The purpose of this essay is to study how perceived racial profiling have affected young people beteween the ages of 12 and 18 years, concerning mental health and trust in the police. The purpose is furthermore to study what kind of support those young people wished from social workers. Through qualitative semi-structured interviews we collected narratives about perceived racial profiling by the police in Sweden. The results show that racial profiling had several negative consequenses such as nigthmares, anger, memory loss, feelings of guilt and shame. Further, the results also show that trust in the police was very low among those who experienced racial profiling. In this regard social workers have an important role to fill, the respondents wished to receive support and counseling from culturally sensitive and empathetic social workers with knowlegde of racial profiling as an existing fenomena in Sweden.

Föreliggande kvalitativa studie visade professionellas beskrivning av hur barnets röst framförs vid nätverksmöten. Studien beskrev även vad som påverkar och vem som bedömer barnets deltagande på ett nätverksmöte. Tio terapeuter vid barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra Sverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. En slutsats är att nätverksmöten så gott som alltid kan anpassas så att barnet kan närvara. Resultatet innehåller därmed inte bara beskrivningar av metoder och tekniker, som kan hjälpa barn att höras, utan också reflektioner kring mötets utformande, för att överhuvudtaget möjliggöra barnfokus. I undersökningen framkom det känslomässiga klimatets betydelse för att barnets röst ska framföras och bli hörd. En annan slutsats är att barnet inte bör närvara i alla möten. Det framkom viss osäkerhet om vem som har det yttersta ansvaret i bedömningen av barnets delaktighet. / The present qualitative study showed descriptions from professionals, how the voice of the child was carried forward during network meetings. The study also described what is influencing and who is judging the child’s participation in a network meeting. Ten therapists at the child- and youth psychiatry department in south-east Sweden were interviewed by means of a semi-structured question guide. One conclusion is that network meetings almost always may be adapted in a way that the child is able to attend. Hence, the result does not only include descriptions of methods and techniques which may assist in listening to the child, but also reflections around the structure of the meeting, in order to, on the whole enabling a child focus. In the investigation an emotional climate appeared to be important in order for the voice of the child to be carried forward and to be understood. Another conclusion was that the child should not attend in all meetings. There appeared some uncertainty about who has the ultimate responsibility in the judgement of the participation of the child.

Background: Previous research shows that openness in the Swedish public sector is limited and the social workers as a professional group rarely speaks out about their work situation. Aim: The aim of this study is to clarify which elements social workers experience enables and limits them to speak out concerning their work situation.  Methods: The study is based on seven individual qualitative interviews with social workers from different municipalities in Sweden. For analysis system theory and coping strategies are used. Results: Different factors are distinguished that both enables and limits social workers to use the coping strategie voice. The management style has been crucial and a democratic management style are preferred since they are more open to dialogue and were more encouraging to criticism. The openness between the levels at the workplaces turned out to be limited. The higher levels of management rarely included the social workers in dialogue and there were clear signs of a hierarchical view of communication.Conclusion: The social workers apply voice as a strategy to a greater extent than previous research shows. Despite the fact that the social workers are good at speaking out, the openness in the workplace turned out to be limited and this is something that needs to be developed and strengthened.

Through practical experiences in social work we have found that siblings of children with neuropsychiatric disability are being left behind in family treatment. We have also identified  a knowledge gap through previous research in how siblings experience their role and relationships within the family. The purpose of this study is to establish an understanding of how neuropsychiatric disability affects the siblings in the family. The siblings referred to in this qualitative study, who we got in touch with through social media, have been interviewed through six semi-structured interviews. Furthermore, the answers have been analyzed through systems theory. The results show that the siblings have taken great responsibility for their sibling and taken a step back as the sibling with neuropsychiatric disability had extensive needs that required a lot of attention and care from their parents.

The aim of the study is to investigate how field secretaries work preventively against juvenile delinquency. The study also intends to investigate how field secretaries interact with other societal actors in their work. Field secretaries meet adolescents in their natural context and thus have the opportunity to create relationships within youth arenas. The basis of preventive work is important for adolescents to be established in society, which can thus counteract criminal development. The data collection method used is semi-structured interviews. The empirical data consists of six field secretaries from Sweden, the empirics have been transcribed and been analyzed by using two theories. The theories for the study are stamp theory and systems theory. Stamping theory has provided an understanding of how stamping processes can advance continued crime. System theory has instead illustrated interaction between different systems and how it affect the individual. The results of the study show that field secretaries do not use a specific way of working to prevent juvenile delinquency. The opportunities that field secretaries find with their work are about their accommodating approach and encouraging adolescents to use their abilities, while one of the challenges is that they do not know if it prevents delinquency. The results also highlight the importance of collaboration to be able to work preventively.

Våren 2020 nådde Coronapandemin Östergötland. Tillgången till skyddsutrustning och provtagning var begränsad samtidigt som pandemin utgjorde ett allvarligt hot mot liv och hälsa. För att försöka hindra smittspridningen startade ett länsgemensamt förbättringsarbete. Syftet var att hitta och testa åtgärder som kunde vidtas på meso-/ledningsnivå för att hindra covid-19 från att nå riskgrupper inom kommunal vård och omsorg. Förbättringsarbetets mål var att innan midsommarafton 2020 skulle Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) ha startat test av minst tio åtgärder för att hindra smittspridningen. Åtgärder testades kopplat till tre områden: samordna ledning och styrning i kris (t.ex. täta krisledningsmöten tillsammans med Länsstyrelsen och smittskyddsläkare), undanröja hinder för smittskydd (t.ex. tillgång till skyddsutrustning) samt verktyg för överblick (mall med gemensamma kvalitetsparametrar togs fram och följdes varje vecka). Studien genomfördes som en fallstudie där data utgjordes av en fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att undersöka 1) hur medlemmar i en krisledningsgrupp gemensamt hanterar en kris och 2) hur de uppfattar att strategier och arbetssätt i den gemensamma krisledningen har påverkat förutsättningarna att hantera krisen. Förbättringsarbetet och studien visade att i krissituation kan förbättringskunskapens verktyg och metoder tillämpas på mesonivå. Det framkom också att dessa verktyg behövde anpassas till situationen, exempelvis på grund av avsaknaden av relevant baslinje och svårigheter att låta planeringsfasen ta den tid som egentligen skulle behövas samt behovet av att genomföra flera samtidiga förändringar. Studien visade att respondenterna uppfattade att ett gemensamt mål gynnar arbetet att hitta och testa åtgärdsförslag i krisläge. Systemtänkande, systematisk mätning och visualisering underlättade förbättringsarbete. Att balansera eftertanke och snabbt agerande ställde särskilda krav på ledarskapsstrategier. Det framkom också att tillit mellan aktörerna i systemledningen underlättade vägval i svårbedömda situationer. / In the spring of 2020, the Corona pandemic reached Region Östergötland. Access to protective equipment and virus sampling was limited, with the pandemic posing a serious threat to life and health. To prevent covid-19 from spreading, a county-wide improvement work began. The purpose was to find and test measures on a meso- /management level to prevent covid-19 from reaching risk groups located within municipal health and care. The goal was that before midsummer commence testing at least ten measures to prevent the spread of the infection. The tested measures were linked to three areas: coordination of management and control, removing infection control obstacles, and developing tools for overview. A case study was conducted with data collected through a focus group interview which was analyzed using qualitative content analysis. The purpose was to investigate 1) how members of a crisis management group jointly handled a crisis and 2) how they perceived that strategies and working methods in the joint crisis management affected the conditions for handling the crisis. The improvement work and the study showed that in a crisis, tools and methods of improvement knowledge can be applied on meso-levels. It was also shown that such tools needs to be adapted to the situation due to a lack of a relevant baseline, difficulties in allowing the planning phase to take the time needed, and a need to implement several simultaneous changes. The study showed that respondents perceive that a shared goal benefitted the discovery and testing of measures in a crisis. Systems thinking, systematic measurement and visualization also facilitated improvement work. Balancing reflection and rapid action placed special demands on leadership strategies. Also, trust between actors in the system management facilitated the choice of path in difficult-to-assess situations.

Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar specialpedagoger, förskollärare och barnskötare har om lekens betydelse för att främja inkludering av alla barn samt vilket synsätt de har på hur lärmiljön organiseras. Med kvalitativa intervjuer ville vi se hur specialpedagoger, förskollärare och barnskötare såg på lek och inkludering. Vilka likheter och olikheter går det att urskilja i intervjuerna med de olika pedagogerna. Genom att analysera resultatet utifrån ett ekologiskt systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv söker vi svar på våra frågeställningar samt bidrar till en fortsatt undersökning inom forskningsområdet. Vi kunde urskönja att kunskapen om vad inkludering innebär och hur man bäst tillämpar denne i förskoleverksamheter skiljer sig beroende på vilken utbildning pedagogerna har samt vilken erfarenhet pedagogerna har av att använda sig av inkludering och lek. Specialpedagog och förskollärare är de som har ett liknande tänkt angående hur, varför och vad inkludering genom leken innebär. Barnskötare ser det mer konkret och med ett visst här och nu tänkt även om denna grupp har flest antal år i verksamheten totalt. En specialpedagogisk implikation med arbetet kan vara att rektorer i förskolorna inte delar specialpedagoger och andra pedagogers perspektiv, och detta kan i slutända leda till att barn med olika svårigheter kan få en olika och ojämn utbildning. Slutsatsen vi kan dra i vår undersökning är att vilken utsträckning det skapas en inkluderande verksamhet för alla barn beror delvis på pedagogerna och deras syn på området. Specialpedagogerna arbetar aktivt för att ge pedagogerna de verktyg och redskap som behövs för att kunna utföra en så inkluderande lärmiljö som möjligt och anpassa den så lågt som det går för individerna i dem. Pedagogerna upplever det däremot som något otydligt och spretigt där deras tid och till viss del kompentens inte räcker till. / The purpose of our work is to contribute knowledge about the perceptions of educators and special educator about the importance of play in promoting the inclusion of all children and their approach to inclusion. Through a qualitative interview study, we seek answers to our questions. We discern that the knowledge of what inclusion means and how best to apply them in preschool activities differs depending on the education of the educators and what experience the educators have in using inclusion and play. By using bioecological perspectives and sociocultural theory. Special education teachers and preschool teachers are those who have a similar idea of how, why and what inclusion through play means. Childcare workers see it more concretely and with a certain here and now thought even though this group has the most number of years in the business overall. The conclusion we can draw from our study is that the extent to which inclusive activities are created for all children depends in part on the educators and their view of the invironment. A difficulty can be the view teachers have at inclusion and inclusion play. The differntys can lead to an uneaven education for children whit difficulties. A continued survey may be about principals' views on inclusion in preschools.

Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter. / The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.

Syftet med studien är att undersöka vilka hinder skolkuratorer ställs inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa och vilka strategier de använder i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan. Syftet är även att undersöka hur samverkan mellan skolkuratorer och lärare ser ut när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa. Studien är genomförd utifrån kvalitativ insamlingsmetod där jag genomför fem semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet utifrån en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som används är KASAM och systemteori. Resultatet visade att skolkuratorer möter hinder i form av tidsbrist, alltför stort fokus på åtgärdande arbete och lärarnas brister i kunskap om psykisk ohälsa och psykosociala perspektivet. Strategier som används är att lyssna, inte döma, relationsbyggandet med elever och validering och normalisering kring elevernas känslor. Resultatet visar även att fler skolkuratorer upplever samverkan som bristande på grund av kommunikationsbrist, lärarna prioriterar undervisning samt deras brister i kunskap om psykisk ohälsa och det psykosociala perspektivet. / The purpose of the study is to investigate what obstacles school counselors face when it comes to preventing mental illness and what strategies they use in the work of providing support to students in school. The purpose is also to investigate what collaboration between school counselors and teachers looks like when it comes to work against mental illness. The study is conducted based on qualitative collection method where I conduct five semi structured interviews and then review the results based on a thematic analysis. The theoretical basis of this study is KASAM and system theory. The results showed that school counselors face obstacles in the form of lack of time, too much focus on remedial work and teachers’ shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective. Strategies used are listening, not judging, building relationships with students, and validating and normalizing students’ emotions. The results also show that more school counselors perceive collaboration as lacking due to lack of communication, teachers prioritize teaching and their shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.

The aim of this thesis has been to investigate how social workers work with the reunification process at child and youth care centres in South Africa. The intention has been to explore what is important to accomplish a reunification and what challenges the social workers face in the process. A qualitative method was used and included 7 semi-structured interviews with social workers in South Africa. The conducted data was coded and categorized, using an inductive thematic analysis. In this study, the second phase of the ecological systems theory by Bronfenbrenner has been used, which includes the micro-, meso-, exo-, macro- and chrono levels. The theory has served as a framework in the analysis to explain the development of the child. Through the interviews three main fundamental components in the reunification process were distinguished, that overlap. The components are the 90-day assessment period, the time period of placement and the reunification. The time of placement has been categorized into three subthemes including the role of child and parent, the role of social workers and the role of resources. The findings show that the social workers regard the relationship between child and parent, collaboration between the external and CYCC social worker including resources, as crucial factors for reunification. Through the analyses, factors at each level in the ecological systems theory have been identified that affect the reunification process and thereby the child. Consequently, for a reunification to take place efforts need to address several areas around the child. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare arbetar med återföreningsprocessen på boenden för barn och unga i Sydafrika. Intentionen har varit att undersöka vad som är viktigt för att åstadkomma en återförening och vilka utmaningar socialarbetarna står inför i den processen. I studien användes en kvalitativ metod där 7 semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sydafrika genomfördes digitalt. Den insamlade datan har kodats och kategoriserats med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien har den andra fasen av Bronfenbrenners ekologiska systemteori använts, vilken inkluderar mikro-, meso-, exo-, makro- och krono-nivåerna. Teorin har fungerat som ett ramverk i analysen för att förklara ett barns utveckling. Genom intervjuerna urskildes tre grundläggande komponenter i återföreningsprocessen, vilka överlappar varandra. Komponenterna som urskildes är den 90 dagar långa bedömningsperioden, den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende samt själva återföreningen. Den tidsperiod som ett barn är placerat på ett boende har kategoriserats i tre underteman, vilka består av barnens och föräldrarnas roll, socialarbetarnas roll och resursernas roll. Resultaten visar att socialarbetarna betraktar förhållandet mellan barn och förälder, samarbetet mellan de externa socialarbetarna och socialarbetarna på barn- och ungdomsboendena samt resurser som avgörande faktorer för att en återförening ska ske. Analysen i den här studien visar att faktorer på varje nivå i den ekologiska systemteorin påverkar återföreningsprocessen och därmed barnet. För att möjliggöra en återförening måste därför det sociala arbetet inriktas på flera områden runt barnet.