<p>Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.</p><p>Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande</p>

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visade att lärarna är medvetna om problemlösningens betydelse i matematikundervisningen. Lärarnas sätt att undervisa med problemlösning varierar dock beroende på hur mycket matematik och framför allt problemlösning läraren har kommit i kontakt med under sin lärarutbildning och i fortbildning. Nästan ingen av lärarna som deltog i undersökningen hade någon utbildning om problemlösning när de började arbeta som förskollärare eller klasslärare. Några av lärarna har vänt sig till utbildningar eller fortbildningar för kompetensutveckling inom matematik inom området problemlösning. Detta gav lärarna olika erfarenheter och undervisningen utformades på olika sätt.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers syn på samspel mellan lek och anknytning. För att genomföra vår studie har vi använt oss av våra frågeställningar: Vad anser pedagogerna om sambandet mellan leken och barnens anknytning till sekundära anknytningspersoner? På vilket sätt anser pedagogerna att de kan använda leken för att stärka barnets anknytning till sekundära anknytningspersoner? Anknytningsteorin av John Bowlby och Mary Ainsworth har varit den teoretiska referensramen som vi förhållit oss till. För att få svar på våra frågeställningar utfördes en kvalitativ studie genom att använda metoden semistrukturerade intervjuer. Efter intervjuerna så transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade upp det i två rubriker. Utifrån frågeställningarna visar resultatet av studien att pedagoger anser sig kunna använda sig av leken för att skapa en trygg anknytning[ML1]  och pedagogerna ansåg att barn som inte har någon trygg anknytning inte leker. Vår studie visar också att pedagogerna i verksamheten tycker att trygg anknytning är viktigare när barnet är litet. Slutsatserna av studien är att pedagoger kan stärka barnets anknytning med hjälp av lek.

Syftet med den här kvalitativa studien är att synliggöra förskolepedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Vår upplevelse under våra verksamhetsförlagdautbildningar är att utevistelsen inte ges samma omtanke av förskolepedagogerna som inomhusmiljönpå förskolorna. Vi tror att utemiljön har en god potential att kunna utvecklas för att främja barnslärande och att utomhusmiljön kan användas till mer än att barnen ska få frisk luft. I studien har vi undersökt vilka uppfattningar förskolepedagoger har om hur de använder utemiljön i förskolan och vilken uppfattning förskolepedagoger har om sin roll under utevistelsen i förskolan. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskolepedagogers uppfattningarkring utomhusmiljöns betydelse för barns lärande inom förskolan. Studien genomfördes med åtta stycken förskolepedagoger som arbetar på sex olika kommunala förskolor i Sverige. I resultatet framkom det att förskolepedagogers inställning och synsätt kan vara avgörande för hur de använder utemiljön som en lärandemiljö. Resultatet visar även på att förskolepedagogerna anser att utemiljön har betydelse för barns lärande. Genom våra intervjuer tycker vi oss se en utvecklingspotential hos förskolorna i att kunna utveckla utemiljön som en del av lärandemiljön. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Studiens resultat tyder på flera likheter bland rektorerna och dessutom synliggörs vissa skillnader i de tre olika kategorierna som implicerar lärandeuppdrag, organisationsnivå och yrkesrollen. Efter att ha sorterat och analyserat det empiriska materialet blev dessa tre övergripande teman begripliga och lättare att uppfatta.

I detta arbete har vi arbetat med hur åtta verksamma lärare ser på film i matematikundervisningen. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur några verksamma, undervisande lärare ser på filmvisningen på högstadiets matematiklektioner. Genom de erfarenheter vi fått, från de skolor vi gjort VFU på, vet vi att det visas film på lektionerna men frågan är varför visas det film, hur genomtänkt är filmvisningen och hur mycket planeringstid läggs det på de filmer som visas i undervisningen. Skolverket (2011)menar att arbetssättet förekommer i de flesta klassrum. Vi har valt att formulera vårt syfte i tre frågor. Formuleringarna lyder: 1. Vad anser lärarna att film har för påverkan på matematikundervisningen? 2. Vilka för och nackdelar ser lärarna med filmvisning? 3. Hur påverka filmvisning lärarnas planering av matematiklektionen? För att få en uppfattning om hur mycket forskning som gjorts och vad de har kommit fram till gjorde vi en bakgrundsundersökning. Tidigare forskning visar både positiva och negativa effekter av film. Forskningen visar också hur man kan använda det i sin matematikundervisning för att öka måluppfyllelsen eller variera sin undervisning. Vi har tittat på hur Skolverket ställer sig till digitaliseringen i stort för att sedan kunna ta ner det i diskussion och analys till filmvisningens effekter. Att förstå digitaliseringen av skolan menar vi är en grund till att förstå hur filmen har börjat användas i undervisningssyfte. Vi har tittat på vad det står i läroplanen för grundskolan om digitala verktyg och hur de ska användas. Det följer en liten del om hur man på lång sikt har försökt öka lärares digitala kompetens och att det mestadels har skett genom kollegialt lärande. I den tidigare forskningen har vi tittat på studier som har gjorts kring hur man ska arbeta med film för att få ut mest av filmtittandet. Vi tittade även på en studie som visar hur man ska tänka när man producerar egna filmer för att visa i sin matematikundervisning. De studierna visade på att om man gör filmerna på rätt sätt så kan det öka måluppfyllelsen i matematik med upp till 95%. Efter tidigare forskning följer en teoretisk presentation av Piaget, Vygotskij och multimodala teorier dessa teorier kopplas sedan ihop med film i analyskapitlet. Undersökningens metod är intervjuer. Vi har intervjuat åtta lärare som i dagsläget arbetar som matematiklärare. En del har jobbat länge medan andra bara är inne på sin andra termin som lärare. Utifrån intervjusvaren erhölls ett resultat som visar hur lärare ser på film i undervisning och det skiljer sig mycket mellan de olika lärarnas syn på film. Via dessa lärare erhölls svar som både visar att det är svårt att hitta filmer som passar till att kompletteralektioner med, någon tycker inte det finns någon mening med att visa film för eleverna, medan andra lärare säger raka motsatsen, att det är lätt att hitta filmer som passar, lätt att få in filmerna under lektionerna och det är lätt att motivera eleverna till att titta på samma film både hemma och på lektionerna för att de ska få en djupare förståelse för det matematiska området som de arbetar med. Innan vi presenterar resultatet har vi ett analyskapitel där vi har gjort en tabell och kategoriserat in våra informanter beroende på om de har en positiv, neutral eller negativ syn på film i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar väldigt olika med film men det visar också att om man arbetar metodiskt med film, lägger ner tid på filmen under sin planering och sedan arbetar aktivt med eleverna före, under och efter filmvisningen så blir det en aktiv del av undervisningen som ger mycket både gällande begrepp och allmänna kunskaper. Resultatet presenteras med hjälp av våra forskningsfrågor och studien avslutas med en diskussion och en slutsats som visar att vi har fått svar på våra forskningsfrågor.

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem. / The purpose of my work is to investigate teachers and pupils view of experimental working in mathematics and how the atmosphere changes in the classroom with experimental working. By personal interviews and observations do I come to an answer to my investigation. I have come to realize that pupils that are used to working experimentally in mathematics are more positive towards mathematics compared to pupils that learn mathematics by adding in their books. These pupils are also unafraid of answering the teachers questions and finds it easily to see mathematics in their surrounding environment.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse och kunskap för hurfritidshemslärare planerar, genomför och motiverar elever till fysisk aktivitet. Studiengenomfördes genom en kvalitativ undersökning med tio fritidshemslärare från olikafritidshem i Sverige. Studiens resultat visar att de intervjuade fritidshemslärarna betonarvikten av att alla barn och unga bör vara fysiskt aktiva varje dag, dock framkommer detatt alla fritidshem inte skapar förutsättningar eller möjligheter för detta. Detframkommer att alla fritidshem har liknande förutsättningar när det kommer tillgenomförandet och miljön, men trots det väljer inte alla att nyttja de möjligheter somfinns och erbjuds. Resultatet visar att fritidshemslärarna planerar utifrån ettbarnperspektiv och tenderar att planeras utifrån fritidshemmets befintliga traditioner ochrutiner. Det framkommer även att stor del av genomförandet av fysisk aktivitet sker iden fria leken och att eleverna motiveras bäst när fritidshemslärarna själva deltar iaktiviteten. Denna studies resultat kan bidra till en ökad förståelse och insikt i hurfritidshemslärare planerar, genomför samt motiverar eleverna till att vara fysiskt aktivapå fritidshemmet.

Den här studien eftersträvar att söka kunskap om hur förskollärare ser på digitaliseringen i förskolan samt arbetet med digitala verktyg i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar med digitala verktyg i förskolans undervisning, samt hur förskollärare resonerar kring sin egen syn av digitala verktyg i förskolan. För att besvara syftet har studien utgått ifrån semistrukturerade intervjuer som metodval. Intervju som metodval tillförde en nyanserad och rik data, som synliggör variationen av synsätt och perspektiv på arbetet med digitala verktyg. Studiens samlade empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav begreppenAppropriering, Mediering, Kulturella Redskap och Artefakter har genomsyrat analysen, resultatet och diskussionen i syfte att upprätthålla en teoretisk konsistens. Studiens huvudsakliga resultat visar att digitala verktyg i förskolan betraktas som ett hjälpmedel och komplement som förskollärare använder i undervisningen, det är också ett värdefullt hjälpmedel för barns fortsatta lärande, samt ett hjälpmedel för personalen i det dagliga arbetet. Digitala verktyg beskrivs som ett hjälpmedel vilket möjliggör för förskollärare att synliggöra verksamheten, barns vardag och lärande. Digitala verktyg betraktas som ett hjälpmedel i arbetet vilket möjliggör flexibilitet i kommunikationen med vårdnadshavare. Studiens resultat visar likaså på en syn av att arbeta rätt och medvetet med digitala verktyg. Ett medvetet och korrekt arbete beskrivs av förskollärarna utifrån aspekten att använda digitala verktyg om ett hjälpmedel och ett komplement i arbetet i förskolan.

I denna studie undersöker vi förskolepersonalens perspektiv kring genus. Genus blir påverkad av många samhälleliga faktorer och dessa faktorer påverkar förskolepersonalens bemötande och synsätt. I tidigare forskning framkommer det att förskolans personal bemöter genus olika samt att de hade olika föreställningar på barnen beroende på deras genus. Syftet med studien är att synliggöra skillnader i förskolepersonalens bemötande och synsätt kring genus. Till syftet tillhör också att undersöka om synsättet och bemötandet påverkar miljön i förskolan samt om det fortfarande sker särskiljningar mellan barnens genus. Den teori vi valt att utgå från är socialkonstruktivism, denna teori grundar sig i att människor är sociala individer som redan i den tidiga åldern skapar konstruktioner, vilket också är påverkat av andra i dennes närhet. Studien grundar sig på en kvantitativ metod där enkät använts som datainsamlingsmetod. Vid utformningen av enkäten använder vi programmet Sunet Survey. Enkäten består av slutna frågor som är uppdelade i tre kategorier vilka är, synsätt, bemötande och miljö. Flervalsalternativ existerar på ett antal av frågorna. Tre frågor innehåller även svarsalternativet “om annat specificera” samt två avslutande frågor som tillät övriga kommentarer. Resultatet visar att respondenterna upplever att det finns en särskiljning mellan genusen. Respondenterna har liknande åsikter om vilket genus som får och tar mest utrymme i förskolan och det framkommer att genus är socialt konstruerat. Respondenterna uttrycker i de öppna kommentarerna att barnen blir särskilda utifrån olika kännetecken, såsom klädsel och personligheter. Respondenterna anser att förskolans miljö är uppdelad i olika kategorier, vilket gör att materialet påverkar barnens val av lekkamrat. Det framkommer även att det sker flest genusskillnader i den fria leken. Fortbildning i relation till genus är även något som respondenterna har samma åsikt om att behöva