Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

Studiens syfte är att analysera de upplevelser som föräldrar till barn med problematiskskolfrånvaro har gällande de insatser som skola, socialtjänst och andra aktörer erbjuder.Tidigare forskning visar att trots att skolpliktiga barn har rätt till utbildning enligt svensk lagfinns det idag barn som är frånvarande från skolan och inte kan fullfölja sin utbildning. Vidareär problematisk skolfrånvaro en av riskfaktorerna för både utanförskap och psykisk ohälsabland unga. För att kunna motverka problematisk skolfrånvaro är det av stor vikt attundersöka i vilken mån olika insatser och anpassningar hjälper barn med problematiskskolfrånvaro att fullfölja sin utbildning. För att besvara studiens syfte har fyra föräldrar tillbarn med problematisk skolfrånvaro intervjuats eftersom de besitter kunskap kring hur derasbarns skolgång såg ut både innan, under och efter insatser gjorts. Intervjuerna varsemistrukturerade och urvalet gjordes genom ett målinriktat urval. Intervjuerna analyseradesmed en tematisk analys där åtta teman identifierades. Studiens resultat visar på att anpassatschema och skolmiljö samt en nära dialog mellan föräldrar och skolan har upplevts fått enpositiv inverkan på barn med problematisk skolfrånvaro. Resultatet redogör även för negativaupplevelser som att skolan inte lyssnar på föräldrarna, att skolan kräver fastställd diagnos föranpassningar, bristande kunskap bland professioner och att ingen ser hela barnet och dessproblematik. Resultatet visade också att föräldrarna upplevde det som svårt att få rätt insatsför sina barn och att de själva fick ta ett tungt ansvar för att hjälpa sina barn ur problematiskskolfrånvaro. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori har möjliggjort en djupareförståelse för hur insatser, anpassningar och samspelet som sker runt barnet påverkar barnet isin skolfrånvaro. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur insatser, anpassningar ochannan hjälp från olika aktörer i samhället kan hjälpa barn att komma ur en problematiskskolfrånvaro. Studien redogör även för flera utvecklingsområden för aktörer kopplade till barnmed problematisk skolfrånvaro vilket är väsentligt för att kunna hjälpa fler barn att fullföljasin utbildning.

Daily communication between home and preschool is central to the preschool's operations. The aim of this study is to contribute to knowledge about how preschool teachers experience communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. The study is qualitative and we have conducted semi-structured interviews with preschool teachers who have experience in communicating with caregivers where there are language barriers. The chosen theory for further analysis of the empirical evidence has been Bronfenbrenner's ecological system theory where we used the concepts microsystem, mesosystem, exosystem, macrosystem and chronosystem.   The participating preschool teachers talk about how they define the concept of language barrier as a broad concept but which mainly refers to when communication is limited in some way by language barriers. The preschool teachers portray that they see language barriers as both an opportunity and an obstacle, in different perspectives. An essential strategy that is presented is their own approach, which indicates a positive attitude towards the caregivers. The participating preschool teachers present smaller groups of children and more employees as a prerequisite for creating favourable communication with caregivers in cases where there are language barriers at pick-up and drop-off. This would result in more time with each individual guardian, which the preschool teachers point out as essential for favourable communication. Previous research on the subject is scarce, and the regulatory documents for preschool do not provide answers to how preschool teachers should communicate with caregivers in cases where there are language barriers in daily communication. Overall, this indicates that more research in the subject is relevant for the preschool teaching profession. / Daglig kommunikation mellan hem och förskola är centralt i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare upplever kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Studien är kvalitativ och vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av att kommunicera med vårdnadshavare där det finns språkbarriärer. Den valda teorin för vidare analys av empirin har varit Bronfenbrenners ekologiska systemteori där vi använt begreppen mikrosystem, mesosystem, exosystem, makrosystem och cronosystem.     De deltagande förskollärarna berättar om hur de definierar begreppet språkbarriär som ett stort begrepp men som i huvudsak syftar till när kommunikationen på något sätt begränsas av språkliga hinder. Förskollärarna redogör för att de ser språkbarriärer som både en möjlighet och som ett hinder, i olika avseenden. En väsentlig strategi som presenteras är det egna förhållningssättet, som indikerar på ett positivt bemötande gentemot vårdnadshavarna. De deltagande förskollärarna framställer mindre barngrupper och fler anställda som en förutsättning för att skapa gynnsam kommunikation med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid hämtning och lämning. Detta skulle resultera i mer tid med varje enskild vårdnadshavare, vilket förskollärarna poängterar som väsentligt för en gynnsam kommunikation. Den tidigare forskningen inom ämnet är begränsad, och styrdokumenten för förskolan ger inte svar på hur förskollärare ska kommunicera med vårdnadshavare i fall där det finns språkbarriärer vid den dagliga kommunikationen. Sammantaget indikerar detta på att mer forskning inom ämnet är relevant för förskollärarprofessionen.

Det kan finnas olika orsaksförklaringar till varför ett barn beter sig och agerar som den gör. Symtom som rastlöshet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att hantera och reglera sin uppmärksamhet och sina känslor kan förklaras av en ADHD-diagnos. Samma symtom kan även vara en indikation på att barnet upplevt våld eller andra traumatiska händelser och därigenom utvecklat PTSD som en följd av dessa upplevelser. Den föreliggande studiens syfteär att utforska hur kuratorer kan särskilja och identifiera symtom relaterade till ADHD, traumaoch PTSD samt om de kan uppleva ett samband mellan dessa. Tidigare forskning visar på att det finns likheter i symtom och en del symtomöverlappningar mellan ADHD, trauma och PTSD. Vidare återfinns kunskapsluckor inom området. De två frågeställningar som ställs är:1) Hur kan informanterna identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD hos barn och unga? 2) Vilka liknande symtom kan uppvisas vid ADHD, trauma och PTSD enligt informanterna? För att besvara dessa forskningsfrågor har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter anställda eller tidigare anställda inom skola, BUP och Habiliteringen. Tematisk analys har applicerats för att identifiera olika teman som berör forskningsfrågorna vilka gav följande teman: Barns beteende och symtom, normbrytandebeteende, symtomöverlappning samt behandling och feldiagnostisering. Vidare har de tempiriska materialet analyserats genom systemteorin för att tolka det insamlade materialet. Resultatet av studien påvisar att informanterna kan uppleva utmaningar i att identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD samt att dessa symtom många gånger överlappar varandra. Slutsatserna indikerar att en potentiell brist i diagnostisering skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för barnet, inklusive en förvärring av barnets beteende och symtom. Informanterna menade att detta kan leda till livslånga konsekvenser och öka riskenför att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

The purpose of the study was to investigate social workers' perceptions of using Signs of Safety in their daily practical work. This in relation to the approach's purpose to put children's safety first. Six semi-structured interviews were conducted with social workers within the child and youth unit of social services in two municipalities. The data was then analyzed through a thematic analysis. Using system theory as the framework, the study found that management support, organizational conditions, education, and supervision were important factors for effective implementation. Furthermore, the study showed that Signs of Safety has helped social workers build alliances with families, increase efficiency and focus, and change their role in relation to the families. The study's key findings highlight the difficulties in shifting mindsets and working methods, as well as how Signs of Safety has contributed to social workers transitioning from authority figures to fellow humans. / Studiens syfte var att undersöka socialsekreterarnas uppfattning av att använda Signs of Safety i det dagliga praktiska arbetet. Detta i förhållande till förhållningssättets syfte att sätta barnens trygghet i centrum. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet i två kommuner. Därefter analyserades empirin genom en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var systemteorin. Studien visade på att stöd från ledningen, organisatoriska förutsättningar, utbildning och handledning har varit viktiga faktorer för att kunna använda förhållningssättet ändamålsenligt. Vidare visade studien att Signs of Safety har bidragit till att socialsekreterarna kunnat skapa allians med familjerna, ökat effektiviteten och fokuset samt fått en förändrad roll gentemot familjerna. Studiens viktigaste fynd handlar om svårigheterna kring att ställa om tanke- och arbetssätt samt hur Signs of Safety bidragit till att socialsekreterarna gått från myndighetsperson till medmänniska.

Vårt intresse för äldreomsorgen och psykisk ohälsa i samhället grundar idén till denna uppsats. Uppsatsen riktar sig till sjukfrånvaron och vilka faktorer som är hälsofrämjande på en arbetsplats inom äldreomsorgen. För att få fram ett rikt resultat valde vi etnografi och semistrukturerade intervjuer som forskningsmetoder. Urvalet gjordes efter att statistik jämfördes på olika enheter inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Vi genomförde observationer, enligt etnografisk metod, samt intervjuer på den valda enheten. Vi har valt att använda nya begrepp, osjuk och ofrisk eftersom de förklarar gråzonen mellan att vara sjuk och frisk och begreppen kan vara en del i att öka förståelsen för sjukfrånvaron inom äldreomsorgen. Studien visar att den mest betydande friskfaktorn på vår valda arbetsplats är trivsel i arbetsgruppen, samhörighet, teamkänsla samt de nya rutiner som införts angående sjukanmälan. Ledarskap som tidigare forskning visar är en stor bidragande del till sjukfrånvaro på en arbetsplats, visade sig inte vara lika betydelsefull som vi först trodde efter vår analys av vår studies resultat. / The idea for this bachelor thesis was founded by our interest in elderly care and psychiatric illness in the community. This paper addresses absenteeism and the factors that are health promoting in the workplace in elderly care. To obtain representative results, ethnography and semi-structured interviews were selected as research methods. The selection was made after we compered the statistics from different units within elderly care in the municipality. We made observations based on ethnographic methods and semi-structured interviews within the selected unit. We have chosen to introduce two new terms, ”unsick” and ”unhealthy”, because they both explain the grey area between being sick and being healthy and can be used for increasing the understanding of absenteeism in elderly care. The study shows that the most significant health determinants was appreciation of the work group, solidarity, team spirit along with new routines regarding reported sickness. Leadership, that previous research shows is a major contributing part of absenteeism in the workplace, proved in this study, not to be as significant as above mentioned factors.

<p>There are voices in the research field suggesting that universities should become learning organisations in order to be more competitive and efficient. However, the proposal is mainly based on theoretical and normative discussions rather than on empirical research. Therefore, this study has explored and reviewed in what way a university organisation has organised its inner life and illuminate in what way its local organisation matches the characteristics of a constructed theoretical model of a learning organisation. The study has furthermore explored in what way the organisational characteristics interact with one another in order to find out whether they support or hinder organisational learning.</p>

<p>The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.</p><p>The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.</p><p>The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory.</p><p>The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal.</p> / <p>Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola.</p><p>Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde.</p><p>Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande.</p><p>Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.</p>

Introduktion: I sammanhang som kräver komplexa lösningar skapas team för att tillgodose dessa komplexa behov. På en operationsavdelning består detta team av operation- och anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Alla professioner behöver samspela för att kunna ge en god vård till patienten. Som ett hjälpmedel för teamen har ”avspark på sal” tagits i bruk, där teamet samlas på morgonen. Tidigare forskning visar på ett behov av en rutin som uppmuntrar till kommunikation i gruppen. Syfte: Syftet var att belysa hur arbetsmodellen ”avspark på sal” upplevs av operationanestesisjuksköterskor och undersköterskor inom operationsteam. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Studiens baseras på 15 ostrukturerade intervjuer med operation- anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: ”Avspark på sal” upplevs bidra till en ökad samhörighet i teamet. Det skapas förutsättningar för ökad respekt och förståelse för varandra. Att ha information och kontroll inom teamet oavsett om det rör sig om förståelsen över professionsgränserna och veta vad som kommer hända ökar tryggheten inom teamet. Trots detta finns det svårigheter som påverkar ”avspark på sal” eller gör att det inte genomförs. Klinisk slutsats: Studiens resultat kan användas som utvärdering för vidare förbättringsarbete. Inblick kan öka förståelsen mellan medarbetarna. I liknande kontext eller andra sammanhang där teamarbete är en central del kan studiens resultat ligga till grund för införandet av likande rutiner. / Introduction: In contexts that require complex solutions teams are created to meet these complex needs. In an operation theatre this team is composed of operation- and anesthesia nurses and assistant nurses. All professions need to interact in order to provide quality care to the patient. As an aid to the teams a working model called “avspark på sal” put into use, where the team gathered in the morning. Previous research indicates a need for a routine that encourages communication in the group. Purpose/Aim: The aim was to illustrate how the working model “avspark på sal” is experienced by operation- and anesthesia nurses and assistant nurses in the surgical team. Method: A qualitative interview study with an inductive approach. The study is based on 15 unstructured interviews with operation- and anesthesia nurses and auxiliary nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: “Avspark på sal” is experienced to contribute to an increased affinity of the team. It creates the conditions for greater respect and understanding for each other. To have information and control within the team, whether it concerns the understanding of professional boundaries, to know what will happen to increase security within the team. Despite this, there are difficulties affecting “avspark på sal”. Clinical conclusions: The study results can be used as evaluation for further improvement. Insight can increase understanding between employees. In a similar context or other contexts where teamwork is central the study's results could provide the basis for the introduction of similar routine.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning. / Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.