QC 20101206

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares uppfattningar om familjehemsvård som en insats inom socialtjänsten för vuxna personer med missbruksproblematik. För att uppnå syftet används kvalitativ metod med utgångspunkt i en abduktiv kunskapsteoretisk ansats. Det urval som använts är en kombination av ett målstyrt- och ett bekvämlighetsurval. För insamling av data genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med vuxna personer med missbruksproblematik. Studien har en systemteoretisk inriktning och understryker betydelsen av insatsens olika dimensioner sett till individens behov. Det huvudsakliga resultatet visar att familjehemsvård uppfattas kunna möta centrala behov som finns hos målgruppen, då familjehemsvård lyfts fram som en insats som kan erbjuda en miljö där klienten får möjlighet att etablera trygga relationer och ingå i ett nytt sammanhang. Familjehemsvård kontrasteras mot den kollektiva miljön i institutionsvård, där en fördel med familjehemsvård är att skillnaden mellan familjehemmet och hemmiljön inte är lika stor som vid andra alternativ. Insatsen anses även kunna utgöra ett alternativ för personer vars behov inte kan mötas med nuvarande institutionslösningar. / The aim of this study is to examine social workers’ view on family placement as an intervention within social services for adults living with substance abuse. In order to reach the purpose of the study a qualitative method is used with an abductive approach. The sample technique that is used is a combined purposeful and convenience sampling. Data collection was conducted through six semi-structured interviews with social workers experienced in the area of substance abuse. A systemic theoretical approach is used, which is helpful in reflecting on the different dimensions of family placement in relation to the needs of the individual. This study argues that family placement is able to meet the fundamental needs of adults living with substance abuse, as it can offer a stable environment where the guest can build safe relationships and enter into new circumstances. Family placement should be considered as an alternative to the collective environment of an institution, where the contrast between the institution and the home environment is substantial.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd. / The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.

Problematisk frånvaro har de senaste åren lyfts fram och aktualiserats både i media och i olika rapporter och utredningar. Det finns mycket kunskap både nationellt och internationellt om riskfaktorer för problematisk frånvaro men relativt lite om hur man kan främja närvaro och förebygga frånvaro. Skolverket (2010) belyser exempelvis hög frånvaro och stora brister i skolors arbete med att förebygga och åtgärda problematisk frånvaro. Detta bekräftas av Skolinspektionen (2016a; 2016b). Med utgångspunkt i ovanstående blev vi intresserade av att undersöka hur skolor kan arbeta för att främja närvaro och förebygga frånvaro och hur detta arbete kan göras till en del av det systematiska kvalitetsarbetet.Syftet med den här studien är att undersöka hur tre gymnasieskolor som säger sig arbeta närvarofrämjande har lagt upp och systematiserat sitt arbete. Syftet besvaras genom följande frågeställningar:• Hur arbetar skolorna för att utreda orsaker till elevernas frånvaro?• Hur arbetar skolorna för att främja elevernas närvaro?• Vilka möjligheter och hinder med det närvarofrämjande arbetet uttrycker skolorna?• Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet kring närvaro ut på skolorna?Vi valde att rikta vår undersökning mot gymnasieskolan då den mesta forskningen vi har hittat är riktad mot grundskolan. På så sätt kunde vår studie ge ett kunskapsbidrag inom området och därmed ha ett vetenskapligt värde.Studien omfattade tre mindre gymnasieskolor och är kvalitativ utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Studien utgår från ett relationellt perspektiv där utgångspunkten är att elevers svårigheter uppstår i mötet med lärmiljön och ett salutogent förhållningssätt där känsla av sammanhang och meningsfullhet utgör grunden. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med skolornas rektorer.Studiens resultat visade att rektorernas uppfattningar är att orsakerna till elevers frånvaro är flera, varierande och komplexa, vilket även bekräftas av Gren Landell (2018), och då behöver även lösningarna vara det. Resultatet visade också att rektorernas uppfattningar är att genom att göra det närvarofrämjande arbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet ökar möjligheterna att nå högre närvaro för alla elever. Vårt resultat bekräftas av Skolverket (2012) och innebär för skolorna en tydlig förskjutning från att arbeta åtgärdande för några få elever till att arbeta främjande och förebyggande för alla elever, vilket är specialpedagogens och elevhälsoteamets huvudsakliga uppdrag enligt Skollagen (SFS 2010:800 2 kap. 25§). Resultatet visade även att närvarofrämjande arbete till stor del handlar om att arbeta med och utveckla organisation, pedagogik, lärmiljöer och relationer för att kunna möta alla elevers behov.En slutsats vi drar utifrån vår studie är att specialpedagogens uppdrag i så stor utsträckning som möjligt bör inriktas mot förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har här ett viktigt uppdrag i att leda och systematisera det närvarofrämjande arbetet som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och har i detta arbete stor nytta av sin breda kompetens.

The purpose of the study was to examine how social workers view their role's responsibilities, opportunities and challenges in young people's school success, in child care investigations. This important aspect in society has not, according to the authors of this essay, been sufficiently addressed in the past, especially not in child care investigations. The study consists of qualitative semi-structured interviews with nine social workers within two municipalities' individual and family care. The result was analyzed against the background of the systems theory and street-level bureaucracy. The result was compared with previous research, based on the concepts of school success, social workers's responsibility, cooperation, efforts, time frame and reporting of concerns. The results showed that school success includes grades, attendance and well-being. The opposite; school failure, seems to be a structural societal problem and not at all the young person's responsibility. In child care investigations, social workers, social services, parents, schools and psychiatry are responsible, but the boundaries within the system are sometimes very diffuse. The informants believe that they themselves, in individual conversations with the young person, and in collaboration with parents, the school and, to some extent, psychiatry, have opportunities to influence school success in child care investigations. Cooperation works to some extent with the school, but is lacking with psychiatry. The challenges with school success are further that school affairs have low interest among social workers, also in the organization, it’s not prioritized as an educational area, lack interventions and involve legal limitations.

”VERKLIGHETSCHOCKEN”EN KVALITATIV STUDIE OM UTBRÄNDHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ ARBETSPLATSENISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad I & Yassin A. ”Verklighetschocken”. En kvalitativ studie om utbrändhet och dess påverkan på arbetsplatsen. Examensarbete i Socialt arbete 15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Socialsekreterare är bland yrkesgrupperna som främst drabbas av utbrändhet. Fenomenet har blivit allt vanligare de senaste decennierna. Detta väckte därför intresset för att utforska ämnet ytterligare. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsrelaterade faktorer som bidrar till utbrändhet och hur det påverkar arbetsplatsen utifrån socialsekreterares perspektiv. För att besvara studiens syfte utfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänster inom Malmö Stad. Resultatet visade att det finns ett komplext samspel av bidragande faktorer på tre nivåer. Den första är på en individuell plan där faktorn ålder och ambitionsnivå spelar roll i förhållande till fenomenet. Problemet som uppmärksammades var att under utbildningen bildar studenter förväntningar som kolliderar med verkligheten när de möter arbetslivet. Detta sker speciellt när arbetsplatsen har dåliga förhållanden. Därigenom landar vi på organisationsnivån där intervjupersonerna upplevde höga krav, låg kontroll och brist på socialt stöd. Dåliga förhållanden innebär främst bristande stöd från chef, dålig psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Dessa organisatoriska faktorer blir ohälsosamma och bidrar till utbrändhet. Tredje nivån är könaspekten där dubbelarbete och könssegregering innebär sämre arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning för kvinnor. Resultatet visade även att arbetsplatsen påverkas när socialsekreterare drabbas av utbrändhet eftersom att det sprider oro till kollegor vilket som skapar en ond cirkel. När socialsekreterare drabbas av utbrändhet och sjukskrivs måste kollegor täcka kvarblivna arbetsinsatserna vilket som ökar arbetsbelastningen på dem. Utöver detta upplevde socialsekreterare andra negativa påverkningar när medarbetare drabbas av utbrändhet så som sämre kvalitet på utfört arbetet, lidande klient och ekonomiska följder. Vi anser att det är av särskild betydelse att öka medvetenheten om fenomenet då det finns en risk för oss eller kommande studenter att stöta på problematiken i framtida yrket och arbetsplatsen.Nyckelord: Arbetsplats, höga krav, socialsekreterare, systemteori, utbrändhet. / ” THE REALITY CHOCK”A QUALITATIVE STUDY ABOUT BURNOUT AND ITS IMPACT ON THE WORKPLACEISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad, I & Yassin, A.” The reality chock”. A qualitative study about burnout and its impact on the workplace. Degree project in Social Work 15 credits. Malmö. University: Faculty of health and society. Department of Social Work, 2016. Social workers are among the professions who suffer the most due burnout. The phenomenon is becoming increasingly frequent recent decades. This aroused interest to explore the subject further. The aim of this study was therefore to examine work related factors that contribute to burnout and how it affects the workplace based on social workers’ perspective. Six semi-structured interviews were made with social workers in Malmo cities social services to answer the aim of the study. The result indicates that there is a complex interaction of contributing factors on three levels. The first is on an individual plan illustrating the factor age and level of ambition as contributing to burnout. The problem that they drew attention to is that during the studies the students create expectations that collide with the reality when they meet the work life. This happens especially when the workplace has bad conditions. Thereby we land on the organizational level where social workers are experiencing high demands, low control and lack of social support. Bad conditions are due the interviewed social workers mainly a workplace with lack of support from manager, bad psychosocial working environment and high workload. This conditions characteristics as unhealthy and organizational factors contributing to burnout. Third level is the gender dimension where double work and the fact that women dominate social work mean worse working conditions and higher workload. The result also showed that the workplace affects when social workers suffer by burnout because it spreads concern through the colleagues, which creates a vicious circle. Colleagues have to cover the work tasks when the social worker suffers due burnout and stays at home on sick leave, which increase the burden on them. Inferior quality, client suffering and economic consequences was also an influence that social workers experienced because of burnout. Thereby we consider that it is of essential importance to increase awareness about the phenomenon because of the risk that next students or we encounter this problem in future profession and workplace. Keywords: Burnout, high demands, social worker, system theory, workplace.

Sammanfattning/abstraktDunér, Pia (2014) ”Design for all” – ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (“Design for all” - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeBegreppet ”Design for all” kommer från forskningsfältet ”disability studies” och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ”Design for all” är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering. Begreppet handlar, enligt mig, om att ”tänka nytt” inte bara ”tänka vidare”. Jag menar att när det började talas om inkludering istället för integrering handlade det om att ”tänka vidare”, vilket i många fall inte ledde till någon förändring alls utan att det snarare handlar om ordklyveri. Detta framgår också av Persson och Persson (2012) som hävdar att ordet inkludering inte förekommer vare sig i den utbildningspolitiska retoriken eller i styrdokumenten.SyfteSyftet med studien var att belysa framför allt tolkningar, men även attityder och värderingar rörande ”inkluderingsbegreppet” och begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” bland aktörer inom förskolan. Jag ville även belysa hur tolkningarna kan påverka möjligheten att utveckla ett mer proaktivt arbetssätt ur ett ”Design for all” – perspektiv.FrågeställningarMina frågeställningar var: Hur tolkar olika aktörer inom förskolan begreppen ”barn i behov av särskilt stöd” och ”inkludering” utifrån förskolans läroplan? Hur visar sig dessa tolkningar i praktiken? Vilka förutsättningar respektive hinder finns för ett utvecklingsarbete mot ett ”Design for all-perspektiv”.Teoretisk ramJag utgick från systemteori då jag avsåg att belysa tolkningar ur organisations-, grupp- och individperspektiv, hur detta syns i praktiken, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra utifrån dessa tolkningar.MetodJag utgick i studien ifrån en kvalitativ ansats utifrån ett tolkande arbetssätt, närheten till datamaterialet och ett intresse av att gå på djupet. Eftersom jag avsåg att tolka människors handlingar och deras upplevelse av olika situationer så antog jag ett hermeneutiskt perspektiv. Mina metoder var intervjuer, fokusgrupper samt deltagande observationer och jag vände mig till olika aktörer inom förskolan. Intervjuerna spelades in via diktafon och transkriberades sedan.Resultat med analysDet visade sig att tolkningarna av olika begrepp och av läroplansmålen skiljer sig mellan informanterna. Det som skiljer sig mest är förhållningssätt och barnsyn. Tolkningar av begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd skiljer sig också i olika grad mellan informanterna. Det framgår av resultatet att specialpedagogen har en framträdande roll som handledare och stöd för pedagogerna i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd och i utvecklandet av en inkluderande verksamhet.KonklusionStudien visar i likhet med både tidigare nationell och internationell forskning att det är långt kvar till ett fullt utbyggt inkluderande arbetssätt inom förskolan och ännu längre till det uppnås ett ”design for all-perspektiv”. Ganska överraskande visar dock min studie på att en av förskolorna kan sägas i hög grad arbeta ur ett ”design for all- perspektiv”. För att uppnå en förändring måste det ske en förändring i förskolans kultur, en förändring i, som Persson och Persson (2012) benämner som, tankekollektiv och tankestil. Inom systemteorin handlar det om en förändring av andra ordningen, enligt Öquist (2008).Specialpedagogisk implementeringÖquist (2008) menar att det behövs det kopplingar mellan olika system och även mellan delar i ett system. Här anser jag att specialpedagogen kan ha en roll i att genom handledning och proaktivt arbete utgöra denna koppling. På så sätt kan successivt arbetet med en inkluderande verksamhet implementeras på förskolorna och förhoppningsvis också så småningom ett ”Design for all-perspektiv”. Dessutom kan denne förankra ett mer professionellt förhållningssätt ur ett barns perspektiv ute i verksamheterna.

Nilsson, Charlotte (2017). Problemskapande beteende hos barn i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp. Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om hur en grupp förskollärare ser på barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de bemöter det. Den lyfter bristen på förebyggande arbetssätt och visar indikationer på hur ett sådant arbete behövs i förskolan. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka en grupp förskollärares syn kring barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de beskriver sitt arbete för att bemöta barn i ett problemskapande beteende. -Vad innebär problemskapande beteende för förskollärarna och i vilket sammanhang uppstår beteendet? -På vilket sätt framträder olika specialpedagogiska perspektiv i förskollärarnas berättelser kring barn i ett problemskapande beteende?-Vilka erfarenheter har förskollärarna av strategier eller metoder för att möta barn i ett problemskapande och vilket stöd har de för sina antaganden? TeoriFör studiens ändamål valdes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att kunna relatera barn i ett problemskapande beteende i relation till förskolans kontext. För att ge ytterligare teoretiskt stöd tas även sociokulturellt perspektiv upp som avser att synliggöra förutsättningar i ett barns uppväxt utifrån ett kommunikativt perspektiv. Även några specialpedagogiska perspektiv har legat till grund för analysen av studiens material. MetodStudien inspireras av en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av empirin. Informanterna utgörs av sex förskollärare som samtliga arbetar inom förskola. ResultatResultatet visar på såväl likheter som skillnader i förskollärarnas uppfattning av vad problemskapande beteende hos barn innebär samt dess orsaker. Vidare indikerar resultatet på en kunskapsbrist om barn i ett problemskapande beteende och hur detta bemöts på ett relevant sätt. Det råder en brist på forskningsbaserade strategier och förskollärarna bygger stora delar av sitt bemötande på sina erfarenheter. Det efterfrågas en ökad närvaro av specialpedagogisk kompetens i verksamheten för att utveckla ett förebyggande arbete med barn i behov av särskilt stöd. ImplikationerEn djupare förståelse för barn i ett problemskapande beteende behöver förankras för att nå effektiva strategier för att bemöta barn i förskolan. Det behövs kunskap i betydelsen av kartläggning av barnet i olika sociala sammanhang och vilken betydelse det kan få för ett långsiktigt arbete. Utifrån resultatet visar undersökningen ett behov av förebyggande arbetssätt i förskolan för barn i ett problemskapande beteende. Specialkompetens inom handledning och förmedling av stödjande arbetssätt efterfrågas.

ProblemområdeSkolverket pekar på fördelar när en specifik ämnes- och processkunnig aktör leder arbetet kring språk-, läs- och skrivutveckling. Det finns tre tydliga aktörer inom skolans värld som skulle kunna anta denna roll; språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska. Det är tre aktörer utan fastställd, explicit och nationell uppdragsbeskrivning. Men enligt olika styrdokument kan de ha liknande arbetsuppdrag, som till exempel att arbeta med handledning i språkutvecklande syfte. Med olika utbildningar och kompetens ställs frågan var den enes uppdrag slutar och den andres tar vid. Det finns därför ett behov att belysa hur dessa aktörer kan arbeta och samverka i det språkutvecklande handledningsuppdraget.Syfte och preciserade frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap kring hur språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling samt förstelärare i svenska arbetsuppdrag ser ut, gällande språkutvecklande kompetensutvecklingsarbete via handledning.• Når språk-, läs- och skrivutvecklare, speciallärare och förstelärarnaskompetens ut till lärarna i olika kommuner? Och i så fall på vilket sätt?• Hur arbetar olika kommuner med handledning som kompetensutveckling ispråk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor? Och vem står för dennakompetensutveckling?• På vilket sätt kan handledning bidra till kompetensutveckling inom språk-, läs-och skrivutveckling?Teoretiskt perspektivStudien tar sin ansats i det systemteoretiska perspektivet. Perspektivet betraktar det språkutvecklande kompetensutvecklingsarbetet genom handledning, ur ett helhetsperspektiv i organisationen där minsta lilla förändring kommer att påverka hela systemet. Centrala begrepp i studiens teoretiska förankring är helhet, relation och kommunikationMetodStudien har en triangulär ansats och har kombinerat kvantitativ och kvalitativ data. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom en webbaserad enkätundersökning till samtliga barn- och utbildningsnämnder i Skåne län, samt intervjuer med nyckelpersoner inom språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet i fyra skånska kommuner. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och därefter transkriberades samtalen. Studiens data har sedan jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att de tre aktörerna kan ha ansvar för, vara delaktiga i och har likartade arbetsuppgifter, när det kommer till en organisations kompetensutveckling kring barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Studien visar att det inte finns samarbete aktörerna emellan när det kommer till denna kompetensutveckling. De arbetar med handledningsuppdrag vid sidan av varandra men med dålig insyn i varandras arbete. Deras mandat från skolledarna och kollegiet, för att kunna verka i sin profession, ter sig olika från aktör till aktör, där språk-, läs- och skrivutvecklaren verkar ha störst mandat för att kunna arbeta med språkutvecklande handledning.KonklusionHandledning betraktas som ett gynnsamt arbetssätt för att nå ut med kompetens inom språk-, läs- och skrivutveckling. Men det existerar ingen samstämmighet om vem som ansvarar för detta arbete.Specialpedagogiska implikationerDet krävs en tydlig kommunikation mellan aktörerna och inom olika nivåer i organisationen, för att språk-, läs- och skrivutvecklingsarbetet ska blir optimalt Handledningsuppdraget och dess syfte behöver bli konkret och tydligt för samtliga parter.

Genom våra erfarenheter och genom hela utbildningen har vi läst och erfarit vad barn behöver för att lära och utvecklas. En aspekt som vi uppmärksammat är att barnantalet i en barngrupp kan vara av betydelse, både för det pedagogiska arbetet i förskolan samt för alla barnsutveckling och lärande, vilket också är studiens syfte. I denna studie har vi riktat fokus mot förskollärares upplevelser om hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet i allmänhet och specifikt i arbetet med att stötta barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd. Den forskning som presenteras i studien visar att barnantalet i en barngrupp, både när den ansesvara ”för stor” eller ”för liten”, är av betydelse då det å ena sidan kan leda till att pedagoger inte hinner se alla barn eller jobba mot alla läroplanens mål och å andra sidan visar forskningen att bristen på interaktion och lekkamrater också kan inverka på hur barn utvecklas och lär. För att ta reda på studiens syfte samt frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat förskollärare om deras upplevelser kring ämnet. Några centrala resultat som framkommer är att barngruppens storlek har inverkan på det pedagogiska arbetet samt att barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd kan påverkas på olika vis både om barngruppen är för stor eller för liten. Det framkommer även att det är svårt att ange en generell siffra på vad som utgör en lämplig barngrupp då det visade sig att flera faktorer som exempelvis barnens särskilda behov, personaltäthet, lokalens utformning samt barngruppens sammansättning är av betydelse. Några viktiga slutsatser som vi har kommit fram till är att många olika faktorer blir avgörande för hur barn påverkas i förskolan, där barngruppens storlek är en del. I varje enskild barngrupp behöver de olika faktorerna tas i beaktan för att kunna avgöra vad som är en lämplig storlek på barngrupp just i den enskilda barngruppen.