Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andra faktorer än bara lagar som påverkar förutsättningarna för att socialsekreteraren ska kunna utföra sitt arbete på ett adekvat sätt och att det i nuläget finns fler hinder än möjligheter för en socialsekreterare att arbeta för barnets rättigheter och bästa. / The purpose of this thesis has been to investigate the factors that are influencing govern social workers' work with children's rights and participation and the importance of the Convention on the Rights of the Child in the work of social workers and whether any changes has occurred since the Convention on the Rights of the Child was incorporated into law. The study was based on five qualitative semi-structured interviews, three of which were conducted with social workers and two with current assistant unit managers in a family unit. The empirical data was analysed using thematic analysis, and the analysis was guided by the theoretical perspectives of systems theory and street level bureaucracy, as well as the theoretical concepts of child perspective and children's perspective. The study has shown that the Convention on the Rights of the Child has always played a natural part in the social workers' working methods, both practically and theoretically. However, the study also reveals that the major changes that have occurred since the Convention on the Rights of the Child became law are more related to the work of other actors rather than the social workers encountered in this study.  The overall conclusions of the study can be summarized in the following points; Social systems determine the social worker's ability to perform their work, Political priorities affect the social worker's conditions to a great extent, The Convention on the Rights of the Child has provided tools for other actors to adopt a child rights perspective, The organizational conditions in each unit play a major role. In conclusion, the results of our study show that there are many factors other than just laws that affect the conditions for the social worker to be able to perform their work adequately, therefore there are currently more obstacles than opportunities for a social worker to work for the rights and best interests of the child.

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective. / Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande för en omställning ur ett systemperspektiv.

Dynamic Systems Theory (DST) and spectral analysis are employed to study the tropospheric jet stream and the stratospheric polar vortex. The objective is to investigate the relationship between Rossby wave activity and inverse persistence and dimensionality of geopotential height at 250 hPa and 10 hPa, as these two dynamical indicators are expected to show a characteristic behavior of Rossby wave harmonics. The results show that persistent states exhibit suppressed Rossby wave activity for eastward-propagating Rossby waves, whereas it is increased for the westward counterpart. Positive anomalies of spectral power at positive phase speeds are present for less persistent states. Events with low dimensionality relate to the suppression of most Rossby waves, while an increase in spectral power is present during high dimensional states. The results were more pronounced in the stratosphere compared to the troposphere with different spatial patterns of geopotential height anomalies due to additional factors influencing the location of Rossby waves. Furthermore, Sudden Stratospheric Warmings (SSWs) are connected to a decrease in persistence up to 2 weeks prior, followed by a significant increase in persistence and dimensionality, and reduced integrated spectral power. Strong Polar Vortex events (SPVs) exhibit the opposite behavior with an increase in persistence before and a decrease in persistence and dimensionality, and higher ISP afterward. Additionally, SSWs (SPVs) exhibit a suppression (enhancement) of Rossby wave activity in the stratosphere and to a lesser extent in the troposphere for eastwards traveling waves.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som är verksamma inom socialtjänst, äldrevård och HVB-hem arbetar med individer som visar tecken på kognitiv svikt, demens och alkoholmissbruk. Datainsamlingsmetoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Sex (6) intervjuer genomfördes totalt och transkriberades sedan ordagrant. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Det analyserade materialet tolkades sedan genom den socialekologiska systemteorin. Vissa delar av resultatet från intervjuerna visar att kunskapsbristen inom området skapar olika förutsättningar för arbetsgruppen. Andra delar visade även positiva och negativa exempel på samverkan mellan olika verksamheter. Dessutom visade resultatet även hur politiska beslut och avsaknaden av evidens kan orsaka förändrade förutsättningar för de professionellas arbete. Sammanfattningsvis visade resultaten vikten av samverkan i en kontext där klientens behov kan erbjudas av flera olika verksamheter. Dessutom visade även resultatet hur verksamheterna påverkas av både kunskapsbrister och svårigheter med att samla in evidens. Det kan även föreligga ett behov att reflektera över tidigare socialt arbete för att förstå hur framtidens sociala arbete eventuellt kan förbättras. / The purpose of this study is to examine how professional employees working at social work offices and care homes experience possible opportunities and obstacles while working with individuals showing signs of both cognitive impairment, dementia and the misuse of alcohol. The method of which the material was collected was through semi-structured interviews. In total, six (6) interviews were conducted and later transcribed verbatim. The material was compiled through qualitative content analysis. The compiled material was then later analysed through the social ecological systematic theory. Some of the contents provided through the interviews showed a lack of knowledge regarding the work surrounding the group mentioned above. Other parts of the interview showed both positive and negative examples within cooperation between multiple organisations. The contents also gave examples of how the work is affected by political decisions and also obstructed by the lack of evidence surrounding the group. In conclusion, the results showed how crucial cooperation can be in a context where the afflicted is in need of several instances of help from several different organisations. Moreover, the results also showed a lack in both knowledge and the acquiring of evidence. There may also be a need to reflect on earlier social work to see how future social work can be improved.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och vårdnadshavare, som har barn i behov av särskilt stöd. Studien baseras på förskollärares tankar och resonemang som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet utgår ifrån Bronfenbrenners systemteori, vilken avser att synliggöra de komplexa relationer som omger ett barn i behov av särskilt stöd. I denna studie fokuseras de tre första nivåerna i Bronfenbrenners systemteori; micro-, meso- och exosystemet. Genom att arbeta utifrån denna teori kan man få en bättre förståelse för hur olika faktorer i barnets omgivning kan påverka barnets beteende och lärande. Till exempel kan man analysera hur familjen, skolan, vännerna, samhället samspelar och skapar olika möjligheter och utmaningar för barnet. I denna studie fokuseras förskollärarnas resonemang avseende samverkan med barnets vårdnadshavare. Teorin hjälper oss att identifiera styrkor och svagheter i de olika systemen och hur man kan stödja barnets utveckling på bästa sätt. Studiens resultat visar att en god samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare gynnar barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare vikten av att samarbetet i arbetslagen som möter barnet fungerar, så att ett gemensamt förhållningssätt med entydiga rutiner skapas. Det behövs en nära relation mellan förskollärarna och alla vårdnadshavare för att barnets behov ska kunna säkerställas. Studien visar att förskollärare har en viktig roll i att skapa en inkluderande förskola, där alla barn kan utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. I detta arbete är samverkan med vårdnadshavarna av stor betydelse för att skapa tillit och en trygg utvecklande tillvaro för barnen. Nyckelord: Samverkan, förskola, vårdnadshavare, barn i behov av särskilt stöd, Bronfenbrenners systemteori, samarbetsarbete, kommunikation / The purpose of this study is to contribute to knowledge about collaboration between the preschool and guardians, with children in need of special support. Five semi-structured interview with preschool teachers’ is conducted. The analysis is based on Bronfenbrenner’s system theory, which aims to make visible the complex relations surrounding a child, in need of special support. This helps us to gain understanding of how various factors in the child’s environment affects the child’s behavior and learning. For example, you can analyze how the family, school, friends, society interact and create different opportunities and challenges. In this study, I focus on three levels of Bronfenbrenner’s system theory the micro-, meso- and exo-systems. The focus of this study is the pre-school teachers’ reasonings regarding cooperation with the child’s guardian. Using Bronfenner’s system theory, we canidentify strengths and weaknesses that enable us, as preschool teachers, to support the child in the best way. The result shows that it is important that the preschool teachers cooperate with a united approach and keep unambiguous routines. A close relationship between the preschool teachers and all guardians is necessary to ensure that the child’s needs are satisfied. The study shows that preschool teachers have an important role in creating an inclusive preschool, where all children can develop and learn based on their individual conditions. The cooperation with the guardians is of great importance, for the success, creating a trustful and safe daily care and education at the preschool for all children. Keywords: Preschool, guardian, collaboration, children in need of special support, Bronfenbrenner's systems theory, collaborative work, communication

Sammanfattning Denna uppsats syftade till att utforska varför skolfrånvaron och därmed hemmasittandet har ökat. Genom att analysera elevhälsoplaner och jämföra dem med tidigare forskning, identifierades en möjlig koppling mellan ändringar i skollagen och ökningen av hemmasittande. Bronfenbrenners systemteori och Beckers avvikarkarriär-teori användes som huvudsakliga teoretiska ramar för analysen. Resultaten pekade på att förändringar i skollagen har manifesterat sig som strikta riktlinjer i elevhälsoplanerna. Dessa riktlinjer, tillsammans med skolornas stödinsatser, kan ha en oavsiktlig stämplande effekt på elever som inte uppfyller förväntningarna. Studien visade att medan dessa stödinsatser syftar till att hjälpa elever, kan de i vissa fall förstärka elevernas avvikelse från den etablerade normen. Tidigare forskning har belyst vissa riskgrupper, såsom de med ADHD eller ASD, och deras potential att undvika skolan på grund av utmaningar relaterade till sociala faktorer och inlärningssvårigheter. Även om dessa specifika diagnoser inte alltid nämndes explicit i elevhälsoplanerna, antyder planernas fokus på sociala faktorer och inlärningssvårigheter att dessa riskgrupper kan vara i åtanke. Metodologiskt använde studien dokumentanalys av elevhälsoplaner, vilket gav en inblick i skolornas officiella ställningstaganden men kunde sakna insikt i verklig implementering. Studiens implikationer pekar på att skolan kan behöva omvärdera sina stödinsatser för att undvika oavsiktlig stigmatisering. Dessutom kan involvering av fler samhällsinstanser, som socialtjänsten, vara en väg framåt för att bättre stödja elever i riskzonen för hemmasittande. / Abstract This study aimed to investigate the reasons behind the rise in school absenteeism and, consequently, the increase in students staying at home. By analyzing student health plans and comparing them with prior research, a potential link between amendments in the Education Act and the surge in students staying at home was identified. Bronfenbrenner's ecological systems theory and Becker's theory of deviant behavior served as the primary theoretical frameworks for the analysis. The findings indicated that changes in the Education Act have manifested as stringent guidelines in student health plans. These guidelines, combined with schools' supportive interventions, may inadvertently label students who do not meet the expectations. While these interventions aim to assist students, they might, in certain instances, amplify students' deviation from established norms. Previous research highlighted specific risk groups, such as those with ADHD or ASD, and their likelihood to avoid school due to challenges related to social factors and learning difficulties. Even if these specific diagnoses were not always explicitly mentioned in the student health plans, the plans' emphasis on social factors and learning difficulties suggests these risk groups might be considered. Methodologically, the study employed document analysis of student health plans, offering insight into schools' official stances but possibly lacking a comprehensive view of their actual implementation. The study's implications suggest that schools might need to re-evaluate their supportive measures to avoid unintentional stigmatization. Moreover, involving more societal entities, such as social services, might present a proactive approach to better support students at risk of staying home.

Egentligen hade jag aldrig tänkt arbeta med något så till synes opoetiskt som gifter, girighet och genetik i mina konstnärliga och musikaliska verk – mina tidigare verk är mer tvetydiga till sin natur. Men som någon sagt; alla intryck måste få ett uttryck. I synnerhet då det är fråga om livsomvälvande upplevelser som delas av en globalt växande grupp men samtidigt sällan kan uttryckas i brist på allmän kännedom. För mig och denna grupp jag upptäckt handlar det om hur överexponering för (bio)toxiner samverkat med genetiska variationer och gradvis förstört våra immunförsvar samt gett upphov till sk. environmental illness och en rad sammanlänkade följdtillstånd. Mina verk från den här tiden förmedlar kanske ändå klanger och spår av detta på ett poetiskt, universellt och mångbottnat sätt, medan uppsatsen är mera konkret – syftet är att ge ett ytskrap av minoritetserfarenheter med kollektiva och politiska ansatser, analysera deras avspeglingar i mina musikaliska verk och därefter utforska om och hur dessa avtryck upplevs av andra. Endel konstverk berörs i denna text men huvudsakligt fokus ligger, liksom under utbildningen, på mitt musikaliska uttryck. Slutligen tangerar jag nya verk, till vilka jag hoppas bära med mig insikter om musiken som konstnärligt, kommunikativt medium.

Problematisk skolfrånvaro är ett omfattande problem som kan få sociala, emotionella och kunskapsmässiga konsekvenser för barn och ungdomar. Forskning visar att multimodala interventioner är effektiva i att öka skolnärvaro, vilka programstrategier inom interventionerna som fungerar i vilka kontexter saknas däremot kunskap om. En realistisk översikt genomfördes därför i syfte att undersöka vilka orsaker till problematisk skolfrånvaro som går att identifiera i tidigare forskning. Vidare var syftet att öka förståelsen för multimodala interventioner genom att specificera vilka programstrategier som leder till ökad skolnärvaro inom vilka kontexter. Efter en systematisk sökprocess inkluderades totalt 124 vetenskapliga artiklar. Resultatet av den realistiska analysen visade att trygghet, attityd, känsloreglering, social kompetens, motivation, föräldraförmåga, föräldrars föreställningar, kommunikation, tillit, familjedynamik, relationen mellan elev och lärare, skolklimat, skolorganisering, normativa föreställningar samt jämlikhet kan generera skolfrånvaro i särskilda kontexter. Inom de multimodala interventionerna identifierades åtta programstrategier som visat sig öka skolnärvaro i vissa kontexter. Mest empiriskt underlag förelåg för de strategier som arbetade med föräldra-förmågan och kommunikationen i elevens omgivning. Resultatet analyserades med hjälp av behavioristisk teori om operant betingning och systemteori. Översiktens slutsatser kan öka förståelsen för orsaker till skolfrånvaro och vägleda yrkesverksamma i vilka programstrategier som bör implementeras under vilka omständigheter. / Problematic school absenteeism is a comprehensive problem associated with social, emotional and cognitive consequences for children and adolescents. Research shows that multimodal interventions are effective in increasing attendance. However, there is a need to refine the contexts in which multimodal interventions are effective. Therefore, a realistic review was carried out in order to identify the causes underlying problematic school absenteeism in previous research. Furthermore, the purpose was to increase the understanding of multimodal interventions by specifying which program strategies lead to increased school attendance in which contexts. Following a systematic search process, a total of 124 articles were included. The results showed that security, attitude, emotion regulation, social skills, motivation, parent self-efficacy, parental beliefs, communication, trust, family dynamics, student-teacher relationship, school climate, school organization, normative ideas and equality can generate school absenteeism in specific contexts. Eight program strategies that generated attendance in different contexts were identified within the multimodal interventions. Most empirical support were found for the strategies related to parent self-efficacy and communication. The result was analyzed using behavioral and systems theory. The conclusions can advance the understanding of causes to absenteeism and guide professionals regarding which program strategies should be implemented under which circumstances.

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.

Studiens syfte är att undersöka och analysera föräldrars emotionella upplevelser som anhöriga till ett barn med ätstörning. Uppsatsens frågeställning centrerar sig kring ett utforskande av föräldrarnas emotionella upplevelser. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån systemteori samt emotionssociologi undersöks och analyseras föräldrarnas emotionella upplevelser under barnets sjukdomstid. Detta genomförs genom en tematisk analys, där det empiriska materialet inhämtats av självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn med ätstörning. Föräldrarnas emotionella upplevelser har genom studiens resultat och analys visat på ett brett spektrum där de känslomässiga aspekterna är mångfacetterade och nyanserade till sin karaktär. Genom studien blir det tydligt hur ätstörningen som initialt drabbat det enskilda barnet, utgör känslomässiga påfrestningar även för föräldrarna och eventuella syskon i familjen. I navigeringen av sjukdomens omfattande och mångdimensionella labyrint upplever föräldrarna ett flertal känslomässiga utmaningar vilka relaterar till barnets sjukdomstillstånd. Studien lyfter ett anhörigperspektiv där föräldrarnas självbiografier ger tillgång till olika tankar, känslor och upplevelser som existerar, skiftar och förändras i deras värld under barnets sjukdomstid. Sammantaget visar uppsatsens resultat en komplexitet av de känslomässiga påfrestningar och emotionella upplevelser som föräldrar till ett barn med ätstörning genomgår. En komplexitet som är av betydande vikt för det sociala arbetet att förstå och inkludera i det professionella arbetet. / The purpose of the following study is to examine and analyze the emotional experiences of parents as relatives of a child with an eating disorder. The research question of the paper focuses on exploring the emotional experiences of parents. Through a theoretical framework based on systems theory and emotion sociology, the emotional experiences of parents during the child's illness are examined and analyzed. This is done through a thematic analysis, where the empirical material is gathered from autobiographical books written by parents of children with eating disorders. The parents' emotional experiences, as revealed by the study's results and analysis, demonstrate a wide spectrum where the emotional aspects are multifaceted and nuanced in nature. The study highlights a relative perspective where the parents' autobiographies provide access to various thoughts, feelings, and experiences that exist, shift, and change in their world during the child's illness. Overall, the results of the paper illustrate the complexity of the emotional strains and experiences that parents of a child with an eating disorder undergo. This complexity is of significant importance for social work to understand and incorporate into practice.