starkt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare är mycket viktigt för att eleverna ska trivas och lyckas i skolan.Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att lärarna upplevde deras uppdrag att undervisa och skapa relationer till elever i gymnasiesärskolan som komplext och det fanns många dilemman och utmaningar. De lyfter fram att det kunde finnas svårigheter och utmaningar med relationen i både mötet med elever men även i samverkan med föräldrar. Enligt Jensen m.fl. (2015) är kärnan i lärares relationskompetens förmågan att möta elever och föräldrar med öppenhet och respekt, att visa empati och kunna ta ansvar för sin egen del av relationen, som pedagog. Studiens resultat belyser viktiga framgångsfaktorer för att bygga och upprätthålla goda relationer med eleverna såsom att bemöta eleven med respekt och engagemang, utmana eleven utifrån sin förutsättning samt skapa ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat där eleverna trivs. Det finns ett värde att diskutera speciallärarens uppdrag på de olika nivåerna för att den specialpedagogiska verksamheten ska få möjlighet att bidra till en mångsidig och inkluderande lärmiljö.

Denna studie syftar att få kunskap om hur demokrati kan se ut i olika förskoleklasser. Eftersom demokrati är ett brett område har vi valt att avgränsa begreppet till utbildning och samhälle. I vår undersökning har vi utgått ifrån teoretikern Johan Dewey som lyfter demokratins roll i undervisningen och i dagens samhälle. Undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer och observationer. Vi har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i olika förskoleklasser i samma kommun. Intervjuerna och observationerna har gått ut på att få en bredare bild av hur förskollärarna ser, förhåller sig och arbetar med demokrati i verksamheten tillsammans med barnen. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har en viss förståelse kring begreppet Demokrati, däremot tycker dem att det är ett väldigt stort och avancerat begrepp som innefattar många olika faktorer. I resultatet framkommer det att man inte samtalar om begreppet demokrati med barnen i förskoleklasserna utan förskollärarna agerar till viss del demokratiskt utan att reflektera över det. Deras synsätt kring demokrati är att involvera barnen i verksamheten, så att barnen känner sig viktiga och delaktiga i sin vardag, men i den praktiska verksamheten är det lätt att man glömmer bort de teoretiska aspekterna.