This thesis focuses on teachers’ assessment practices in primary and lower secondary schools for technology education (Sv. Teknik). It is grounded in my prior experience as a teacher but also addresses the national and international research fields of technology education and assessment. The thesis is based on four papers covering different aspects of teachers’ assessment practices in technology. Its aim is to contribute to knowledge regarding how teachers use assessments in primary and lower secondary school. The thesis explores: teachers’ formal documenting practices; primary teachers’ minute-by-minute classroom assessment; teachers’ views on assessment and finally teachers’ statements and motives relating to criteria for success while assessing students’ e-portfolios. The choice of methods varies, depending on the focus of each sub-study, including quantitative data, collected from official governmental databases, software-generated statistical data and questionnaires as well as qualitative methods such as observations and interviews. Formal documents proved to be unsupportive for teachers’ assessment practices. Lack of instruction and deficiencies in design templates made these documents practically useless. The classroom study shows that the studied teachers have great ambitions for their pupils to succeed but lack collegial support concerning their assessment practices. Findings also show that teachers who are specifically trained in technology show higher self-efficacy regarding their assessment practices. Based on the results from the teachers' assessments of e-portfolios, it is concluded that there is consensus among the teachers to focus on the whole rather than on particular details in student’s work. The overall results strengthen the importance of designing activities and that students should be taught and not left to unreflective doing in technology. Teachers’ assessment practices are complex. This thesis shows that teachers work with assessment in different ways. It is also shown that the educational environment is not supportive enough. Assessment is a necessity in the endeavour of bridging teaching and learning in technology, thus affordance for teachers’ assessment practices must be increased. / <p>QC 20150216</p>

Teknik är nära sammanflätad med människan och internet med sin kraftfulla infrastruktur påverkar oss dagligen. Trots detta reflekterar vi sällan över det och beskriver systemet vagt och med grova förenklingar. Dagens elever ser delar av sin omvärld och kommunicerar med omgivningen via internet och behöver idag kunna hantera det som ett verktyg i undervisningen. Gymnasiekursen Teknik 1 ska enligt Skolverkets styrdokument lära ut hur internet utvecklats i samspel med samhället både ur ett tekniskt och etiskt perspektiv. Eleverna ska utifrån undervisningen kunna använda internet för informationsinhämtning och till exempel förstå vad som styr uppfattningar om kvinnligt och manligt inom systemet internet. Utbildningsvetenskaplig forskning konstaterar att både lärare och elever har svårigheter i undervisningen av komplicerade tekniska system såsom internet. Många elever visar på svårigheter att förstå de abstrakta delarna kring internet vilka är viktiga att förhålla sig till eftersom dessa påverkar oss omedvetet. De har till exempel svårt att se vilka aktörer och tjänster som finns bakom det gränssnitt som de möter i sin mobil. Tekniklärare uttrycker en osäkerhet och behöver fördjupa sina kunskaper om internet. De har en tendens att undvika det abstrakta till fördel för förenklade beskrivningar. Läromedel behöver hjälpa till att förklara dessa delar och skapa ett professionellt begreppsspråk. I detta examensarbete analyseras läromedel för gymnasiekursen Teknik 1 för att undersöka hur det tekniska systemet internet gestaltas, samt hur väl detta stämmer överens med Skolverkets styrdokument. Med hjälp av Claes Klasanders modell för tekniska system kan läromedlen kategoriseras och graderas för att få en uppfattning om hur kunskaper kring internet lärs ut. I analysen har även tydligt förekommande sätt att undervisa formats till det som valts att kallas följemeningstema. Dessa teman som grundar sig på Claes Klasanders modell (2010) beskrivervad undervisningen fokuserar på, vad målet med undervisningen är samt på vilket sätt man talar om ämnet i undervisningen. Tre olika läromedel jämförs sinsemellan, samt även med kursplanenför Teknik 1. Analysen visar att läromedlen på olika sätt svarar mot de utmaningar som nämns i teknikdidaktisk forskning och krav från Skolverket. Libers läromedel Teknik 1 från 2021 har tyngdpunkten av sin beskrivning av internet i det tema som i analysen benämns som medborgaren, tekniken och miljön (se kap. 6.3.2). Temats idé om att utbilda medvetna medborgare med god kunskap om tekniken och dess roll i samhället, stämmer till stor del med kursplanen för Teknik 1 och tillfredsställer behovet från skolan att förklara de osynliga delarna av det tekniska systemet internet. Libers äldre läromedel Teknik från 2011 och Gleerups Teknik 1 från 2022 är relativt lika och beskriver båda internet genom det tema som här kallas de tekniska systemens historia. Här saknas delar av kraven från kursplanen för Teknik 1, framförallt kring internets samverkan med samhället och naturen och systemets mer abstrakta delar. Istället ligger tyngdpunkten på den konkreta tekniska utvecklingen och vidareutveckling av systemen genom historien. / Technology and mankind are closely intertwined and the internet, with its powerful infrastructure, affects us on a daily basis. Still most of us fail to give a clear description on how it works or does it in a simplified manner. Today students view their world and communicate with their surroundings much through the internet and they need to master it as a tool for their learning. The course Teknik 1, given to Swedish tenth grade students, has a responsibility in educating about the development of the internet and its influence on our society, both from a technological standpoint as well as from an ethical point of view. Students should be taught to gather information in an educated way using the internet and for example learn to understand why there exist ideas on the internet about gender and technology. Technology didactics researchers have shown that teachers as well as students are having difficulties within the education of such complex technological systems as the internet. Students are struggling to understand the more abstract parts of the internet, which is vital, since the influence from such parts is acting subconsciously. Technology teachers feel somewhat uncertain about these complex technology systems and tend to avoid the abstract parts of the system infavor of simpler parts more easily explained. Textbooks need to help explain this complexity, so that the ”invisible” parts, such as flow of information, anonymous actors and power control, become visible. Within this master thesis a textbook analysis is carried out on course literature for Teknik 1. It investigates in which way the internet is portrayed and to what extent it aligns to the curriculum from Skolverket. With help of a theoretical model developed by Dr. Claes Klasander (2010) the textbook material has been categorized and graded to be able to measure how they educate on the subject of the internet. The analysis has also identified various themes within the education on the subject. They are based on Klasander’s companion meaning and called companion meaning theme as they describe what the education is focused on, what its goals are and with what language the subject internet is described. Three textbooks were compared with each other and against the course curriculum given by the Swedish School authority. The analysis shows that the textbooks take on the challenge of describing the internet in various ways. Liber’s textbook Teknik 1 from 2021 draws its portrait of the internet using the theme that has been named the citizen, technology and the environment (see chapter 6.3.2). Its idea is to educate conscious citizens with good knowledge in technology and its part in society corresponds a lot to the course curriculum for Teknik 1 and answers well to the schools need of explaining the invisible parts of the internet. Liber’s older textbook version Teknik from 2011 and Gleerups’ Teknik 1 from 2022 are quite similar as they both use the theme named the history of technology systems to describe and educate on the subject. This theme misses out on parts of the course curriculum, mostly regarding the internet's interaction with our society and the surrounding nature, as well as its more abstract parts. Instead focus is on the technical aspects of the development of the internet today and throughout history.

Den 1 juli 2018 trädde en rad förändringar i kraft i den svenska skolans läroplaner och kursplaner. Det är bland annat skrivningar om programmering i kursplanerna i teknik och matematik i grundskolan. Det här examensarbetet undersöker lärares uppfattningar kring införandet av programmering i teknikämnet på grundskolans högstadium. Undersökningen har för avsikt att svara på följande frågeställningar: Hur beskriver tekniklärare sina tolkningar av kursplansinnehållet gällande programmering i ämnet teknik på grundskolans högstadium?samt Vilka föreställningar återfinns hos lärare om undervisningen av detta innehåll? För att ta reda på vilka uppfattningar som lärare kan ha, intervjuades fem verksamma lärare som undervisar i teknik. En fenomenografisk analysmodell har använts för behandlingen av insamlade data från intervjuerna. Resultatet av studien påvisar att trots att lärarna saknar kompetens och erfarenheter i undervisning i programmering, har de en positiv syn till integreringen av programmering i teknik och uttrycker att det är en viktig del i elevernas utbildning. Vidare framkommer att lärarna beskriver formuleringarna gällande programmering i kursplanen för teknik som svårtolkad. Resultatet visar även att deltagande i fortbildning har givit lärarna uppfattningen av att programmering i teknik innebär styra konstruktioner genom att programmera Microbit. I resultatet framkommer även att somliga lärare lever i föreställningen att eleverna kan lära sig programmering bättre än lärarna själva samt att eleverna kan lära sig själva utan att ha blivit undervisade vilket tycks vara en märklig uppfattning. / On July 1, 2018, several changes took effect in curricula and syllabi in the Swedish school. These changes include knowledge about programming in the syllabi of technology and mathematics in compulsory school. This thesis examines teachers’ perceptions of the phenomenon introduction of programming in the subject of lower secondary school technology. The survey intended to answer the following questions: How do technology teachers describe their interpretations of the syllabus content regarding programming in the subject of technology at the lower secondary school? and What ideas do teachers have about teaching this content? To find out what perceptionsteachers may have about programming, five technology teachers were interviewed. A phenomenographical analysis model has been used for the processing of collected data from the interviews. The results of the study show that although teachers lack the skills and experience in teaching programming, they have a positive view on the integration of programming in technology subject and believe that it is an important part of students' education. Furthermore, it emerges that the teachers describe the content formulations concerning programming in the technology syllabus as difficult to interpret.The result also shows that participation in professional development course has given the teachers the idea that programming in technology involves controlling constructions by programming Microbit. Moreover, it emerged that there is an acceptance for the notion that students can learn programming better than the teachers and even the students can learn by themselves without being taught, which seems to be remarkable.

This thesis provides findings from a qualitative study that explores the assessment process undertaken by teachers in Swedish primary technology education. The thesis aims to contribute to a deeper understanding of how teachers assess in technology education. In this study assessment with the purpose of acquiring information in order to adjust the teaching to the pupils’ needs for future progress is explored in particular. Teachers’ work with assessment is explored in two teacher-focused sub-studies. Sub-study 1 focuses on the long-cycle formative assessment and on the formal documentation of pupils’ attainment, the so-called IDP with written assessment. Sub-study 2 explores the short cycle of formative assessment and highlights two teachers’ classroom assessments practice. The results presented are built upon authentic samples of assessment documents (IDPs), classroom observations and teacher interviews. The study shows that the teachers are alone in the planning, executing and follow-up of technology education. Support is both asked for and needed. / <p>QC 20121109</p>

Det här examensarbetet undersöker sex lärares uppfattningar kring skiss- och ritteknik på högstadiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar undervisningsmetoder kopplade till skiss- och ritteknik inom teknikämnet på högstadiet. Undersökningen besvarar följande två frågor:1. Hur undervisar lärarna i skiss- och ritteknik i grundskolans teknikämne, åk 7–9? 2. Hur erfar och uppfattar lärarna undervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärarna har i ovanstående frågor ställdes fem frågor till sex lärare från olika skolor som undervisar i teknik för åk 7–9. Uppsatsens syfte är att analysera tekniklärares olika uppfattningar, beskrivningar, synpunkter och erfarenheter av ritteknikundervisningen snarare än att analysera deras kunskaper om ritteknik. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och materialet behandlas genom en fenomenografisk analysmodell.Resultatet visar att tre av de intervjuade tekniklärarna undervisar skiss- och ritteknik så att eleverna arbetar både för hand och digitalt via program på datorn. Resterande intervjudeltagare använde främst rittekniken för hand men vid enstaka tillfällen digital handritning. Lärarnas erfarenheter och uppfattningar om metoderna visar att både ritning för hand och digitalt bör kombineras i undervisningen för att uppnå lärandemålen utifrån centrala innehållet för åk 7–9. Enligt lärarna är det viktigt att väcka elevernas tekniska intresse genom att låta de använda sig av olika metoder vid skiss- och ritteknik. Slutligen framkommer även att lärarna har gemensamma uppfattningar om båda teknikernas för- och nackdelar. De påpekar bland annat att eleverna upplever liknande svårigheter i undervisningen, vilket påverkar elevernas lärande. / This degree project investigates teachers’ perceptions of sketch-drawing techniques in secondary schools. This study aims to examine how teachers perceive teaching methods linked to sketch-drawing techniques within technics classes in secondary schools. The purpose of the study is to answer the following questions:1. How do teachers in technic class teach sketch-drawing techniques in secondary schools, grades 7-9? 2. How do the teachers experience and perceive the teaching? To find out which perceptions teachers have about sketch-drawing techniques, five questions were asked to the teachers who teach technics classes in grades 7-9. The purpose of the study was not to analyze teachers´ knowledge rather it was to analyze the technics teachers’ perceptions, descriptions, views, and experiences when they teach different sketch-drawing techniques in secondary classes. Six different technic class teachers who work at different schools were interviewed, and a phenomenographic analysis model was implemented to process the collected data from the interviews. In addition, a qualitative interview is used with the interviewees. According to the teachers' descriptions, most teachers teach sketching and hand drawing, but fewer teachers teach both hand and digital drawing. All the teachers agree that hand and digital drawing must be combined in teaching to achieve the learning outcomes based on the central content for grades 7–9. According to the teachers, it is important to arouse the students' technical interest by letting them use different methods for sketching and drawing techniques. Finally, it also appears that the teachers have common perceptions about the advantages and disadvantages of both techniques. They point out, among other things, whether the students experience similar difficulties in teaching and how this affects the students' learning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad elever ges möjlighet att lära sig samt genom vilka läraraktiviteter sker kunskapsutvecklingen inom CAD (Computer-Aided-Design). Studien är baserad på en kvalitativ analys av intervjuer som genomförts med sju olika lärare som alla undervisar på gymnasiets teknikprogram i årskurserna 1 och 2. Av resultatet framgår det att elevers lärande kan kopplas till lärarnas kunskaper inom CAD. Kunskaper följer en hierarkisk struktur där kunskaper om kommandon är en förutsättning för att elever skall utveckla kunskaper om procedurer och vidare utveckla högre strategiska kunskaper och kreativt tänkande. Lärarna strävar efter att eleverna utveckla ett mer självständigt lärande. Eleverna skall även förbereda sig för yrkesförberedande samarbete genom att kunna nyttja gemensamma protokoll och standarder som förekommer i näringslivet. De läraktivitet som framkommer som tydliga inslag i CAD-undervisningen är att läraren överför sina expertkunskaper till eleverna genom planerade övningar, laborationer och visualiseringar i CAD. Stöttning förekommer i flera former som feedback, anpassningar i olika former, dialoger med frågor, samt genom digitalt stöd. Samarbete förekommer i olika former där elever lär sig att utveckla kunskaper tillsammans med andra elever. Lärarnas kollegiala ämnesöverskridande samarbete beskrivs också som en betydelsefull form i CAD-undervisningen. / The purpose of this study has been to investigate what knowledge students develop and through which teacher activities the knowledge development takes place within CAD (Computer-Aided-Design). The study is based on a qualitative analysis of interviews conducted with seven different teachers who all teach in the senior high school's technology program in grades 1 and 2. The results show that students learning can be linked to teachers CAD knowledge. Knowledge development follows a hierarchical structure where command knowledge is a prerequisite for students to develop procedural knowledge and further development of higher strategic knowledge and creative thinking. The teachers strive for the students to develop a more independent learning. Students will also learn to prepare for a more professional environment by being able to use common protocols and standards. The results indicate that, during the CAD teaching, the teachers transfer their expert knowledge to the students through planned exercises, laboratory work and visualizations in CAD. Furthermore, teachers support student through feedback, individual/group adaptations in various forms, dialogues and through digital support. Collaboration occurs in different forms where students learn to work with each other and develop knowledge together. The teachers' collegial cross-disciplinary collaboration is also described as an important form of CAD teaching.

Syftet med denna studie har varit att förstå hur högstadieelever i årskurs 9 i sex svenska skolor beskriver teknikämnet samt ta reda på vad de uppger att det de har lärt sig respektive vad de saknat kring innehåll i teknikämnet efter 9 år i grundskolan. Studien bygger på en enkätundersökning ifylld med hjälp av papper och penna. Respondenter fick svara på frågorkring vad de anser att teknik är, samt vad de har lärt sig och eventuellt saknat iteknikundervisningen under grundskolans gång. 252 enkäter delades ut och 250 besvarades. DiGirnonimos (2011) ramverk har använts för att kategorisera uttalanden avseende teknikens natur som framkommer i elevernas enkätsvar. I resultatet framkommer att teknik beskrivet som artefakt och teknik som skapandeprocess samt beskrivningar relaterade till teknikens roll i samhället är de mest återkommande dimensionerna i respondenternas svar. Däremot är det inte så många elever som beskriver teknik relaterat till teknikens historia eller teknik som mänsklig verksamhet. Ett annat innehåll som framhålls av eleverna som något de har lärt sig mycket om är programmering. Teman såsom el-teknik, sätt att tänka för att lösa problem etc.(som en ingenjör), tekniska system, miljöfrågor relaterat till teknik framkommer också, dock med avsevärt mindre frekvens. Resultatet visar att eleverna generellt nämner innehållet i teknikundervisning från olika håll, Många elever kan uttrycka flera av DiGironimosdimensioner när de får frågan om vad teknik är. Men eftersom vissa områden, exempelvis denhistoriska dimensionen inte riktigt framkommer krävs fortfarande tydlighet och en mer välplanerad teknikundervisning för att täcka hela innehållet som står i kursplanen för teknikämnet. En relativt stor andel av eleverna visar osäkerhet kring vilket teknikinnehåll som de saknat i sin teknikundervisning. Det kan förstås bero på att de inte vet vad de har att vänta av undervisningen. Det som framkommer i elevernas svar är att de saknar programmering, teknikinnehåll, konstruktion, resurser, praktiskt arbete vilket också sammanfaller med vad de anser att de lärt sig. En tolkning är att dessa områden är elevernas beskrivning av vad teknikämnet omfattar och att det är detta som de också anser sig behöva mer av. / The purpose of this study has been to understand how high school students year 9 in six Swedish schools describe the subject of technology and state what they have learned and what they lacked about content in the subject of technology after 9 years in primary school. The study is based on a questionnaire completed using paper and pen. Respondents had to answer questions about what technology is, and what they have learned and possibly missed in technology teaching during primary school. 252 questionnaires were distributed and 250 were answered. DiGirnonimo's (2011) framework has been used to categorize statements regarding the nature of technology that appear in students' questionnaire responses. The results show that technology described as an artifact and technology as a creative process as well as descriptions related to the role of technology in society are the most recurring  dimensions in the respondents' answers. However, not many students describe technology related to the history of technology or technology as human activity. The results show that students seem to have learned the most about construction technology and drawing technology. Another content that is emphasized by the students as something they have learned a lot about is programming. Themes such as electrical engineering, ways of thinking to solve problems, etc. (as an engineer), technical systems, environmental issues related to technology also emerge, but with less frequency. The results show that students generally mention technology teaching from different angles. Many students can express several of DiGironimo's dimensions when asked what technology is. However, as some areas, such as the historical dimension, do not really emerge, clarity and more well-planned technical teaching are still required to cover the entire content of the syllabus for the technical subject. A relatively large proportion of the students show uncertainty about what technology content they lacked in their technology teaching. This may of course be because they do not know what to expect from the teaching. What emerges in the students' answers is that they lack programming, technical content, construction, resources, practical work, which also coincides with what they think they have learned. One interpretation is that these areas are the students'description of what the subject of technology includes and that this is what they also considerneeding more of.