<p>Sammanfattning</p><p>Detta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet.</p><p>Min problemprecisering lyder:</p><p>Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?</p><p>Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier. Jag har också gjort intervjuer med tre pedagoger; en förskollärare, en lågstadielärare och en 1-7 lärare.</p><p>Det viktigaste som kom fram i min undersökning är att undervisningen kan bedrivas på flera olika sätt och att varje lärare måste hitta sin egen fungerande metod. Man bör dock använda sig av en blandning av syntetiska och analytiska metoder och arbeta med bokstavsljud istället för namnen på bokstäverna. Man bör också ha en undervisning som är varierande och lustfylld för eleverna och det är viktigt att man individualiserar undervisningen efter elevers olika behov.</p><p>Nyckelord: analytisk metod, läsinlärning, skrivinlärning, syntesisk metod, undervisning</p> / <p>Abstract</p><p>This document is about how the first teaching of literacy learning can be done. I think that it is very important to learn how to read and write in the society of today and it´s clearly written in the curriculum that it is important for the pupils to learn how to read and write, this is the starting point of this examination. Since my profession means that I will be teaching literacy learning I felt that I needed more knowledge in the subject. I also wanted to know how to teach in a way that favour all pupils, since every child learn in different way. I did study how teachers that works with pupils in their first years at school can run their teaching in the subject.</p><p>My question at issue is:</p><p>How can the teaching of literacy learning be done with pupils in their first years at school?</p><p>This subject has in this document been discussed out of different literature. I have also done intervjues with three teachers.</p><p>The most important that I learned from this examination is that the teaching can be done in many different ways, every teacher needs to find their own way of working. You should however use a mixture of synthetic and analytic methods and work with the sounds of the letters instead of their names. You should also make the teaching varying and pleasurable for the pupils and it is important that you individualize the teaching to the different needs your pupils have got.</p><p>Keywords: literacy learning, synthetic method, analytic method, teaching</p>

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England. Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år. På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.

Sammanfattning Detta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet. Min problemprecisering lyder: Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1? Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier. Jag har också gjort intervjuer med tre pedagoger; en förskollärare, en lågstadielärare och en 1-7 lärare. Det viktigaste som kom fram i min undersökning är att undervisningen kan bedrivas på flera olika sätt och att varje lärare måste hitta sin egen fungerande metod. Man bör dock använda sig av en blandning av syntetiska och analytiska metoder och arbeta med bokstavsljud istället för namnen på bokstäverna. Man bör också ha en undervisning som är varierande och lustfylld för eleverna och det är viktigt att man individualiserar undervisningen efter elevers olika behov. Nyckelord: analytisk metod, läsinlärning, skrivinlärning, syntesisk metod, undervisning / Abstract This document is about how the first teaching of literacy learning can be done. I think that it is very important to learn how to read and write in the society of today and it´s clearly written in the curriculum that it is important for the pupils to learn how to read and write, this is the starting point of this examination. Since my profession means that I will be teaching literacy learning I felt that I needed more knowledge in the subject. I also wanted to know how to teach in a way that favour all pupils, since every child learn in different way. I did study how teachers that works with pupils in their first years at school can run their teaching in the subject. My question at issue is: How can the teaching of literacy learning be done with pupils in their first years at school? This subject has in this document been discussed out of different literature. I have also done intervjues with three teachers. The most important that I learned from this examination is that the teaching can be done in many different ways, every teacher needs to find their own way of working. You should however use a mixture of synthetic and analytic methods and work with the sounds of the letters instead of their names. You should also make the teaching varying and pleasurable for the pupils and it is important that you individualize the teaching to the different needs your pupils have got. Keywords: literacy learning, synthetic method, analytic method, teaching

Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det  är  dock  inte  en  självklarhet  hur  inlärningen  går  till.  Vi  vill  med  denna  studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1  utifrån  den  syntetiska  metoden,  vilket  innebär  att  bokstäver  lärs  ut  en  i  taget  och därefter  ljudas  ihop  till  enklare  ord.  Utifrån  det  sociokulturella  perspektivet  och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet  med  undersökningen  är  att  ge  en  inblick  i  hur  läromedel  kan  introducera bokstäver och avkodning  för  elever. Vi vill  även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder  för  att  hjälpa  eleverna  i  bokstavsinlärningen.  För  att  jämföra  dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där  texterna  analyseras  komparativt  och  ur  ett  kunskapskritiskt  perspektiv.  Vi  jämför läromedlen  utifrån  dessa  fyra  punkter:  bokstavsföljden,  uppgifter  per  bokstav,  hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i  en  tabell  för  att  få  en  tydlig  överblick  över  läromedlen  och  sedan  följer  en  mer djupgående analys. Resultatet  visar  att  det  inte  finns  någon  generell  bokstavsföljd  som  förespråkas  utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla  läromedel  och  uppgifter  per  bokstav  är  relativt  lika  men  omfattar  olika  många moment.  Det  är  mest  skriftliga  uppgifter  i  arbetsboken  som  sedan  kompletteras  med praktiska  uppgifter  som  finns  i  lärarhandledningarna.  Bokstavbilder  finns  i  tre  av  de fyra  läromedlen  vi  undersökt.  I  två  av  dessa  är  det  elevnära  och  igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.

Den här studien går ut på att undersöka vilka arbetssätt lärare använder sig av när det gäller undervisningen i läsutveckling i skolans tidigaste åldrar, samt varför de väljer just dessa. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Resultatet av undersökningen är att lärarna blandar flera olika metoder, och arbetssätt, för att individanpassa sin undervisning och nå varje enskild elev. / This study aims to examine the working methods that teachers use in reading development in the early years education, as well as why they choose these methods. The study is based on qualitative interviews with four active teachers in preschool-class and first grade. The result of the study says that teachers mix different methods, and approaches, to individualize their teaching and reach each individual student at their level.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a daily basis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil.

The study is intended to identify the methods teachers use to develop students' reading skills, how they select methods and why. The thesis begins with learning theories and previous research on the topic and an explanation of the different literacy learning methods.  The study is a qualitative study and includes ten interviews with teachers working in four different counties. The interviews have been analysed and discussed with the basis in the study's aim and research questions. The result shows that all teachers choose to mix synthetic and analytical literacy learning methods. They do this to meet each individual student at his level in the processes of literacy learning. There is not one method that suits all students, but, there are methods that are suitable for everyone. According to the interviewed teachers, it is a big difference in the achievement levels in reading in grade one. Some students only recognise the letters in their own name, some students already know all the letters of the alphabet, some read short words, and some have begun to read “easy to read” chapter-books.  Their choices are made to get varied and interesting teaching and combining different methods and approaches to be able to capture all the students. The challenge is to get everyone to feel like they are a part of the community of reading and writing in the classroom and that everyone feels like a reader and a writer. All the teachers in the survey mean that the reading and writing education should be based on the students and have a content that interests them to be fruitful for the students. / Studien syftar till att kartlägga metoder verksamma lärare använder för att utveckla elevers läsförmåga, hur de väljer metoder och varför. Uppsatsen inleds med beskrivningar av lärandeteorier och tidigare forskning om ämnet samt en redogörelse av olika läsinlärningsmetoder. Undersökningen är en kvalitativ studie och omfattar tio intervjuer med verksamma lärare från fyra olika kommuner. Intervjuerna har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga lärare väljer att blanda syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder, detta gör de för att kunna möta varje enskild elev på dennes nivå i läsinlärningprocessen. Det finns inte en metod som passar alla elever däremot finns metoder som passar för varje individ. Enligt de intervjuade lärarna är det stor skillnad på kunskapsnivåerna i läsning i årskurs ett. En del elever känner bara igen bokstäverna i sitt eget namn, några elever kan alla bokstäver i alfabetet, andra läser korta ord och vissa har börjat att läsa lättlästa kapitelböcker när de börjar årskurs ett. Deras val är gjorda för att få en varierad och intressant undervisning och de kombinerar olika metoder och tillvägagångsätt för att kunna fånga upp alla elever. Utmaningen är att få alla att känna sig som en del av läs- och skrivgemenskapen i klassen och känna sig som läsare och skrivare. Alla lärare i undersökningen menar att läs- och skrivundervisningen ska utgå från eleverna och ha ett innehåll som intresserar dem för att den ska vara givande för eleverna.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.