The purpose of the study is to contribute with knowledge about technology teaching for years 1-3 by gaining better knowledge of what educators perceive about their technology teaching regard to interest, understanding and assessment. The study has used semi-structured interviews as a method, involving four educators. The study examines how educators, who teach technology in primary school, consider their teaching in terms of interest, understanding and assessment. The results showed a great interest in the subject and the teaching. What affects teaching is the knowledge the educator possesses, the availability of teaching materials and construction materials and how time is allocated. Assessment opportunities are also affected by the educator's knowledge and by the student groups. The teachers' view of the purpose of their teaching turns out to be the same as they assess, which is the students' commitment and ability to reflect.  There is uncertainty among teaching educators, including how to interpret the curriculum and design lesson arrangements. This uncertainty may be the reason why the subject is still taught together with the nature-oriented subjects, where the educators feel more confident. The study revealed shortcomings in the availability of teaching materials, materials for construction and further education. The educators consider these assets to be a prerequisite for being able to practice good teaching. Increased knowledge and access to materials could be a way of developing teaching. Knowledge through further education and collegial learning helps educators to feel confident in how to interpret the curriculum and achieve an equal education. The availability of materials for construction could be increased through collaboration with the practically oriented subjects such as handicrafts and painting as well as with extracurricular at school. / Syfte med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisning för åk 1-3 genom att få bättre kännedom om vad pedagoger uppfattning om sin teknikundervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Studien har använt semistrukturerade intervjuer som metod, där fyra pedagoger medverkade. Studien undersöker hur pedagoger som undervisar i teknik på lågstadiet, tänker om sin undervisning med avseende på intresse, förståelse och bedömning. Resultatet visade ett stort intresse för ämnet och undervisningen. Det som inverkar på undervisning är den kunskap pedagogen besitter, tillgången på läromedel och konstruktionsmaterial samt hur tiden disponeras. Även bedömningsmöjligheter påverkas av pedagogens kunskap samt av elevgruppernas sammansättning. Pedagogernas syfte med undervisningen visar sig vara samma som de bedömer, vilket är elevernas engagemang och reflektionsförmåga. Även om pedagogerna till stor del är positiva till att undervisa i ämnet teknik finns det en osäkerhet om bland annat i hur de ska tolka läroplanen och utforma lektionsupplägg. Denna osäkerhet kan vara orsaken till att ämnet fortfarande undervisas ihop med de naturorienterande ämnena, där pedagogerna känner sig säkrare. I studien framkom det att pedagogerna upplever brister i tillgången på läromedel, material för konstruktion samt fortbildning. Dessa tillgångar anser pedagogerna vara en förutsättning för att kunna utöva en bra undervisning. Kunskap genom fortbildning och kollegialt lärande hjälper pedagogerna att känna sig trygga i hur de ska tolka läroplanen och få till en likvärdig undervisning. Tillgången till material för konstruktion skulle kunna utökas genom samarbete med de praktiskt inriktade ämnena som slöjd och bild samt med fritids på skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Arbetets syfte är att undersöka de didaktiska val lärare på fyra skolor i Sverige gör vid planering och genomförandet av teknikundervisningen. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som ansvarar för teknikundervisningen i respektive årskurs. I resultatet framkom det att lärarna bedriver teknikundervisningen på liknande sätt samt att deras upplevelser av det praktiska arbetet är samstämmiga. Resultatet pekar på att lärarna utgår från läroplanen och elevernas vardag när de planerar och genomför teknikundervisningen att samt lärarna behöver tillgång till mer material och personalresurser för att främja utvecklingen av teknikundervisningen.

Vi har i vår studie velat undersöka hur man bedriver teknikundervisning i F-3 i olika klasser, för att försöka se om tekniklärarnas bakgrund och attityder till teknikämnet är faktorer som påverkar undervisningens förutsättningar. Vi har för att ta reda på lärarnas attityder till ämnet undersökt faktorer som lärares bakgrund, deras upplevda relevans av teknikämnet (i konkurrens med andra ämnen), upplevd självförmåga i att undervisa i ämnet samt kontextberoende faktorer som tid, tillgång till material samt om man upplever att man har kollegialt stöd. För att analysera våra resultat har vi använt oss av och även gjort en egen tolkning av ett relativt nytt teoretiskt ramverk framtaget för att kunna analysera attityder, DAS, Dimensions of Attitude toward Science. Vi har ifrågasatt likvärdigheten i teknikundervisningen som en konsekvens av dessa förutsättningar och vill i vår studie undersöka hur likvärdigheten ser ut mellan skolorna i en utvald kommun. Resultaten av vår undersökning visar bland annat att lärarnas utbildning hade betydelse för deras inställning till teknikämnet. Attityderna påverkades även av olika kontextuella förutsättningar och visade sig i både positiva uppfattningar om tillgång till tid och material, men också i begränsningar i form av tid, osäkerhet eller avsaknad av material.

Technology has only been a mandatory school subject in Sweden since the 1980s, and it has no tradition on its own as to didactics and content. This makes it hard for teachers to practice equivalent teaching in agreement with the curriculum. In 2018, The Swedish National Agency for Education revised the curriculum and allocated specific hours to strengthen the position of the Subject of Technology. Our purpose with this systematic research overview is to see what has been written about the possibilities or challenges for technology teachers to work according to the curriculum. We have searched for peer-reviewed articles in two databases, SwePub and ERIC, to cover both national and international research. This resulted in many articles about the internal factors such as teachers’ perceptions about the subject and its content, but not that many articles about the more practical circumstances surrounding the teaching situation. Our conclusion is that the already engaged teachers with interests and confidence in Technology will focus on the subject in their teaching, and at the same time they can play a big part in helping more insecure colleagues. The external factors such as economy, allocated hours, and the school facilities are still invisible in the research area but would be interesting to look at more thoroughly.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

This licentiate thesis is about secondary school technology teachers’ experiences of teaching with models and modelling using digital tools. The aim of this thesis is to gain new in-depth knowledge of teaching in relation to digital models and digital modelling, and create better preconditions for technology teachers when it comes to their choices of content and methods of teaching in the area.  Two studies have been conducted and phenomenology of the lifeworld has been used as a theoretical framework. Data was collected through 12 semi-structured interviews. In the first study, the focus was on technology teachers’ experiences of teaching digital models. In the second study, the focus was on a specific part of digital modelling, teachers’ experiences of teaching with computer aided design, CAD. The results show that teaching with digital models and digital modelling can comprise a combination of theoretical and practical activities. Further, teaching varies from instruction to a more explorative teaching where pupils seek solutions to problems on their own. Digital models are used descriptively as well as for predicting technology not yet developed. The study shows that there is not one way to understand the concept digital models in steering documents or teaching practice and there is a need for more nuanced and specific discussions to address different learning outcomes. Moreover, technology teachers experience CAD as an important and central part of teaching with digital models. / Den här licentiatuppsatsen handlar om tekniklärares erfarenheter av undervisning med modeller och modellering där digitala verktyg används i högstadiets teknikämne. Syftet med studien är att skapa nya och fördjupade kunskaper om tekniklärares undervisning på grundskolans högstadium med digitala modeller och digital modellering för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och för att stödja lärarnas didaktiska val. Två delstudier har genomförts där livsvärldsfenomenologi har utgjort det teoretiska ramverket. Data har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien var fokus på tekniklärares erfarenheter av undervisning med digitala modeller. Den andra delstudien går djupare in på ett specifikt område av digital modellering där fokus var på tekniklärares erfarenheter av undervisning med computer aided design (CAD). Resultaten visar att undervisning med digitala modeller och digital modellering kan innehålla sammanvävda teoretiska och praktiska moment. Vidare att undervisningen skiftar från att vara instruerande till att eleverna själva får undersöka och hitta olika lösningar på problem. Digitala modeller används både deskriptivt och preskriptivt i undervisningen. Begreppet digitala modeller är vagt definierat i styrdokumenten och i undervisningspraktiken och resultaten visar ett behov av att tydligare beskriva och adressera olika lärandemål i teknikundervisningen. Dessutom framkommer att CAD erfars av tekniklärare som centralt i teknikundervisningen med modeller med digitala verktyg.

Studiens syfte är att belysa lärares uppfattningar om hur elevers målbilder i teknikundervisning påverkar deras lärande i årskurserna 7-9. För att genomföra undersökningen formulerades två frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om hur väl och på vilka sätt elevers målbilder stämmer med lärarens? - Vilka uppfattningar har läraren om hur elevers målbilder i jämförelse med lärares påverkar deras lärande?  För att undersöka frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare i årskurserna 7-9. Det framkom tydligt av samtliga lärare att om eleverna uppfattade lektionsmålen, kunde eleverna även nå lektionsmålen enklare. Undersökningen riktar ljuset mot lärarnas gemensamma betoning på att kommunicera tydliga lektionsmål för att etablera ömsesidig förståelse och förväntan. Vidare markerar de vikten av en klar och konkret målbild för eleverna, vilken anses vara avgörande för att öka engagemang och motivation. En enad ståndpunkt bland lärarna är att elevernas uppfattning om lektionsmålen har en betydande påverkan på deras inlärning. När elever delar samma målbild som lärarna och förstår förväntningarna ökar chansen att målen uppnås. Lärarnas vanliga praxis att avsluta lektioner genom att fråga eleverna om deras nyligen förvärvade kunskaper, i syfte att snabbt ge återkoppling och säkerställa förståelsen av innehållet, illustrerar detta på ett tydligt sätt. Samtidigt konstaterar vissa lärare svårigheter med formativ bedömning och hur elever ibland lägger större vikt vid resultat och betyg än att aktivt engagera sig i sitt eget lärande.  Slutligen kan slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om elevers målbilder och deras påverkan på lärandet överensstämmer med tidigare forskning som betonar vikten av att skapa en gemensam förståelse och tydliga mål. Vidare framhävs vikten av att stödja elevernas förmåga att strukturera, övervaka och anpassa deras eget lärande, samt utveckla metakognitiva färdigheter.

Kunskapsöversikten syftar till att undersöka orsaken till flickors låga intresse för teknikundervisning. Undersökningen leder till förslag på förbättringar som lärare kan implementera i sin undervisning för att gynna flickors teknikintresse. Målet med kunskapsöversikten är att flickor ska utveckla en positiv syn på teknikundervisning. Forskningen inom ämnet är begränsat och fokuserar oftast på äldre elever. Detta är relevanta anledningar till att granska den information som finns om yngre elever. Frågeställningarna besvaras genom informationssökning i databaserna ERIC och ERC. Diverse sökord kombinerades för en systematisk sökning med användning av trunkering, citat och boolesk sökteknik. En sekundärsökning har också gjorts utifrån en utvald forskningsartikels referenslista. Sammanlagt har 18 tidskriftsartiklar och rapporter valts ut. Eftersom forskning kring mellanstadieflickors intresse i teknikämnet är begränsad har även studier som inriktar sig på andra skolstadier använts.  Resultatet tyder på att det finns flera anledningar till att flickor har ett lågt intresse för teknik och undervisning i ämnet. Några av dem är att det finns stereotypiska bilder av vad ämnet innebär och hur individer ska se ut samt vara. Teknik anses vara ett maskulint ämne och flickor påpekar att de inte förstår exakt vad teknik är. Flickor har därför ett lågt självförtroende i teknik och de är rädda för att göra fel. Resultatet beskriver också ett flertal förslag på metoder, till exempel synliggörande av teknikämnet, könsneutrala uppgifter och varierade arbetsmetoder, som lärare kan arbeta utifrån för att skapa och öka flickors intresse för teknikämnet. Lärare behöver vara medvetna om flickors låga intresse för teknikundervisningen, för att kunna ge så likvärdig undervisning som möjligt. Teknikuppgifter bör även vara neutrala och inte typiskt pojkiga eller flickiga. Flickor gynnas av mer stöd och uppmuntran från teknikläraren. Genom kvinnliga förebilder i ämnet bygger flickor förståelse för att teknik inte är maskulint och att de själva kan lära sig och lyckas i ämnet.

Examensarbetets syfte är att ta reda på vad som kan fånga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i årskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseområden som tilltalar dem. Jag har även studerat hur dessa intresseområden skiljer sig åt, mellan pojkar och flickor.Det finns även genusövergripande teknikområden som står högt i kurs hos eleverna, dessa är robotar och uppfinningar. Det jag kan utläsa ur min undersökning är att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i årskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehålls eller ökar en del hos pojkarna.