This bachelor thesis brings up a discussion about museums availability and access to thearchaeological display objects towards blind and visually impaired visitors. The study phasewill take start in analyzing four museums in south Sweden, all which have exhibitions aboutthe prehistory.Visually impaired and blind visitors don’t have a lot to go on at the current exhibitions aboutprehistory. This is because of the lack of access and availability when it comes to their specialneed. To raise awareness to this problem I took out a survey for the museums to answer. I alsovisited two of the exhibitions to make my own opinion of the museums public areas; such asthe entrance, hallway and the exhibition area. Things I looked out for were Braille, audioguides and objects to touch.The sense to touch is of most importance for visually impaired and blind to create an image ofan object. Because of this I discuss the ability for an exhibition where most of the objects areexposed to all visitors to be touched. An exposure of archaeological object to benefit needsfor visually impaired is an important discussion towards the management of thearchaeological display objects, which leads the study towards replicas and experimentalarchaeology.The conclusion was that it is quite possible to design and customize an archaeologicalexhibition for the visually impaired by factors like; reconstructed objects, route marker fororientation, Braille and audio guides with well rendered image descriptions.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna. Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna. Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner. Jag redogör också för hur instanser i samhället vill skapa bättre resurser, material och undervisningsmetoder och utöka samarbetet mellan olika aktörer som dessa barn möter i skolan. Vidare visas hur tidigare forskning beskriver bemötandet och integreringen av elever med synskada i undervisningen. Eftersom detta är ett underbeforskat område hoppas jag att min undersökning kan vara ett litet steg i kunskaper om synskadade och bilduppfattning.

Navigating to different locations isn’t always easy. Imagine then how it is for people with a visual impairment to walk across the street or to get from one point to another. The Swedish Association of the Visually Impaired (SRF) has pointed out that today's society is not sufficiently accessible to people with visual impairment and there are improvements that need to get done. Technology is something that has evolved a lot this last decade and occurs today almost everywhere in our environment.In some areas, technology has facilitated people's daily life very much and we have therefore chosen to examine whether a combination of several technical functions integrated into the fictive artifact called Eyenavster can facilitate outdoor orientation and increase the accessibility for people with a visual impairment.Qualitative data collection methods have been used in this study by six interviews to answer our question. It was found that the fictional artifact Eyenavster could facilitate outdoor orientation in unfamiliar environment and on those occasions when people with a visual impairment get lost. / Att enkelt och smidigt kunna hitta till olika platser är inte alltid lätt, försök föreställa dig då hur det är för människor som har en synskada att bland annat gå tvärs över gatan eller att ta sig från punkt a till b. Synskadades Riksförbund (SRF) har påpekat att dagens samhälle inte är tillräckligt tillgänglig för människor som har en synskada och att en del förbättringar krävs för att åtgärda det. Teknik är något som har växt väldigt mycket under den senaste tiden och förkommer idag nästan överallt i vår omgivning.Inom vissa områden har tekniken underlättat människans vardag väldigt mycket, därför har vi i denna studie valt att undersöka om en kombination av ett flertal tekniska funktioner integrerade i den fiktiva artefakt Eyenavster kan underlätta utomhusorienteringen och därmed öka tillgängligheten för människor som har en synskada.I denna studie har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts genom sex respondentintervjuer för att besvara vår frågeställning. Det framkommer att den fiktiva artefakten Eyenavster skulle kunna underlätta utomhusorienteringen i okända miljöer samt vid de tillfällen man går vilse.

Previous studies indicate that visually impaired users of screen readers experience more difficulty interacting with websites when there is an absence of accessibility. The purpose of this study is to focus on IA components: organisation, labelling and navigation and accessibility guidelines recommended for screen readers from WCAG 2.1 to investigate the current status of accessibility regarding screen readers on Swedish websites. The websites that have been analysed are divided into three categories: government, target group-oriented, and commercial. These categories represent users’ possible everyday services. The study was conducted using a quantitative document study with an observation schedule and an univariate analysis. The results indicate that the government category had implemented most acceptable accessibility adaptations, however this was to be expected as it is regulated by the law of DOS. On the other hand, the commercial category implemented the least acceptable accessibility adaptations. This was expected as previous research has revealed that online stores have poor accessibility. Lastly the target group-oriented category had performed accessibility adaptations that were less acceptable than the government yet more acceptable than the commercial. The primary users of the target group-oriented category are visually impaired users, therefore, there were expectations of more and better implemented accessibility adaptations. The conclusion is that there are deficiencies regarding accessibility in the categories included in the study. It shows that the lack of accessibility can be linked to IA, as the implementation of accessibility adaptations represented how well the components had been used and applied.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmödär kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie.Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljönsutformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Detsom undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanorsamt övergångsställen och korsningar.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. Föratt få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuellapersoner på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fåkunskap om ämnet tillgänglighet.Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroendepå vilken typ av funktionshinder en person har. I denna studie har en rullstolsburen frånStadsbyggnadskontoret (Malmö kommun) och en gravt synskadad från de SynskadadesRiksförbund (SRF) undersökt tillgängligheten i området. Resultaten blev olika, för enrullstolsburen är entréerna ett problem, medan för en synskadad är det markbeläggningeneftersom den inte används på ett enhetligt sätt. Samtliga trappor i området saknarkontrastmarkering av trappstegen, många saknar även tillräcklig ledstång.I undersökningen av bostadsområdet Flagghusen har det framkommit en del större brister förbåde synskadade och rullstolsburna. Dessa hinder kan relativt lätt avhjälpas, till exempelgenom kontrastmarkeringar på trappstegen, tillföra ledstänger och enkla justeringar avmarkbeläggningen. / This thesis examines how accessible and useful the outdoor environment in Flagghusen in Malmö is for the disabled, and develop proposals on the measures necessary to make the site more accessible. Flagghusen is a newly built area in the Western Harbour of Malmö where the municipality focused on sustainable urban development, hence the choice of location for our study.The study of the area has proceeded from the laws, rules and regulations in respect of theoutdoor environment design of the accessibility and usability for the disabled. In the areasurfaces, entrances, level differences, pedestrian and cycle paths, crossings and intersectionswere examined.A qualitative method is used in this work through interviews and participatory observations.To gain knowledge of the work process in Flagghusen discussions have been held with peoplefrom the office of City Planning. An extensive literature review has been made to gainknowledge on the subject availability.Making a site accessible to all should not be difficult. The needs, however, vary depending onthe type of disability a person has. In this study, a chairbound person from the office of CityPlanning (Malmö municipality) and a person with a severe visual impairment from theVisually Impaired Association (SRF) examined the accessibility of the area. The results weredifferent, for a person in a wheelchair the entrances are a problem and for a person with avisual impairment the problem is the soil surface because it is not used in a uniform way. Allstairs in the area lacks contrast marker of steps, many lack sufficient handrail.The study of the housing area, Flagghusen, has revealed some major weaknesses for thevisually impaired and wheelchair users. These barriers can be relatively easily remedied, forexample, by contrast markings on the steps, adding handrails and simple adjustments of thesoil surface.

Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna.Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudbokenkommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Menhur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunnakombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande omslag?Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vadmålgruppen med normalseende hade för behov och tankar kringljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda påvad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda föratt binda samman de två skilda behoven.Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspektersom kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala omslagen.Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färghar olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende.Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassatefter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitaltljudboksomslag genom att använda sig av ljusvärde och kontraster för attfå fram ett funktionellt omslag som tilltalar båda målgrupperna.

Syftet med studien att undersöka hur gitarrlärare arbetar med synskadade elever i klassisk gitarrundervisning, målet är att underlätta lärares arbete när det gäller att undervisa just synskadade elever i klassisk gitarr. Studiens forskningsfrågor är: Vad arbetar gitarrlärare med i sin undervisning med synskadade gitarrelever? På vilka sätt arbetar gitarrlärare med synskadade elever? Varför väljer lärare att arbeta som de gör? Studiens metod utgörs av intervjuer med lärare och elever samt och observationer av övningar och andra hjälpmedel lärare använder i sitt arbete med synskadade elever och hur de arbetar med dessa hjälpmedel. I bakgrundskapitlet beskrivs hur blinda och synsvaga elever i allmänhet, har en stor potential för att utbilda sig i musik och att lära sig spela gitarr. I resultatet presenteras en rad arbetssätt såsom: att tejpa baksidan av greppbrädan, att visa genom att låta eleven känna på lärarens händer, vänsterhandens orientering på greppbrädan, att stå vid ljus, att öva på att ta fram olika spännande ljud från gitarren, att begränsa stor vänsterhandsrörelse, att utgå från inspelade lektioner och Braille-partitur, att det skall vara tyst och lugn i rummet när man övar och saker att betänka när man övar. En slutsats som dras är att klassisk gitarr kan bidra till blinda barns fascination av ljud. Diskussionen utgörs av en vidare reflektion över studien, där uppsatsens resultat kopplas samman med bakgrundslitteraturen. / The purpose of the study is to investigate how guitar teacher works with visually impaired students in classical guitar teaching, the goal is to facilitate the work of teachers when it comes to teaching visually impaired students in classical guitar. The study's research questions are: What kind of work do guitar teachers do teaching classic guitar with visually impaired students? How do they work with visually impaired students? Why do they work as they do? The study's methodology consists of interviews with teachers and students and observations of guitar lessons with visually impaired students. The background chapter describes how blind and visually impaired students in general, have a great potential to educate themselves in music and learning playing the guitar. The result presents a series of techniques such as: taping the back of the fingerboard, showing how to play by letting students feel the teacher's hands, left hand orientation, positioning in light, practice on the development of exciting sounds of the guitar, limiting left hand motions, using recorded lessons and Braille scores, serenity in the room and overall things to consider when practicing. One conclusion is that the classical guitar can stimulate blind children's fascination of sound. The discussion consists of a reflection of the study, with the results linked to background literature.

I takt med att streaming, eller "strömning" som det heter på svenska, av filmer, serier och musik ökar i popularitet runt om i världen så är användbarhet en aspekt som får allt större betydelse vid utformning och design av olika tjänster. Det räcker inte med att enbart erbjuda åtråvärda tjänster och funktioner, de måste också presenteras som lättförståeliga och vara lättanvända. Spotify och Netflix är två auditiva och visuella digitala underhållningstjänster som borde vara anpassade för alla människor, oberoende från tidigare erfarenheter och förutsättningar. Men är de verkligen det?  Denna studie syftar till att undersöka användbarhet hos digitala underhållningstjänster för synskadade. De nyckelmetoder som använts i studien består av intervjuer och testdrivna experiment. En serie intervjuer genomfördes med ett selektivt urval av synskadade personer i Sverige. Ett testdrivet experiment utformades och genomfördes sedan där ett selektivt urval av synskadade personer agerade som testare i ett användarbaserat test. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar användbarheten när synskadade interagerar med de utvalda tjänsternas gränssnitt. Viktiga faktorer inkluderar; typ av plattform tjänsten används på, grad av synnedsättning, uppdateringar för tjänsten, otillgänglig design och användarens erfarenhet av tjänsten. Studien har även identifierat att användbarheten hos de undersökta digitala underhållningstjänster för synskadade är olika för olika enheter, där gränssnitten på smartphones är mer användbara än gränssnitten på P.C. Dessa resultat leder till slutsatsen att synskadade användare inte kan nyttja de undersökta digitala underhållningstjänsterna på ett självständigt och tillfredställande sätt. / As streaming of movies, television series and music is gaining popularity around the world, usability is an aspect that is becoming increasingly important in the design of various services. It is not enough to offer only desirable services and features, they must also be presented as easily understood and easy to use. Spotify and Netflix are two auditory and visual digital entertainment services that should be adapted to all people, independent of earlier experiences and conditions. But are they really? This study aims at investigating usability of digital entertainment services for the visually impaired. The key methods employed in the study consists of interviews and test driven experiments. A series of interviews were conducted with a selected sample of visually impaired individuals in Sweden. A test-driven experiment was then designed and conducted where a selected sample of visually impaired acted the role of user-based testers. Results suggest that that a number of factors affect the usability when visually impaired persons interact with the selected services user-interfaces. Important factors includes; type of platform the services is used on, degree of visual impairment, service updates, inaccessible design and the users previous experience with said service. The study has also identified that the usability of the investigated digital entertainment services for visually impaired people differs on different devices, where the Smartphone interfaces are more usable than the user interface of P.C. These results lead us to conclude that visually impaired cannot use the entertainment services independently and satisfactorily.

Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan: ”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?” Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.

Trots nationella lagar baserade på internationella tillgänglighetsriktlinjer visar rapporter att myndigheters webbplatser inte är tillgängliga för användare med funktionsnedsättning. Riktlinjerna för webbtillgänglighet i Sverige bygger på internationella standarden WCAG 2.0, nivå AA samt uppfyllnad av punkterna; ”Språket är enkelt och begripligt” och ”Navigeringen har en tydlig och överskådlig struktur”. Utifrån studier som har identifierat problem som inte kan kopplas till riktlinjer i den internationella standarden för webbtillgänglighet(WCAG 2.0) argumenteras för att tillgänglighetsarbetet behöver inkluderas redan under utvecklingsprocesserna. Arbete kring utformningen av en webbplats navigation och sitestruktur faller under metoder och principer inom informationsarkitekturen. I denna uppsats redogörs för en studie vilken undersökt hur synskadade användares definition av användbara navigationsstrukturer förhåller sig till metoder och principer inom informationsstrukturen. Under studien skapades fördjupad kunskap kring användargruppens beteende, användning av strategier samt preferenser för navigationens utformning. Data samlades in genom en användarstudie baserad på metoderna för deltagande observation och kvalitativ intervju. Det insamlade materialet från studien analyserades genom kvalitativa analyser och utfördes i två delar. Den första analysen behandlade användarnas beteenden och upplevelser och sammanfattades i ett antal teman vilka representerar användarnas upplevelser, preferenser samt användning av strategier. I ett andra steg analyserades hur användarnas förhållningssätt överensstämmer med metoder och principer inom informationsarkitekturen.Resultatet visar på ett antal aspekter vilka bör beaktas vid tillämpning av metoder och principer för utveckling av webbplatsers navigation och informationsarkitektur. Benämningar på rubriker och länkar är viktiga för att skapa översikt och navigera. Transformation av länklistor samt listornas placering i förhållande till övriga element har betydelse för navigeringens upplevda effektivitet. Användarna förlitar sig vidare på konventionellaplaceringar av navigationselement. De föredrar att söka (searching) framför att leta (browsing). En stor mängd information och/eller grafiska element samt användarens mentala modell påverkar informationssökningens upplevda effektivitet. Ovan nämna aspekter har analyserats i förhållande till metoder och principer inom informationsarkitekturen och har identifierats påverka följande. Vilka element som ska ses som ett navigationssystem bör utvidgas och navigationssystemens komponenter bör fungera utanför sin kontext. Namngivning och benämningar har visat sig ha extra stor påverkan på interaktionen och bör formas för att stödja auditiv scanning. En ökad mental belastning påverkar formen på användarens mentala modell och arbetsminnet kapacitet. Söksystemen används ofta och i stor utsträckning för att snabba upp informationssökningen. Studien visar även att navigationsstresstestet inte är en tillförlitlig metod för att utvärdera synskadade användares upplevelser, preferenser och användning av strategier. / Despite national laws based on the international standards for accessibility reports shows that government websites aren’t accessible for disabled users. Guidelines for web accessibility in Sweden are based on the international standard WCAG 2.0, level AA of conformance which includes simple and understandable language and clear and easy overview of the navigation. Based on previous studies that identified problems thatcan’t be extracted from guidelines from the international standard (WCAG 2.0) argues that the web accessibility needs to be included earlier during the development process. The work behind the websites navigation and site structure falls under the methods and principles of information architecture. In this thesis, a study regarding how visually impaired user’s definition of usable navigation structures relate to methods and principles of information architecture will be presented. The study deepened the knowledge of the user groups behavior, use of strategies and preferences for navigations design. Data was collected during a user study based on participation observations and qualitative interview. The collected material from the study was compiled during qualitative analysis and was divided in two parts. The first analysis was focused on the user’s experiences and preferences and was summarized as a collection of themes. During the next stage the themes were analyzed in connection with the methods and principles of information architecture.The result indicates aspects that should be considered when practice methods and principles during the development of websites navigation and information architecture. Labels on heading and links are important to overview and navigate. Transformation of list of links and the placement of the lists in regard to other elements have impact on the experience of the navigation. The users follow conventions when searching for navigation elements. They prefer searching before browsing. Large amount of information, graphical elements and the mental model have an impact on information seeking as well as the effectiveness. The previous findings have been analyzed in connection with the methods and principles of information architecture and the following are considered important. Navigation systems should be expanded and designed to work outside it’s context. Names and labels have a great impact on the interaction and should be design to support scanning with the ears. Increased mental load affect the shape of the mental model and the capacity of theworking memory. Search systems are used often and are used to speed up the information seeking process. Lastly, the result indicated that the navigation stress test is not reliable as an evaluation method for visually impaired users and should not be used to evaluate the use of strategies, the user experience and user’s preferences.