Studiens syfte var att undersöka kopplingen mellan hur professionella inom socialt arbete arbetar med män som utövat våld i en nära relation och hur de ser på problemet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med sju yrkesverksamma inom socialt arbete. De informanter som deltog arbetade antingen inom socialtjänsten eller i verksamheter som erbjuder behandling för våldsutövande män. I studien användes ett genusperspektiv och den ekologiska modellen som teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visar att professionellas arbete speglar deras syn på mäns våld mot kvinnor. De som arbetar med kvinnorna ser konsekvenserna av våldet medan de som arbetar med männen ser de som könsneutrala människor som behöver hjälp. Resultatet visar även på vikten av att våldsutövare tar ansvar för våldet och söker hjälp, detta för att undvika att våldsproblematiken förs vidare eller fortsätter. Vidare framkommer brister både i metod vid behandling av våldsutövande män samt i socialtjänstens förmåga att identifiera en våldsutsatthet respektive våldsutövande. Den behandlingsmetod som används berör inte den koppling som finns mellan manlighet och våldsutövning och de professionella som arbetar behandlande tycks sakna detta perspektiv. / The purpose of this study was to examine the connection between how social work professionals, work with men who use violence in an intimate relationship and how they see the problem. To conduct the study a qualitative method was used that included interviews with seven professionals in social work. The professionals who participated worked either in social services or in organizations offering treatment for violent men. The study used a gender perspective and the ecological model as theoretical points.  The results of the study show that the professionals' work reflects their view of men's violence against women. Those who work with women see the consequences of violence while those working with the men see them as gender neutral people who need help. The results also show the importance for offenders to take responsibility for the violence and seek help, this is to avoid that the problems of violence are forwarded or continues. Furthermore, the lack of ability to identify the violence victimization and violence is found both in the methods used in treatment of violent men as well as in the social service’s. The method used for treatment does not affect the link between masculinity and violence, the professionals who work with treatment also seem to lack this perspective.

Bakgrund/syfte: Det finns en alltmer ökad fokusering på hemrehabilitering för personer diagnostiserade med stroke. Dock kan utförandet på hemrehabiliteringen variera och det är ännu inte klarlagt hur ett fungerande åtgärdsprogram ska utformas. Syftet var att identifiera vad en hemrehabilitering för personer med stroke bör innehålla utifrån personalens perspektiv i multidisciplinära hemrehabiliteringsteam. Metod: Studien är en deskriptiv studie i enlighet med Delphi-tekniken. Frågeformulär skickades ut via e-mail i 3 rundor till 12 experter bestående av arbetsterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. I Runda 1 fick experterna svara på öppna frågor för att få deras personliga åsikter i ämnet. Frågeformulären i Runda 2 och 3 utformades utifrån svaren från föregående runda där experterna fick markera grad av instämmande på en Likert skala efter varje påstående. Resultat: Sextifyra av 74 påståenden uppnådde en nivå av konsensus på 75 % eller mer. Hemrehabilitering bör innehålla patientens självbestämmande och delaktighet i utformandet. Detta säkerställs av ett klientcentrerat arbetssätt genom samarbete, samverkan och samordning på olika sätt med den sociala omgivningen under rehabiliteringsprocessen. Slutsats: Övergripande komponenter i en hemrehabilitering för personer med stroke är egenmakt, delaktighet och självständighet som uppnås genom det ”det goda teamet” och strategier för samordning. Studiens betydelse: Resultatet i studien kan bidra med värdefull information vid utformandet av hemrehabiliteringsprogram i klinisk verksamhet inom strokerehabilitering. / Background/aim: There is an increasingly focus on home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke. However, rehabilitation in the home environment can be delivered in many different ways and the best way to deliver home-based rehabilitation and its content is not yet clarified in the literature. The aim was to identify what home-based rehabilitation should contain from the perspective of members working in multidisciplinary teams in homes of persons diagnosed with stroke. Methods: The study design was a consensus-building, three-round Delphi survey. Questionnaires were sent by e-mail to a panel of 12 experts including occupational therapists, nurses and physiotherapists. In round 1 the experts were asked to answer open-ended questions to obtain their personal views on the subject. The questionnaire in Round 2 and 3 were built on the results of the previous ones and the experts were asked to mark on a Likert scale the importance of each statement. Results: Sixty-four of 74 statements reached a consensus level of 75% or more.  Home-based rehabilitation should contain patient’s autonomy and participation in the rehabilitation program. This is ensured by a client-centred approach characterized by cooperation and interaction with the social environment throughout the rehabilitation process. Conclusions: Overall components in home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke is empowerment, participation and autonomy achieved by ”The good team” and coordination strategies. Significance of the study: The result of the study could be an important source of information when designing home rehabilitation programs for persons with stroke.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare<em>?</em> För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer.</p><p>I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.</p>

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på framtida forskning och egna tankar tas upp.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar. Den teoretiska ansatsen som valts för arbetet är det sociokulturella perspektivet och det pragmatiska synsättet. Detta för att musik är socialt och kan utövas med hjälp av praktiska aktiviteter.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur flerspråkiga barn respektive familjer integreras och inkluderas i förskolans verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning, där sju pedagoger från två norrländska kommuner har medverkat. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer samt observationer av verksamheternas miljö som metod. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på flerspråkiga barns delaktighet och integration. Enligt detta perspektiv är kommunikation och språk viktiga faktorer för integration. I tidigare forskning har det framkommit att språket är en viktig aspekt i interaktion med andra och att barnen måste kunna förmedla sina tankar till andra. I samband med bearbetningen och analysen har vi fått inspiration från det hermeneutiska synsättet vilket hjälpte oss att analysera materialets innehåll. Resultatet har visat att pedagogerna strävar efter att främja flerspråkiga barns integration och inkludering på olika sätt. Det som var gemensamt i alla medverkande förskolor är förskolornas miljö och materialets betydelse för barnens integration och delaktighet. Det framkom även i resultatet att samarbetet med föräldrarna sker på ett annorlunda sätt beroende på föräldrarnas förståelse för det svenska språket. Pedagogernas strävan är att vara så tydliga som möjligt för att undvika missförstånd hos föräldrarna.

Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.