Inledning: Den specialiserade ätstörningsvård som bedrivs i Stockholm har olika behandlingskoncept gällande anorexia nervosa (AN) för ungdomar. Familjens roll varierar likväl. Syftet med denna studie är att jämföra två av de största ätstörningsklinikerna i Stockholm; AB Mando samt Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att se om och i så fall hur de skiljer sig åt. Frågeställningar: Vilken grundsyn har vårdpersonal vid två olika kliniker på AN och på familjen roll under behandlingsarbetet och hur argumenterar man för detta? Hur går behandlingen till och vad är familjens roll? Hur förhåller man sig överhuvudtaget till familjen och varför? Metod: I studien, som är en kvalitativ undersökning, har vårdpersonal från dessa ätstörningskliniker deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien är bearbetat utifrån en tematisk analys. Resultat: De två klinikerna skiljer sig diametralt åt vilket grundar sig i två helt olika kunskapsparadigm. Med utgångspunkt i den teoretiska bakgrunden kan man se att det systemteoretiska synsättet råder på SCÄ där familjen roll är avgörande under behandlingen, genom att arbeta relationellt med hela familjen så kan patienten tillfriskna. På Mando där det inlärningsteoretiska/biologiska synsättet råder är konceptet det motsatta; genom att särskilja patienten från familjen och hemmiljön kan tillfrisknande ske då det ätstörda beteendet riskerar att vidmakthållas om patienten är kvar i den kontext där det blivit inlärt. Diskussion: Dessa olikheter torde ge skilda kliniska implikationer. Frågan om lika vård lyfts men också att det kan vara en fördel med ett varierat behandlingsutbud utifrån familjens behov. / Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ. Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so? Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis. Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed. Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

Denna studie är en fallstudie vid två av Magelungens dagverksamheter. Studien inkluderar tre olika perspektiv: ungdom, förälder och behandlare. Syftet med studien har varit att undersöka informanternas upplevelser av ungdomens tid på Magelungens dagverksamhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där sekundärdata, i form av nio intervjuer genomförda av Magelungens forskningsgrupp, har bearbetats och analyserats genom meningskoncentrering. Studien tar avstamp i den kunskapslucka kring kvalitativ forskning om dagverksamheter som forskningsgenomgången visar på. Resultatet tyder på att informanterna generellt sett är nöjda med tiden på dagverksamheten. Det positiva kretsar kring gemenskap, det lilla sammanhanget, personalens förhållningssätt och en individanpassad verksamhet som inkluderar flera områden. Det framkommer även negativa upplevelser som då framförallt handlar om att personalen borde ställt mer krav på ungdomarna. Det kretsar även kring att ungdomarna inte förbereddes tillräckligt inför avslutet från Magelungen och övergången till ”en vanlig skola”. De negativa upplevelserna kommer framförallt från föräldrar och personal medan ungdomarna själva är mer positiva. I diskussionen har systemteori samt risk- och skyddsfaktorer använts som utgångspunkt för att tolka resultaten. Resultaten diskuteras vidare i förhållande till implikationer för vidare forskning utifrån svårigheterna i att bedöma dagverksamheternas kvalitet då ungdomar placerade där utgör en mycket heterogen grupp. / This study is a case study at two of Magelungens day treatment centers. The study includes three different perspectives: adolescent, parent and therapist. The purpose of this study was to investigate the interviewees' experiences of the adolescents’ time at Magelungens day treatment center. This has been done through a qualitative approach where secondary data, in the form of nine interviews conducted by Magelungens research group, were processed and analyzed by the method of sense concentration. The study takes off from the gap of knowledge on qualitative research on day treatment centers as the research review shows.  The result indicates that the interviewees are generally satisfied with the adolescents’ time at the day treatment center. The positive experiences revolve around solidarity, the small context, the approach of the staff and an individualized setting that includes several domains. It also reveals negative experiences that mostly centers on the fact that the staff should have put more demands on the adolescents. It also revolves around the adolescents not being prepared enough for the transition to “a regular school”. The negative experiences mainly belong to the parents and staff, while the adolescents themselves are more positive. In the discussion, systems theory as well as the understanding of risk and protective factors is used as a basis for interpreting the results. The results are further discussed in relation to implications for further research with regards to the difficulties in assessing the quality of day treatment centers since the adolescents placed there are such a heterogeneous group.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt. / This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade. Om barn inte ges möjlighet att uttrycka sin sorg löper de en risk att utveckla framtida psykiska och fysiska besvär. / The aim of the study is to, through a descriptive methodology, describe how children react to a parent’s sudden and unexpected death, what needs of support these children have and what unprocessed grief can cause among children. A sudden and unexpected death of a parent is seen as one of the most stressful and traumatic experiences that children and their families are likely to go through. The result shows that all of the children in the study experienced strong emotional reactions in different ways after their parent’s sudden and unexpected death, in the shape of feelings of unreality and disbelief, fear, increased responsibility, guilt, anger and irritability and loss and sadness, regardless of how the death occurred. Common for children who have lost one parent is that mourning the dead is a common concern with important people in their surroundings. If the surviving parents, and other important people to the child, are unable to let the child express its grief, it is important for the child to get in contact with professionals and children who have experiences similar experiences, to be able to manage and process the occurred. If children are not given the opportunity to express their grief they are at risk of developing future mental and physical disorders.

I have been working with family treatment since 1970. This essay in practical knowledge takes its examples from a family treatment commisson 1996, an Assignment from the social wellfare system. I keept a journal from these days. The examples come from those notes. In the broad sense I make my starting - point from systemic thinking and stand whith one foot in social work and the other in family therapy. Sometimes I describe my way of working as a movement from social enegineering to anthropology. Writing this essay has made me consider that this is not always the truth. Sometimes I get directive and normative, instead of not knowing. Sometimes I act more like a missionary than as an antropologist. Like missionaries I sometimes get involved in colonizing the families everyday life. To investigate this I have used reflection through the writing process. Which means that the narrative has transformed into four steps during this essay. This process developed with the questions from my superviser and from collegues. By that the understanding of myself in the narrative has transformed as well. The first step is the linear, dramatic story. The second is the reflecting, circular step. The third is the problemazing, strategic step. The fourth is the extended story which summarizes the storys before plus new discoveries about myself. Families exist whithin a cultural context. Familylife is structured through a set of normative assumptions about how to organize and develop, how to solve problems and communicate. Salvador Minuchin who developed the structural family therapy, worked in countries like Israel, Argentina and the USA, was convinced that these norms existed in every culture. At the same time these values embodies the imperative goals to be striven for as the patterns of a ”normal”,traditional core family, in terms of offering the most valuabel nurturance for children. Structural familly therapy shares the existentialists interest of growing and the strategists interest for the threatening. My first question is whether my way of working whith family treatment, make their structure more transparent so they reveal themselves more than they need or want to. By working whith this essay I have detected that I mixed the meaning of deceiving as a criminal act, whith selfdeception which is an existential invitation. This made me stress the confrontation of the deceiving. Today I would probably make other decisions and work with the pattern of selfdeception more on a long-term. The other question is about the creativity, spontaneity and play as essential ingredients in my way of confronting patterns of communicating and organazing that troubles the family. Change sometimes comes around when playfull activities take place and reflexions over it leed to insights and new patterns. / Jag har arbetat som familjebehandlare sedan 1970. Uppsatsen i praktisk kunskap utgår från exempel i en familj som jag arbetade med 1996, på uppdrag av socialtjänsten. Jag förde dagbok över mitt arbete. Exemplen grundar sig på de anteckningarna. Mitt arbete utgår i vid bemärkelse från ett systemiskt tänkande och står med ena benet i socialt arbete och det andra i familjeterapi. Mitt förhållningssätt brukar jag beskriva som en rörelse från social ingenjörskonst till antropologiskt sökande. Arbetet med denna uppsats har fått mig att förstå att denna beskrivning bara delvis är sann. Jag blir ibland direktiv och normativ i stället för icke-vetande. Jag blir ibland mer som missionär än som antropolog. Just som missionärerna gjorde, blir jag delaktig i systemkrafternas kolonisering av familjens vardagsliv. För att undersöka detta har jag använt mig av reflektion genom skrivandets process. Det innebär att berättelsen genom uppsatsskrivandet har transformerats i fyra steg. Handledarens och kollegers frågor har hjälpt mig att föra berättelsen vidare. Därigenom har också förståelsen av mig själv i berättelsen ändrats. Första steget är den linjära dramatiska berättelsen. Andra steget är den reflekterande berättelsen, som är mer cirkulär och betonar mig i sammanhanget. Tredje steget är den strategiska och problematiserande berättelsen. Fjärde steget är den utvidgade berättelsen, som innehåller aspekter från de tidigare berättelserna samt nya upptäckter om mig själv. Familjer lever i ett kulturellt sammanhang. Familjelivet struktureras genom en uppsättning normativa antaganden om hur familjer ska organisera sig, utvecklas, lösa problem och kommunicera. Salvador Minuchin som var tongivande i att utveckla strukturell familjeterapi, ansåg att dessa värderingar fanns i de flesta kulturer. Han verkade bland annat i USA, Argentina och Israel som familjeterapeut och psykiater. Samtidigt är dessa värderingar en uppfordrande strävan till den ”normala”, traditionella kärnfamiljens struktur. Med den goda avsikten att garantera barn omsorg och trygghet. Strukturell familjeterapi delar existentialistens intresse för växandet och strategens intresse för det hotande. Den första frågan handlar om huruvida mitt sätt att arbeta med familjebehandling gör deras familjeliv transparent och därmed avslöjar mer än de vill eller behöver göra. Genom arbetet med uppsatsen inser jag bland annat att jag blandade ihop bedrägeri som brottslig handling och självbedrägeri som existentiell utmaning. Därför drev jag på för att konfrontera den bedrägliga handlingen. I dag skulle jag inte fatta sådana beslut utan mer långsiktigt arbetat med deras självbedrägliga mönster. Den andra frågeställningen rör kreativitetens, spontanitetens och lekens betydelse i mitt arbete. Slutsatsen blir att för en aktivitetsinriktad terapeut som jag, blir dessa begrepp centrala för att hitta vägar att bryta organisering och kommunikation som hindrar nödvändiga problemlösningar. Man säger ibland att förändring i familjearbetet åstadkoms genom strukturella åtgärder (familjen får en lägenhet, eller någon placeras) genom insikt eller genom handling. Jag använder kreativitet för att hitta handlingar som senare i reflektion kan leda till insikt eller förändring.

Fungerande samverkan i samhället mellan olika aktörer är något som medborgarna förväntar sig. Ett exempel är vid bilolyckor med samverkan mellan blåljusmyndigheter. För särskilt utsatta grupper i samhället med många aktörer är inte samverkan mellan aktörerna självklara även om medborgarna får hjälp- och stödinsatser. Denna studie kartlägger samverkan mellan aktuella aktörer genom enkätsvar och semistrukturerade intervjuer, utifrån dimensionerna samverkan, delaktighet och kunden i centrum. En triangulering har använts där förutom enkät och semi-strukturerade intervjuer även dokumentanalys gjorts, där framkommer faktorer som visar den komplexa bilden av att samordna och kommunicera kring medborgaren med många aktörer. Resultatet visar att kommunikation och nätverksträffar med tydliga uppdrag och styrningar kan ge en samsyn kring medborgaren, dennes behov och livskvalitet vilket visar sig vara framgångsfaktorer för en fungerande samverkan. Men då det är många aktörer och olika huvudmän är det komplext att få en samlad bild och hitta former för hur kommunikation och samverkan bäst sker. / A well functioning collaboration between actors in society is expected by the citizens. One example is a caraccident where ambulance, firebrigade and police cooperate. For particularly vulnerable groups in society with many actors, the interaction between the actors is not obvious even if the citizens receive help and support efforts. This study charts the interaction between current actors through questionnaire responses and semi-structured interviews, based on the dimensions of collaboration, participation and the customer in the center. Triangulation of data was performed to identify factors associated with the complexity of coordinating and communicating services to meet the needs of citizens. The result shows that communication and networking with clear assignments and controls can give a consensus on the citizen, his needs and quality of life, which proves to be success factors for a functioning collaboration. But since there are many players, it is complex to get an overall picture and find forms for how communication and collaboration work best. / <p>2019-06-27</p>

I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer.   Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens.  Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete. / Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations.  The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience.  The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways.  What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur frivården i Sverige arbetar för villkorligt frigivnas återanpassning till samhället. Med återanpassning menas att individen efter att ha avtjänat av fängelsestraffet ska återgå till en icke-kriminell livsstil. Detta delas i studien upp i strukturella, sociala och individuella faktorer som kan påverka återanpassningen. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med frivårdshandläggare, tillsammans med tidigare forskning om ämnet, ligger till grund för studien. En viktig del som lyfts upp i resultatet är att frivårdens egentliga huvudmål är att arbeta med att minska risken för återfall i brott, inte den enskildes återanpassning till samhället. Resultatet analyseras sedan i relation till tidigare forskning och Bronfenbrenners systemteori, Goldbergs avvikelsespiral samt Goffmans teori om stigmatisering. Detta eftersom tidigare forskning indikerar att personer som blivit dömda i hög grad riskerar att utsättas för både stämpling och stigmatisering. Slutsatsen som dras i studien är att även om frivården inte uttalat arbetar för individers återanpassning till samhället efter villkorlig frigivning så har de många insatser och program som kan främja en lyckad återanpassningsprocess. / The aim of the study is to examine and analyse how the probation offices in Sweden is working for the reintegration into society for conditionally released prisoners. In the studyreintegration means that the individual, after serving a prison sentence, should return to a non-criminal lifestyle. The factors which can affect the reintegration process is divided into structural, social and individual factors. In the study, six qualitative, semi-structured interviews with probation officers, together with previous research on the subject, form the basis of the study. An important part that is highlighted in the result is that the main purpose of the probation offices is to reduce the risk of relapse in crime, not the individual's reintegration into society. The result is then analysed in relation to the previous research, as well as Bronfenbrenner's system theory, Goldberg’s deviation spiral and Goffman's theory of stigmatization. This is because previous research indicates that people who have been convicted are at high risk of being both labelled and stigmatized. The conclusion drawn in the study is that although the probation officers do not expressly work for individuals' reintegration to society after conditional release, they have many alternatives of both interventions and programs that can promote a successful reintegration process.

No description available.