Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur diagnosbeskedet påverkat dem, familjen, kamrater och skolgång.Resultatet pekar på att en diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater. / The purpose of this essay was to investigate if to get a diagnose is an advantage or a disadvantage for the individual. We used the qualitative interview in support of our investigation. We made eight interviews. We interviewed four teenagers and their parents about the influence the receiving a diagnose has on themselves, the family, friends and school attendance.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning.

Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory

ABSTRACTBurman, Ulrika. (2008) Lärares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers’view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogiskpåbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Specialpedagogens förändrade yrkesroll har av många utbildningsanordnare tolkatsinnebära en förskjutning mot en rådgivande, handledande och konsultativ funktion i syfteatt underlätta för elever i svårigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlägga några lärares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan.Metoden som använts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativforskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund där även begreppetpraktisk teori spelar roll. Resultatet visar att lärarna i denna undersökning i huvudsak är positiva till handledning men att begreppet är mångtydigt, för att inte säga otydligt, och kan gälla allt från lärling – mästare positioner till terapeutiska gruppsamtal i syfte att utvecklaspå ett personligt plan. Om lärare och specialpedagoger ska åtnjuta den respekt de både förtjänar och eftersträvar, måste de skaffa sig ett gemensamt yrkesspråk som inkluderar de olika typer av samtal som förs, öppna vägar för forskningsrön och ta en ansats i de teorier som redan existerar.

Barth, A. Det är väl inget jag kanske aktivt samtalar om. En kvalitativ studie kring föräldrars erfarenheter av att samtala med sina förskolebarn om sexualitet. Examensarbete i Sexologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Barns sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor bland vuxna i samhället och det har diskuterats vilken typ av information om sexualitet som är lämpligt för barn i låga åldrar att få ta del av. Det kan därmed bli svårt att veta hur man som förälder ska bemöta sexualitetsfrågor inför barnet. Syftet med denna uppsats blir således att undersöka om föräldrar har erfarenheter av att tala om sexualitet med sina förskolebarn (3-6 år) och deras förhållningssätt i samband med detta. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta föräldrar, hälften mödrar och hälften fäder. Uppsatsens huvudfrågeställningar behandlar hur föräldrarna förhåller sig till att tala om sexualitet med sina förskolebarn, deras upplevelser av dessa samtal samt deras syn på omgivningens förhållningssätt vad gäller deras förskolebarns sexualitet.Resultatet visade att föräldrarna i studien samtalade reaktivt med sina barn, de avvaktade barnens frågor och förekom inte med någon information innan barnet själv frågade. Under samtalen var fokus från föräldrarnas sida att ha en öppen inställning mot att sexuella variationer förekom. De önskade förespråka sexuell njutning och önskade inte skuld- eller skambelägga deras barns sexualitet. Det föräldrarna såg som problematiskt med samtalen var att lägga informationen på rätt nivå samt hur barnens omgivning samtalade med deras barn. De önskade att barnen skulle uppleva sexualiteten som något positivt och naturligt. Nakenhet och rädsla för sexuella övergrepp gjorde att föräldrarna talade om gränser med sina barn för att skydda dem mot sexuellt utnyttjande. Nyckelord: Barns sexualitet, förskolebarn, föräldrar, sexuella script, socialkonstruktivism, systemteori / Barth, A. That's not something I might actively talk about. A qualitative study of parents' experiences of talking with their preschool children about sexuality. Degree Project in Sexology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2017. Children's sexuality is a topic that raises strong feelings among adults in society and it has been discussed what kind of information about sexuality that is appropriate for young children to get to know. It can thus be difficult for the parent to know how to deal with sexuality issues for the child. The purpose of this paper is thus to investigate whether parents have experience of talking about sexuality with their preschool children (3-6 år) and their approaches in relation to this. The data has been collected through qualitative interviews with a total of eight parents, half mothers and half fathers. The main issues of the essay deal with how parents relate to sexuality with their pre-school children, their experiences of these conversations and their views on the environment's attitude towards the sexuality of their pre-school children. The results showed that the parents in the study responded reactively to their children, they awaited the children's questions and did not come up with any information before the child asked about it. During the conversation, parents' focus was to have an open attitude towards sexual diversity. They wanted to advocate sexual pleasure and did not want to put shame on their children's sexuality. The problems parents experienced with the conversations were to put the information at a correct level for the children and how the children's surroundings were talking to their children. They wanted the children to experience sexuality as something positive and natural. Nudity and fear of sexual abuse caused the parents to talk about limits with their children to protect them from sexual abuse. Keywords: Children's sexuality, preschool children, parents, sexual script, social constructivism, systems theory

Analysdelen i skolans kvalitetsutvecklingsarbete är en komplex process som ofta upplevs för akademiskt eller teoretiskt för många rektorer och lärare. I den här studien undersöks processen med analysarbetet och hur detta arbete organiseras mellan lärare och rektorer. Syftet med studien är att få djupare förståelse av hur lärare och rektorer samverkar kring analysarbetet i det systematiska kvalitetsarbete och synliggöra vilka förutsättningar som lärare och rektorer tycker är viktiga.  Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund i form semistrukturerade intervjuer med rektorer och lärare. Studien har en systemteoretisk utgångspunkt i betydelsen av att skolans organisation och ledning ses som ett öppet och dynamiskt system där helheten och sammanhanget står i förgrunden. Resultatet analyseras genom innehållsanalys och åtta olika teman framträder. Teman är uppdelade under studiens två frågeställningar, 1) hur arbetsprocessen med analysarbetet ser ut, 2) vilka förutsättningar är viktiga för analysarbetet enligt rektorer och lärare.  Studien visar att analys- och kvalitetsuppföljningen sker vid fåtal tillfällen och är inte förankrat i skolans dagliga arbete. Det saknas kommunikations- och samarbetsarenor för att rektorer och lärare ska kunna samverka. Lärare ser samarbetet med skolledningen som en viktig förutsättning medan rektorer anser att en viktig förutsättning är lärarnas analysförmåga. Resultatet från den här studien kan ses som exemplifierande på hur analysarbetet ser ut på en kommunal svensk grundskola.

No description available.

The purpose of this study was to contribute to increased knowledge about how and to what extent special educators in preschool describe that they work with the implementation of, for example, guidelines, concepts, working methods and materials. The study also aimed to make visible the collaboration of special educators with other professional roles and how this in turn may affect the work with implementation. The theoretical starting point for the study is based on systems theory. The previous research that was considered relevant to the study is presented based on three different areas: The role of the special education teacher - not entirely clear, Implementation research and Implementation within educational activities. The study is based on qualitative interviews with 9 special educators who are all active in the preschool. To analyze the data and present the results, thematic analysis has been used. The result of the thematic analysis led to three main themes that together depict the informants' description of the work with and their thoughts on implementation. The three main themes that were created based on the data were: Different paths to decisions, The active role of the special education teacher and Implementation in a changing world. The results indicate that knowledge of implementation and implementation processes is important for the special education professional role but also for other professional roles in the preschool, such as the principal. The result also indicates that more knowledge about implementation and how different professional competences can cooperate regarding implementation is needed in preschooleducation. Awareness of how individuals are affected by change is also important for special educators in the work with implementation. / Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur och i vilken utsträckning specialpedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med implementering av exempelvis riktlinjer, begrepp, arbetssätt och material. Studien syftade också till att synliggöra specialpedagogers samverkan med andra yrkesroller och hur det i sin tur kan komma att påverka arbetet med implementering. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundas i systemteori. Den tidigare forskning som ansågs relevant för studien presenteras utifrån tre olika områden: Specialpedagogens roll – inte helt självklar, Implementeringsforskning och Implementering inom pedagogisk verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 specialpedagoger som alla är aktiva inom förskolans verksamhet. För att analysera data och presentera resultat har tematisk analys använts. Resultatet av den tematiska analysen ledde till tre huvudteman som tillsammans skildrar informanternas beskrivning av arbetet med- och deras tankar om implementering. De tre huvudteman som skapades utifrån datamaterialet var: Olika vägar till beslut, Specialpedagogens aktiva roll och Implementering i en föränderlig värld. Resultatet tyder på att kunskap om implementering och implementeringsprocesser är viktig för den specialpedagogiska yrkesrollen men också för andra yrkesroller i förskolan, såsom exempelvis rektor. Resultatet tyder också på att mer kunskap om implementering och hur olika yrkeskompetenser kan samarbeta beträffande implementering behövs i förskolans verksamhet. Även medvetenhet om hur individer påverkas av förändring blir betydelsefullt för specialpedagoger i arbetet med implementering.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.