Eklund, Louise (2020). Hur ska vi göra nu då? - En studie om åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte: Enligt tidigare forskning har elever med grav språkstörning svårare än jämnåriga att nå skolframgång. Detta kan förklaras av diskrepansen mellan de stora variationerna av språksvårigheter som elever med språkstörning upplever, och de specifika språkförmågor läroplanen ställer krav på. Den här studien avser därför att undersöka hur behov och åtgärder beskrivs och relaterar till varandra såväl som till aktuell forskning kring målgruppen. Förväntat kunskapsbidrag: Genom att öka insikten om hur behov, åtgärder och elever beskrivs i åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan kan denna studie bidra med en ökad medvetenhet i utarbetandet och formuleringarna av framtida åtgärdsprogram. Metod: Totalt fyrtiotvå åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning samlades in från en specialskola med inriktning mot målgruppen. Kvalitativ textanalys användes för att bearbeta insamlade data och identifiera trender. Empirin analyserades utifrån specialpedagogiska perspektiv och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten visar att beskrivningar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram för elever med språkstörning generellt saknar tydlighet och endast delvis innehåller en tydlig koppling mellan behoven och åtgärderna såväl som mellan åtgärderna och aktuell forskning. Slutsatser och implikationer: Det föreligger ett stort behov inom specialskolan att fortsätta utveckla hur man i åtgärdsprogram beskriver behov och åtgärder för målgruppen, såväl som hur man tydliggör kopplingen mellan åtgärder och aktuell forskning. Risken med att inte ha tydligt beskrivna behov och åtgärder grundade i aktuell forskning är att elever löper risk att inte få sina behov tillgodosedda och därmed också löper en ökad risk att inte få tillgång till den utbildning som de har rätt till. / Eklund, Louise (2020). So what’s the plan? - A study of IEP’s for pupils with SLI within the special schools. Department of School Development and Leadership (SOL), Malmö University, 90 hp. Purpose: Pupils with SLI have a harder time than their peers in reaching academic achievement according to current research, which can be explained by the discrepancies between the diverse language difficulties that children with SLI experience and the specific linguistic skills required by the curriculum. Therefore, this paper aims to examine how needs and interventions are described and correlate to each other as well as to current research regarding pupils with SLI. Contribution to knowledge: By increasing the insight into how needs, interventions and pupils are described in IEP’s for children with language impairment in special schools, this study can contribute to a more conscious approach regarding the phrasing and establishing of IEP’s. Method: A total of forty-two IEP’s for children with SLI were collected from a special school for the target group. Qualitative content analysis was used to process the data and determine trends which were then analyzed using special educational perspectives and Bronfenbrenners ecological systems theory as a framework. Results: Results show that descriptions of needs and interventions in IEP’s for pupils with SLI are generally not clearly defined and only partly contain a clear connection between needs and interventions as well as interventions and current research. Conclusions and implications: There is a dire need within the special school to further improve on how needs and interventions are described for the target group in IEP’s as well as clarify the interventions connection to current research in the field. The risk that follows with needs and interventions that aren’t clearly defined and anchored in current research, is that the pupils are put at risk of not having their needs met and thereby also an enhanced risk that the pupils won’t receive access to the education that they are entitled to.

Placering i familjehem är en vanlig insats när barn och unga inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i sin ursprungsfamilj, de utgör i Sverige majoriteten av placeringar i samhällsvård. De barn som blir placerade i familjehem för stadigvarande vård och fostran har rätt till en stabil och trygg vård. Trots detta sker sammanbrott vilket kan försätta barnen i ytterligare en utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka socialarbetares tankar om och arbete för att förebygga sammanbrott hos barn som är placerade i familjehem. Frågeställningar i studien har varit: Vilka är orsakerna till att sammanbrott sker? Vilka former av adekvat stöd minskar risken för sammanbrott?I studien genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare i två medelstora kommuner i Stockholm. I analysen framkom tre huvudteman;  Matchning, det vill säga hur väl, samt vilka förutsättningar det finns att matcha det placerade barnet med det tilltänkta familjehemmet.  Sammanbrott och omplacering, med det menas att barnet behöver flytta till en ny placering innan att vådbehovet uppfyllts. Nätverkshem, de hem som tar emot barn som de känt sen tidigare, dessa kan vara vänner till familjen eller släktingar.  Den analyserade empirin har sedan tolkats med hjälp av systemteori och tidigare forskning. I studien framgår att den främsta orsaken till sammanbrott är en bristfällig matchning mellan barn och familjehem. Det framkom även att placering av ett barn behöver göras med ett helhetsperspektiv där matchningsprocessen innefattar rätt skolform, ett familjehem som har förstått uppdraget samt rätt stöd från socialsekreterarna. Helhetsperspektivet jämförs i studien med det systemteoretiska synsättet. I studien framgår även att socialsekreterarna på familjehemsenheten inte är huvudansvariga när det kommer till att matcha familjehem och barn utan att det snarare är handläggare på utredningsenheten samt familjehemsrekryterare i samråd med sina chefer som sköter matchningsprocessen. Utredningsenheten är den enhet där barnet och familjens behov först kartläggs. De kan även besluta om andra stödinsatser, exempelvis familjebehandling, kontaktperson etc. Vid de fall ett barn inte bedöms kunna få sina behov tillgodosedda i det egna hemmet fattas beslut om placering i jourhem alternativt familjehem. När barnet placeras i familjehem är tanken att det ska vara en långvarig placering då bedömningen är att det krävs mer jobb i familjen innan barnet kan flytta hem. Oftast är målet en hemflytt till ursprungsfamiljen, det vill säga den biologiska familjen. När barnet blir familjehemsplacerat är det socialsekreterarna (barnhandläggare och familjehemssekreterare) på familjehemsenheten som tar över ansvaret för placeringen. Det framkommer att relationen mellan, handläggare på utredningsenheten och handläggare på familjehemsenheten är kortvarig, de samverkar enbart under överlämningen av ärendet. / Placement in foster care is a common intervention when children and young people are not able to have their needs met in their biological family. Foster homes are the most frequent form of placements in community care in Sweden. Children who are placed in a foster home for permanent care and upbringing have the right to a stable and safe care. Despite this, breakdowns occur, which can put the children in another vulnerable situation. The purpose of this qualitative study has been to investigate how social workers work to prevent breakdowns in the care of children that are placed in foster homes. Questions in the study have been: What are the reasons why breakdowns occur? What forms of adequate support reduce the risk of breakdown? In the study, five interviews were conducted with social workers in two medium-sized municipalities in Stockholm. In the analysis, three main themes emerged:  Matching, namely, how well the social workers can match the child with the foster care homes.  Breakdowns and relocations, when the child has to move before the care needs are fulfilled Network homes, the foster homes that care for someone that they know, it can be the child of a friend or a relative. The analyzed empirical evidence has then been interpreted with the help of systems theory and previous research. The study shows that the main causes of breakdowns are a poor match between children and foster homes. It also emerged that placement of a child needs to be done with a holistic perspective where the matching process includes the right type of school, a foster home that understands the mission and the right support from the social workers. In the study, the holistic perspective is synonymous with general systems theory. The study also shows that the social workers in the family home unit are not primarily responsible when it comes to matching family homes and children, it is rather the investigation unit and foster home recruiters in consultation with their managers. The investigation unit is the unit that charts the families and the children's needs. They can also make decisions regarding if the family need other support efforts, such as contact persons or family treatments. If the family is assessed that the other support efforts are not sufficient, they can decide to put the family in foster care. If the foster care is assessed to take longer time the matter gets transferred to the family unit. In cases where a child is judged not to be able to have their needs met in their own home, a decision is made to place them in an emergency home or a family home. When the child is placed in a family home, the idea is that it should be a long-term placement, as the assessment is that more work is required in the family before the child can move home. Most often, the goal is a move home to the family of origin, namely the biological family. When the child is placed in a family home, it is the social workers (child caseworkers and family home secretary) at the family home unit who take over responsibility for the placement.

Syftet med denna studie var att undersöka hur införandet av barnfridsbrott påverkade några yrkesgrupper som arbetar med barn som upplever våld i familjen, samt om arbetet förändrades efter tillägget i 4 kap. 3 § Brottsbalken. Syftet besvarades genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare, barnutredare inom polisen samt en samordnare från barnahus. Studiens resultat visade att barnfridsbrott bar med sig ett fåtal förändringar vilka inte upplevdes särskilt omfattande. Därtill varierade förändringarna i dess omfattning mellan respektive yrkesgrupp. Det framkom även att det finns ett flertal hinder i samverkan och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna. I analysen framkom det att barnfridsbrott inte bidragit med omfattande förändringar i varken arbetet, eller för barn som upplever våld i familjen. Detta kan vara en följd av organisationers svårigheter att frångå en redan etablerad arbetsform, samt att samverkan tenderar att försvåras av yrkesgruppernas skilda arbetssätt och målsättningar. / In July 2021 the Swedish legal system introduced a new penal provision called barnfridsbrott which can be found in Chapter 4 of the Swedish Penal Code. The new provision stipulates that a family member or any other close relative exposing children to acts of violence, shall be held responsible in the court of law. The aim of this study was to examine how the new provision had affected the professional work with children who has experienced violence between family members or other close relatives. The study included interviews with different professionals such as social workers, children’s investigators from the police and a coordinator from the Swedish welfare agency barnahus. The results showed that the new provision only had resulted in minor changes which also varied between the professionals. Furthermore, the professionals discussed a number of obstacles that hindered effective co–ordination between them. This essay intended to study these results.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer. Tillgängligheten av verktyg, främst datorer visade sig ha en stor inverkan på personalens upplevelser gällande tiden. En annan faktor som pekades ut var arbetsklimatet, som var påverkat av det stöd som erbjöds från personalgrupp och enhetschef vid problem gällande dokumentationen. Den sista större faktorn gällande upplevelsen av dokumentationen visade sig vara att den ger en trygghet, något som skyddar både personal och brukare. För att vidare belysa resultaten av denna studie, användes två teorier, KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteorin. / The purpose of this study is to shed some light regarding the experiences among personnel within home care services about documentation as a work activity. This is done by a quality study with six randomly selected personnel for an interview from three workplaces within a medium sized city in Sweden. The result of this study shows a pattern among the participants in certain areas. The primary factor that shapes the experience regarding documentation among personnel tend to be how the working time is distributed, since no specific time set aside for documentation only in the schedule. This tends to be a stress factor amongst the personnel. The importance of knowledge, both regarding the ability to use the tools available within the workplace and the language skill needed to properly document has been mentioned as important factors. The accessibility of tools, primary computers has a major impact on the experience of time amongst the personnel. Another factor that was pointed out was the working climate, which was affected by the support offered by both other personnel and head of unit should problems regarding documentation arise. And lastly a major factor regarding the experience about documentation turned out to be the safety it gives regarding the rule of law, which protected both the personnel and patients. To further shed light regarding the results of this study, two theories were applied, “sense of coherence” and systems theory.

Enligt den svenska socialtjänstlagen ska allt klientarbete som utförs vara av hög kvalitet (SFS 2001:453). Socialt arbete beskrivs som känslomässigt krävande och därför framställs handledning som ett viktigt stöd för socialarbetare i deras yrkesroll. Syftet med denna studie var att belysa socialsekreterares erfarenheter av extern och intern handledning inom Socialtjänsten. Metoden som valdes för denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika yrkesversamma socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Södra Sverige. Vid analysen av våra resultat tillämpade vi systemteorin baserat på Parrish, Öquist, Pettit och Olsons sammhälsvetenskapliga tillämpning av teorin. Detta för att ilustrera förhållandet mellan handledning och den kunskap som det ger socialsekreteraren samt arbetsmiljön som en cirkulär process. Denna studie fann att socialsekreterare upplever handledning som något positivt. Intern handledning hjälper dem att utföra sina arbetsuppgifter, medan extern handledning hjälper dem på ett emotionellt plan. Dessutom framhäver de socialsekreterare som deltar i denna studie erfarenheter av otillräcklig handledning. Otillräcklig handledning kan uppstå när handledaren saknar kompetens, när tid inte avsätts för handledning eller när den tillhandahållna informationen inte är anvädbar i deras arbete. Detta resulterar i att handledning istället blir en källa till stress. Denna studie har därför försökt lyfta fram vikten av handledning för professonell kompentens samt handledningens betydelse i relation till socialsekreterares funktionalitet på arbetsplatsen. Om handledning utförs på rätt sätt blir det en tillgång för socialsekreterarens yrke. / According to the Swedish social services act, all client work performed should be of high quaitly (SFS 2001:453). Social work is stated as emotinally demanding therefore supervision i described as an essential aid for social workers in their professional role. The aim of this study was therefore to highlight social workers experiences of external and internal supervision within social services. The method chosen for this study was qualitative semistructured interviews with six different professional social workers within economic support int the southern region of Sweden. In analysing our results, we applied the system theory based on Parrish, Öquist, Pettit and Olson's societal application of the theory, to illustrate the relationship between supervision and the knowledge it brings the socialworkers and the atmosphere as a circular process. This study found that social workers experience supervision as something positive. Internal supervision helps them in carrying out their tasks, while external supervision helps them in an emotional sense. Furthermore, the social workers participating in this study highlight experiences regarding inadequate supervision. Inadequate supervision may occur when the supervisor lacks competence, when time is not given for supervision or when the information provided is not useful in their work. This results in supervision becoming a source of stress. This study has therefore attempted to bring out the importance of supervision for professional competence. Also the significance of supervision in relation to social workers functionality in the workplace. I supervision is carried out correctly, it becomes an assest to the social workers profession.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

Denna studie avsåg att bättre förstå social isolation bland unga från perspektivet av en socialarbetare genom att svara på följande frågor: Hur arbetar socialarbetare med isolerade unga, varför blir unga isolerade och slutligen vilken konsekvens social isolation får för de som är isolerade. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsansats för att svara på dessa frågor genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv och analys utifrån den sociala modellen. Empirin i studien kommer från sex stycken intervjuer med socialarbetare. Resultatet av studien tyder på att socialarbetare använder sig av olika verktyg för att arbeta med socialt isolerade ungdomar, samtliga tar upp relationsskapande som ett exempel. Anledningarna till att ungdomarna blir isolerade kan vara olika, gemensamma resultat var autism, depression, avsaknad av socialt sammanhang, otillräckligt stöd från föräldrar och slutligen internetanvändning. Konsekvenser för de socialt isolerade ungdomar varierar mellan ungdom till ungdom men återkommande tema var försämrad sociala färdigheter, fysisk hälsa och mental hälsa. Vår slutsats blev att social isolation är ett omfattande problem med ett flertal olika aspekter som behöver särskild hänsyn och socialarbetare arbetar ständigt med sin förståelse av situationen och utgår främst från den unge själv och i sitt arbete ändvänder de sig av relationskapande som sitt främsta verktyg. / This study sought to better understand social isolation among youths from the perspective of social workers by answering the following questions. How do social workers work with isolated youths, why do youths become isolated and finally what consequences does social isolation cause for youths. The study used a qualitative research approach to answer these questions by also using qualitative content analysis along with perspectives rooted in general systems theory and the social model. The empirical data in this study comes from six interviews with social workers along with prior research. The results of this study suggest that social workers use various tools when working with socially isolated youths, among these all six social workers mention relationship building as an example. The reasons youth socially isolate can vary, common results were autism, depression, a lack of social context, lacking support from parents and finally internet use. Personal consequences for socially isolated youths varied from youth to youth but recurring themes were weakened social skills, physical health and mental health. Our conclusion became that social isolation is a broad problem with several different aspects that need special consideration and social workers are constantly working with their understanding of the situation and proceed from the youths themselves by utilizing relationship building techniques as their primary tool.

This master thesis in optimization and systems theory is a development of two different optimization models formulated to schedule multi-skilled agents for contact centers depending on the forecasted demand, assigned by Teleopti. Four mixed integer linear programming models are created with the optimization programming language GAMS and solved by the internet based solver NEOS. Two of the models are formulated to perform an optimal scheduling that matches a forecasted demand per skill and day and the remaining two models are formulated to perform an optimal scheduling that matches a forecasted demand per skill, day and half hour. The first two models are referred to as the Basic Models and the second two are referred to as the Complex Models. The Basic Models includes seven constraints and the Complex Model includes nine constraints, describing regulations at the contact center. The main goal of the project is to find an optimal solution that results in an as even distribution of under or over scheduling. The scheduling optimization covers a period of 28 days, starting on a Monday which results in four weeks. The optimization models are based on two sets of data, there are 104 assigned agents that possesses one, two or three of the skills Channel, Direct and Product. All agents are bound to work according to a contract specified through the constraints. In the Basic Model the forecasted demand is given in amount of hours per day and skill, the demand is non-cyclical. In the Complex model the forecasted demand is given in amount of half hours per day, skill and half hour. Each day is scheduled from 7 a.m. to 11 p.m. resulting in 32 available half hours. All optimization models are developed to correctly mathematically formulate the constraints specified by Teleopti. Any non-linear equation that arises are linearized to maintain linearity, this is favourable in the sense of computational time solving the models. The objective functions in this thesis are formulated to describe the main goal of even distribution as correctly as possible. The result for the Basic Model shows that an optimal solution is achieved after 34 seconds. This model contains 169,080 variables and 39,913 equations. In the Complex Models integer solutions are achieved, but no optimal solution is found in 8 hours of computational time. The larger Complex Model contains 9,385,984 variables and 1,052,253 equations and the smaller Complex Model contains 5,596,952 variables and 210,685 equations. Teleopti’s scheduler produces an integer solution matching the Complex Model in 4 minutes. / Detta examensarbete i optimering och systemteori är framtagningen av två olika optimeringsmodeller formulerade för att schemalägga multikompetenta agenter för kontaktcenters beroende av den förväntade efterfrågan, tilldelad av Teleopti. Fyra blandade heltals linjära programmeringsmodeller skapas med optimeringsprogrammeringsspråket GAMS och löses av den internetbaserade lösaren NEOS. Två av modellerna är formulerade för att utföra en optimal schemaläggning som matchar en prognostiserad efterfrågan per skicklighet och dag och de återstående två modellerna är formulerade för att utföra en optimal schemaläggning som matchar en prognostiserad efterfrågan per färdighet, dag och en halvtimme. De två första modellerna i detta arbete benämns de Grundläggande Modellerna och de resterande två benämns de Komplexa Modellerna. Grundmodellerna inkluderar sju bivillkor och de Komplexa modellerna innehåller nio bivillkor, vilka beskriver arbetsvillkoren på kontaktcentret. Projektets huvudmål är att hitta en optimal lösning som resulterar i en jämn fördelning av under- eller överschemaläggning. Den schemalagda optimeringen täcker en period av 28 dagar, vilken börjar på en måndag vilket resulterar i fyra veckor. Optimeringsmodellerna är baserade på två uppsättningar data, det finns 104 tillgängliga agenter vilka har en, två eller tre av kompetenserna Channel, Direct och Product. Alla agenter är bundna att arbeta enligt det kontrakt som specificeras genom bivillkoren. I grundmodellen anges den prognostiserade efterfrågan i timmar per dygn och kompetens, efterfrågan är icke-cyklisk. I den komplexa modellen anges den beräknade efterfrågan i mängd halvtimmar per dag, kompetens och halvtimme. Varje dag är schemalagd från kl. 07.00 till 23.00 vilket resulterar i 32 tillgängliga halvtimmar. Alla optimeringsmodeller är utvecklade för att matematiskt beskriva de begränsningar som Teleopti specificerar. Alla icke-linjära ekvationer som uppstår linjäriseras för att upprätthålla linjäritet, detta är gynnsamt i avseendet mängd tid beräkningen av modellerna tar. Målfunktionerna i detta arbete är formulerade för att beskriva huvudmålet för jämn distribution så korrekt som möjligt. Resultatet för grundmodellen visar att en optimal lösning uppnås efter 34 sekunder. Denna modell innehåller 169,080 variabler och 39,913 ekvationer. I de komplexa modellerna uppnås heltalslösningar, men ingen optimal lösning hittas på 8 timmars beräkningstid. Den större komplexa modellen innehåller 9,385,984 variabler och 1,052,253 ekvationer och den mindre komplexa modellen innehåller 5,596,952 variabler och 210,665 ekvationer. Teleoptis schemaläggare producerar en heltalslösning som matchar den komplexa modellen på 4 minuter.

The aim of the study was to examine the association between different life areas and youth’s engagement in gambling. The life areas focused in the study were relationships with parents, school, friends and mental health. The study used cross-sectional data from the Stockholm Survey collected in 2020 among students in the ninth grade in elementary school and in the second grade of upper secondary school in Stockholm (n=4495). The results were analyzed using Urie Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory. The results showed that youth whose parents had more insight into their child’s life were less likely to have engaged in gambling during the past 12 months. Parental permission to gamble showed positive correlations to youth having gambled within the last 12 months. Having a more negative school environment and more experiences of psychosomatic symptoms also showed positive correlations to youth gambling within the last 12 months. The study concludes that (1) increased parental presence and restrictions regarding parent’s acceptance of gambling can reduce the risk of youth gambling, (2) creating a positive school environment could reduce youth gambling, (3) adults, such as parents and teachers, could have a key role in detecting youth gambling since gambling may manifest as psychosomatic symptoms.

Barn enligt Barnkonventionen ska ges förutsättningar till att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Trots detta lyfts i tidigare forskning, samt av flertalet myndigheter, brister kring hur barn i praktiken görs delaktiga i barnavårdsutredningar. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur de med stöd av arbetsmetoden Signs of Safety involverar barn i utredningar. Utifrån en kvalitativ ansats genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i socialtjänsten som arbetar med barnavårdsutredningar utifrån Signs of Safety. Genom en tematisk analys framkom det att socialsekreterare kan identifiera en del hinder och svårigheter med delar av Signs of Safety men att de i hög grad anser att Signs of Safety stöttar dem till att involvera barn i utredningar. / According to the Convention on the Rights of the Child, children shall be provided the opportunity to express their views in all matters that affect them. Despite this, research and several public authorities highlight several shortcomings concerning the participation of children in child welfare practice. The purpose of the study is to investigate social workers' experiences with involving children when using the Signs of Safety working method. The study is based on a qualitative approach and seven semi-structured interviews with social workers in social services who work with child welfare assessments based on Signs of Safety. A thematic analysis indicated that social workers could identify some obstacles and difficulties with parts of Signs of Safety. However, they largely believe that Signs of Safety supports them to involve children.