Psykisk sjukdom är vanligt förekommande i samhället,  enligt flera studier relaterat till både samsjuklighet och kortare livslängd. Många personer med psykisk sjukdom söker också vård sent. Detta är något som både kan relateras till hur man blir bemött inom vården, men också till den stigmatisering mot personer med psykisk sjukdom som finns i samhället. Bemötande, attityder och kommunikation från vårdgivare spelar således en stor roll i att skapa en trygg och bra vårdmiljö för dessa personer. Då syftet var att ta reda på hur personer med psykisk sjukdom upplevde bemötande inom somatiska vården, valde författarna att göra en litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett inifrån perspektiv. Totalt inkluderades och analyserades 16 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats som resulterade i fem kategorier; Att inte bli sedd som en hel person, att inte känna sig trodd, att känna  sig diskriminerad, att inte bli prioriterad och känna sig åsidosatt samt att känna sig lyssnad på. Flera personer i de granskade artiklarna uppgav hur deras fysiska symtom relaterades till psykisk sjukdom utan undersökningar, att de fick höra opassande kommentarer från vårdpersonalen, att de kände sig lägst prioriterade att erhålla vård, samt vikten av att de upplevde en bra kommunikation med vårdpersonalen. Denna litteraturstudie kan bidra med att belysa patienternas upplevelse av det bemötande de får inom den somatiska vården. Men även uppmärksamma för vårdpersonal hur denna grupp upplever bemötande inom somatiska vården.

The aim of this master’s thesis is to study librarians’ views on children and young people as Internet users in Swedish libraries. It examines what types of problems and possibilities the librarians see with children’s and young people’s use of the Internet, how these problems might be solved, and what they think about regulations and filters. Qualitative interviews were conducted with nine librarians, and their statements were analysed with David Buckingham’s After the death of childhood as a theoretical foundation. Buckingham identifies three approaches. The negative view worries about children’s and young people’s wellbeing and claims that they are not able to cope with what they can find on the Internet so their access should be restricted by filtering. The positive view sees children and young people as naturally competent Internet users and wants to grant them unrestricted access. The pedagogical view identifies some problems but focuses on developing children’s and young people’s Internet competence. The results show that the negative view dominates when the librarians discuss potential problems with children’s and young people’s Internet use. The pedagogical view is represented when talking about solutions and desirable ways of working with development, and is the most common view. The positive view is the least common, but occurs in some statements regarding children’s and young people’s abilities. In general, the librarians seldom want to regulate the Internet differently based on age. They see filtering as a practical solution to problems with all users, not a way of protecting children and young people. / Uppsatsnivå: D

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

E-tjänster inom hälso- och sjukvård innebär en form av kommunikationsutbyte som kan skapa nya förutsättningar för vårdarbetet men också svårigheter. Exempel på vårdarbete som kan underlättas är det administrativa arbetet runt patienten som vid beställningar av läkemedel och hjälpmedel samt som ett komplement till den patientnära vården, genom att kommunicera på distans via internet. Forskning visar att sjuksköterskor ofta är skeptiska till att använda e-tjänster och att det finns en rädsla för förändring som utgör hinder för att hitta nya sätt att kommunicera. Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskor ser på att använda e-tjänster i sitt vårdarbete med äldre och deras anhöriga i hemsjukvården. Metoden som valdes är en kvalitativ intervjustudie och som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Intervjutekniken var strukturerad och en intervjuguide användes. Sammanlagt ingick åtta intervjupersoner, både sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor. Fyra kategorier framkom efter analys av intervjumaterialet; att e-tjänster väcker känslor och osäkerhet i vårdande sammanhang, att använda e-tjänster i vårdarbetet, att se e-tjänster som en tillgång och/eller belastning i vårdarbetet samt att ha resurser att utveckla e-tjänster som redskap inom vården. Det visade sig att sjuksköterskors syn på att använda e-tjänster är delade, antingen mer positiva eller mer negativa. Mellan dessa ytterligheter fanns ett spektrum. En mer negativ eller positiv inställning behövde inte gälla för alla e-tjänster som användes i kommunikationsutbytet med kollegor, andra vårdinstanser, patient och anhörig. Den patientnära vården upplevdes som det bästa av samtliga sjuksköterskor, men e-tjänster sågs som ett komplement i vårdarbetet. Förutsättningarna för att kunna använda e-tjänster var främst utbildning, träning, tid samt e-tjänstens användarvänlighet. Resultatet från studien kan bidra med en ökad förståelse kring sjuksköterskors synsätt och behov för att kunna använda e-tjänster på ett effektivt sätt. Om behoven tillgodoses kan det leda till ökad säkerhet, effektivitet samt minskad stress hos sjuksköterskor, vilket på sikt gagnar patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

The SAB-system (Klassifikationssystem för svenska bibliotek) was created almost a hundred years ago and has often been viewed as insufficient among many academic libraries. KB (Kungliga Biblioteket) has therefore decided to change to DDC (Dewey Decimal Classification) which means that the Swedish libraries are now facing a challenge that involves a change to a new classification system. This is a comparable situation that occured when the SAB-system was created. The aim of this Master’s thesis is to examine the Swedish library sector´s approach to a new classification system, first to the SAB-system and then to DDC. The Swedish library sector is demarcated into four groups. The character of the discussion, approaches and discourses within the discussions and the consequences of the approaches will be examined. Discourse analysis serves as theory and method. Laclau’s and Mouffe’s discourse theory is used together with Neumann´s three step model to analyze the research material that consists of different types of documents. The analysis shows three discourses in the material about the switch to DDC: the rational discourse, the economic discourse and the instrumental discourse. Three discourses were also found in the material about the switch to the SAB-system: quality discourse, the national discourse and the rational discourse. Five approaches are identified within these discourses: the uncritical approach, the national approach, the rational approach, the economic approach and the instrumental approach.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsätt på barn som är placerade i familjehem. Både Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som är placerade i familjehem ofta visar på olika former av avvikande beteende såsom koncentrationssvårigheter och utåtagerande. Min avsikt är därför att jämföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsätt som dominerar hos dagens pedagoger. Denna studie har således till syfte att undersöka vilka uppfattningar lärarna har kring elever som är placerade i familjehem. Det ligger även i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förväntningar på dessa barn jämfört med deras klasskamrater. Den metod som valts för undersökningen är en kvalitativ metod som baserar sig på icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som är relevant för studien. Jag har valt att studera ämnet ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag anser att det är den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger närmast till hands för det resultat jag ämnar få ut av studien eftersom det ligger i studiens strävan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lärarna har. I resultatet visar sig två helt skilda synsätt på barn som är placerade familjehem. Det som framkommit är ett synsätt som "stämplar" barnen som problembarn baserat på deras familjehemsplacering. Det andra synsättet är att barm son är placerade i familjhem bör bemötas och behandlas jämlikt med sina klasskamrater.

<p>Den här uppsatsen handlar om vilket synsätt pedagoger, skolledning och den politiska nivån har på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på rådande synsätt på dessa elever har vi valt att göra en kvalitativ respondentintervju med sex pedagoger, två skolledare samt två personer från stadsdelsförvaltning. För att ta reda på vilket synsätt man har på elever med läs- och skrivsvårigheter. Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att skapa oss en bild om vilka rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter som finns inom våra skolområden. Vi har studerat tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom att intervjua pedagoger, skolledare och personal på stadsdelsnivå har vi fått svar på vår problemformulering. Vårt resultat, med stöd från tidigare forskning, visar på att synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter är under ständig förändring, påverkas av kompetens och kunskap i ämnet, samt att synsättet kan delas in två huvudgrupper.</p><p>This research examines within which way pedagogues, school management and people on political level look upon children with reading and writing difficulties. To find out we have chosen to conduct a qualitative interview with six pedagogues, two headmasters and two employees at the City administration. In order to create a picture of how children with reading and writing difficulties are looked upon, our study aims to do an empirical study. We have gone through existing research and history that underlie the existing perspective on children with reading and writing difficulties. By interviewing pedagogues, headmasters and employees on political level, our questions have been answered. Our result, with support from existing research, clearly shows that the view on children with reading and writing difficulties is constantly changing depending on the competence and knowledge within the area. Also, we have found that the view is divided in to two main groups.</p>

<p>Det centrala i arbetet med miljöledningssystem (MLS) är den ständiga förbättringen av den certifierade organisationens miljöprestanda. Syftet med den här studien är att studera hur man med utgångspunkt i MLS kan förbättra miljöarbetet på den typ av kontorsarbetsplatser som BT Products AB är ett exempel på. Studien visade på att kontorspersonalen fokuserar sitt miljöarbete till källsorteringen, pappersförbrukningen och till en liten del även elförbrukningen. Detaljerade miljömål, utbildning av medarbetare och miljöledarens roll är viktiga faktorer i miljöarbetet. Man kan sen gå vidare i miljöarbetet genom att använda sig av ett möjlighetsbaserat synsätt, goda exempel och återkoppling som verktyg integrerat i MLS för att få en ständig förbättrad miljöprestanda hos företaget.</p>

<p>Vi är intresserade av att studera ”vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare” eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.</p><p>Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.</p><p>Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.</p><p>För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier. Vi har valt några, för oss, välkända teorier för att skapa en grund att komplettera med mindre omtalade teorier som ger andra infallsvinklar, bl.a. diverse teorier av Hans L. Zetterberg.</p><p>Motivationsteorierna kompletteras ytterligare med fakta om arbetsmarknaden i Gävleborgs län, en undersökning om vilka förväntningar studenterna vid Högskolan i Gävle har på sin framtida arbetsmarknad, Universum Communications ”FöretagsBarometern” samt insikt i livets socialiseringsprocess.</p><p>De viktigaste motivationsfaktorerna som vår svarsgrupp tittar på rörande framtida arbetsgivare är: arbetsuppgifterna (är de stimulerande, varierande och meningsfulla?), lönen (kompenserar lönen min ansträngning och ”förlorade” tid?), utvecklingsmöjligheter (kan jag utvecklas både personligt och yrkesmässigt?), arbets- och pendlingstid (finns det tid att umgås med familj och vänner samt ägna sig åt fritidsintressen?) och trivsam arbetsmiljö (kommer jag att trivas här?).</p><p>Av de motivationsteorier som vi valt var det ingen som fullständigt förklarade svarsgruppens val av motivationsfaktorer. Dock kan utvalda delar av teorierna ge viss förståelse av studenternas val, men för en djupare förståelse krävs en kombination av flera teorier.</p><p>Arbetsgivarna verkar ha viss insikt i vad studenterna i vår svarsgrupp söker men inte en komplett bild, eftersom ingen av dem nämner arbetsuppgifterna som en viktig faktor.</p><p>Båda svarsgrupperna tror att en positivare arbetsmarknad skulle kunna attrahera studenter att stanna i Gävle, d.v.s. att det finns arbeten inom ekonomiområdet. Många av ekonomistudenterna kan tänka sig att stanna i Gävle om de får ett arbete som de trivs med.</p> / <p>We are interested in studying “what determines the students of business administration’s choice of employer” since we are students of business administration ourselves and have started to think about our future employers.</p><p>This subject is also interesting for companies and organizations since knowledge about what determines the choice can make it easier to attract suitable co-workers. When the companies and organisations have found the right employees it’s a matter of keeping them and one way of doing this is by knowing and satisfying the employees’ needs.</p><p>The purpose of this essay is to examine what determines the students of business administration’s choices of future employer through their factors of motivation and if these factors is consistent with existing theories on motivation. We also want to find out if companies and organizations know what students of business administration are interested in and what can be done to make students want to live in Gävle after they are finished with their studies.</p><p>The method we have chosen for our study is e-mail interviews since our first idea of discussions in focus groups couldn’t be followed through because of a lack of interest. Nine students of business administration at the University College of Gävle and three organizations in Gävle, that are involved in the NU!-project, participated in the interviews.</p><p>To get a deeper knowledge into what motivates people we have chosen to study a number of motivational theories. We have chosen a few, to us, well-known theories to create a base to which we add less discussed theories to give us different angles of approach.</p><p>We also present facts about the labour market in Gävleborgs län, a study concerning what expectations the students at the University College of Gävle have on their future labour market, Universum Communications’ “FöretagsBarometern” and an understanding of the process of socialisation.</p><p>The most important motivational factors that the studentgroup is concerned with regarding future employers are: the work assignments (are they inspiring, diverse and meaningful?), the salary (is it a fair compensation?), growth opportunities (both personally and professionally?), work hours and commuting time (will I have time for family, friends and interests?) and a pleasant work environment (will I like working here?).</p><p>The motivational theories that we chose didn’t fully explain the students’ choice of motivational factors. There is however certain parts of the theories that offers some understanding of the students’ choices, but to get a deeper understanding a combination of several theories is needed.</p><p>The employers seem to have some insight in what the students of business administration are looking for but they don’t have the complete picture, since none of them mention work assignments as an important factor.</p><p>Both groups think that a more positive labour market could attract more students to stay in Gävle, i.e. that there are work related to business administration available. Many of the students of business administration could imagine staying in Gävle if they got a work that suited them.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.</p><p>För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.</p><p>Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.</p>