Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare inom årskurs 1 - 3 uppfattar arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) inom teknikämnet. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer, både enskilda och fokusgrupper, med lärare inom grundskolans lägre åldrar som använder sig av NTA i teknikundervisningen. Resultatet visar att teknikämnets status fortfarande är lågt och att teknik är ett ämne som ofta hamnar i skuggan av andra ämnen. Lärarna menar att NTA bidrar till en högre kvalité på undervisningen då programmet erbjuder en helhetslösning i form av bland annat material, lärarhandledningar och fortbildning. Samtidigt kan lärarna själva välja att anpassa upplägget utifrån sin egen klass och bekvämlighet. Resultatet visar att lärarna väljer att arbeta med NTA på flera olika sätt samt att tekniktemat Testa teknik ofta används på fel sätt. I det stora hela är det tydligt att lärarna är nöjda med skolutvecklingsprogrammet samtidigt som de menar på att det finns viss utvecklingspotential. Avslutningsvis diskuteras resultatet där även teknikundervisningens likvärdighet ifrågasätts kopplat till NTA. / The purpose of this study has been to increase the knowledge of how some teachers in primary school perceive the work with the kit-based programme Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) in the subject of technology. The main questions of this study have been answered through qualitative interviews, both individual interviews and focus groups, with primary teachers that have been using NTA in their technology education. The results confirm that the technology subject has a low status and is often hidden in the shadows of other subjects. The teachers believe that NTA contributes to a higher teaching quality as the kit-based programme includes a complete material, teacher’s guidance and further training to increase their competence, etc. At the same time, the teachers have a choice how to adapt the ”kit” based on their own convenience and the individuals in their classrooms. The results show that teachers are working with NTA in several different ways and that one of the boxes that includes technology is often used incorrectly. As a conclusion it is clear that the teachers are satisfied with the program, but at the same time there is room for improvement. At the end of this essay the results are discussed, including the equivalence of technology subject that is affected when using the NTA-program.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka attityder F-3-lärare har till teknikämnet, vad attityderna kan grunda sig i och hur F-3-lärares attityder kan påverka teknikundervisningen. Det undersöks eftersom lärares attityder till ett ämne kan påverka elevernas intresse och kunskapsutveckling samt hur teknikundervisningen utformas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och systematiskt analyserats. Resultatet visar att lärare har både positiva och negativa attityder till teknikämnet som grundar sig i faktorer i omgivningen och lärares självförmåga. Oavsett attityd vill lärare lära sig mer om teknik. Teknikämnet får olika stort utrymme i undervisningen beroende på vilken attityd lärare har. Slutsatsen för den här studien är att lärares attityder till teknikämnet varierar, attityderna är både positiva och negativa. Attityderna grundar sig i lärares självförmåga och faktorer i omgivningen. Positiva attityder leder till att teknikundervisningen genomförs oavsett om den upplevs utmanande eller inte. Negativa attityder leder till att teknikundervisningen väljs bort om uppgifterna upplevs för utmanande att genomföra eller inte uppfattas som lika viktiga som andra ämnen.

Under Skolinspektionens granskning från 2019 framkom det att en tredjedel av de besökta högstadieskolorna i undersökningen saknade delar av det centrala innehållet i sin teknikundervisning. Granskningen vittnade även om en upplevd otydlighet bland tekniklärare när de tolkade Skolverkets styrdokument.  Det här examensarbetet undersöker hur planeringar inom teknikämnet på högstadiet ser ut idag och vilken inverkan de har på teknikinnehållet i undervisningen. Denna studie undersöker även vad som framträder som viktigt teknikinnehåll och vad som anses högt värderat samt vad som osynliggörs och anses lågt värderat. Arbetet har för avsikt att besvara följande frågeställningar: Hur reella ämnesplaneringar ut för teknikundervisningen på några av Sveriges högstadieskolor 2022? samt Hur väl kopplade är några av Sveriges högstadieskolors reella ämnesplaneringar för teknikundervisning till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument? För att ta reda på svaret i dessa frågor kontaktades 18 stycken tekniklärare som delade med sig av sina planeringar för högstadiets tre år inom ämnet. Dessa planeringar sammanfattades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys, tillsammans med tabeller, vilket utformade diskursen som sedan en resultatanalys utfördes på.  Resultatet av arbetet påvisar att det finns en relativt klar bild utifrån diskursen av vad som borde förekomma i teknikundervisningen och att majoriteten av diskursens planeringar är väl kopplade till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument. Flera områden framträder som viktigt teknikinnehåll och anses vara högt värderat och bland de områden som värderas högst finns: teknikhistoria, rit- och skissteknik, byggteknik, konstruktion, tekniska system, styr- och reglerteknik samt programmering. De områden som i större utsträckning osynliggörs och som värderas lågt utifrån diskursens resultat är: digitalisering, framtiden och AI (maskininlärning). / During the inspection of the Swedish Inspectorate (Skolinspektionen) in 2019, it was demonstrated that a third of the visited schools from the investigation lacked parts from the central content in their technology education. The inspection also shed light on an experienced ambiguity amongst the technology teachers when they interpreted the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket).  This thesis examines how planning within the technology subject at lower secondary schools looks like today and what impact it has on the technology content. It examines what appears to be classified as important technology content and considered highly valued. Additionally, it also examines what is missing and is considered lowly valued. The thesis’s intention and ambition is to answer the following questions: How does real subject plannings occur within technology education at some of Sweden’s secondary schools in 2022? and How well connected are some of Sweden’s secondary school’s subject plannings within technology education with the central content of the governing documents from the School board of Sweden? To answer these questions, 18 technology teachers were contacted and they shared their subject plannings for the three years of Swedish lower secondary school. These plannings were summarized and processed through an inductive thematic analysis, together with tables, which designed the discourse that the results analysis were based on. The result of the thesis shows that through the discourse there is a relatively clear view of what should take place in technology education and that the majority of the plannings from the discourse are well connected to the central content of the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). Many of the areas appear as important technology content and are considered to be highly valued, but the areas that are considered to be valued the highest are: technology history, draw- and sketch technique, building technique, construction, technical systems, control and regulation technology and programming. The areas which to a greater extent are missing and considered lowly valued based on the result of the discourse are: digitalisation, the future and AI (machine learning).

Digitala verktyg dominerar livets alla aspekter nuförtiden. Detta inkluderar naturligtvis utbildningssektorn på alla nivåer. I grundskolans teknikundervisning på högstadiet är det vanligt att se filmer som relaterade till ämnesinnehåll. En tekniklektion är annorlunda än andra ämnen, där det kan vara svårt att undervisa teoretiskt under hela lektionen. När lärare vill beskriva en process eller ett system i lektionen räcker det inte med att bara visa bilder inom ämnessammanhang. Dynamiken i lektionen är kopplad till interaktionen mellan lärare och elever, mellan elever och mellan elever och ämnesinnehåll i klassrummet. Det krävs ett praktiskt arbete för att förbättra interaktionen med ämnesinnehåll och därmed får eleverna bättre lärande, men begränsade resurser i högstadiet gör att lärarna försöker hitta olika enkla läromedel för att kunna skapa en lektion där elever känner sig intresserade och får ett maximalt lärande utifrån undervisningen i ämnet.Detta examensarbete handlar om filmens inverkan på det eleverna förklarar i teknikundervisning utifrån nedanstående forskningsfrågor: 1. Hur beskriver elever det som de har förstått genom användning av film som läromedel? 2. Hur förändras elevers beskrivning av ämnesinnehållet innan och efter de fått se en film som komplement?Syftet med denna studie är att undersöka och skapa kunskap om elevers upplevelser av sin förståelse genom att använda digitala läraktiviteter i form av filmer i teknikundervisning. Datainsamlingen genomfördes i en grupp av högstadieelever i årskurs 9, gruppen består av 25 elever, där fick eleverna svara på samma frågeformulär på två lektioner, svaren låg till grund för datainsamlingen.Datainsamlingen gick till på så sätt att elever fått svara på frågor efter en undervisning i ett speciellt tekniskt område. Sedan upprepades undervisningen i momentet och eleverna fick besvara samma frågor efter att de tittat på en film som är relaterad till samma tekniskt ämnesinnehåll. Elevernas förståelse och lärande med och utan film jämfördes, analyserades och slutsatser drogs efteråt med hjälp av induktiv tematisk och fenomenografisk analys som kvalitativa metoder. Slutsatsen av denna studie visar att en positiv förändring sker i elevers beskrivningar genom att se en film. Detta är tydligt genom att eleverna kunde använda rätt begrepp och uppfatta ämnesinnehåll mer fördjupat efter att ha sett filmen. Vilket påpekar att det finns ett behov av att inkludera den typ av digitala lärresurser i teknikundervisning för att kunna hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för teknikämnet. / Digital tools dominate every aspect of life these days. This of course includes the education sector at all levels. In primary school technical education at upper secondary level, it is common to see films related to subject content. A technology lesson is a little bit different to other subjects, where it can be difficult to teach theoretically throughout the lesson. When teachers want to describe a process or a system in the lesson, it is not enough to just show images within the context of the subject. The dynamics of the lesson is linked to the interaction between teacher and students, between students and between students and subject content in the classroom. Practical work is required to improve the interaction with the content of the subject and thus the students get better learning, but limited resources in junior high school mean that teachers try to find various simple teaching aids to create a lesson where students feel interested and get maximum benefit from the subject. This degree project carries out an investigation that deals with the impact of the film on what the students explain in technology education based on research questions below: 1. How do students describe what they have understood through the use of film as a teaching tool 2. How does the students describe the subject content before and after seeing a film as a teaching complementary activity? The purpose of this study is to investigate and create knowledge for students' experiences and understanding by using learning activities in the form of films in technology education. The data collection was carried out in a group of elementary school students in year 9, the group consists of 25 students, where the students had to answer the same questionnaire in two lessons, the answers were the basis for the data collection.The data collection was organised by letting students answer questions after a lesson in a special technical area, then repeating answering the same questions after watching a film related to the same technical subject content.Students’ understanding and learning with and without film were compared, analysed and conclusions drawn afterwards using inductive thematic and phonomyography analysis as qualitative methods. The conclusion of this study shows that a positive change occurs in students' descriptions by watching a film. This is clear by the fact that the students were able to use the correct concepts and perceive subject content more deeply after watching the film. Which points out that there is a need to include this type of digital learning resources in technology teaching in order to help students develop their understanding of the technology subject.

Detta examensarbete riktar sig främst till tekniklärare för högstadiet och gymnasiet i Sverige och rör hur elever skulle kunna möta klimatförändringar i relation till lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Syftet är att reda ut hur skolmaterialen på globalamalen.se kan främja lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen lyder: Hur kan skolmaterialen på globalamålen.se användas för att främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens i teknikundervisning? En reflexiv tematisk analys har utförts på ett underlag av dels rekommendationer om lärande för hållbar utveckling och dels forskning som beskriver hur undervisning kan påverka elevers handlingskompetens. Detta gjordes för att identifiera några didaktiska metoder som används av skolmaterial på hemsidan globalamålen.se och kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Skolmaterialen och de didaktiska metoderna kan användas i teknikundervisningens socioetiska dimension. Den tematiska analysen finner några didaktiska metoder, som formuleras som kriterier för att tydligare kunna jämföra olika skolmaterial, så att läsaren kan använda skolmaterialen på hemsidan som inspiration för sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Resultatet visar några didaktiska principer som används av skolmaterialen som undersökts. Dessa är: Möten med omvärlden Medbestämmande och elevinflytande Pluralism Genusperspektivet Kritiska perspektiv Elevernas perspektiv och idéer synliggörs Flera handlingsalternativ diskuteras Demokratiska kollektiva beslut Elevernas uttryck med flera sinnen Resultatet visar även vilka skolmaterial som använder vilka metoder, och detta sammanfattas bäst av resultattabellen i bilaga A. Slutsatsen är att flera av de didaktiska metoder som kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens är ovanliga i skolmaterialen som undersökts, men att alla skolmaterial tillsammans tar upp dessa principer på flera sätt, och att skolmaterialen med fördel kan jämföras i relation till varandra för att inspirera arbetet med lärande för hållbar utveckling och främja handlingskompetens. / This thesis is primarily aimed at technology teachers for lower and upper secondary school in Sweden and concerns how students could face climate change in relation to education for sustainable development (ESD) and action competence. The aim is to find out how the school materials on globalamalen.se can promote ESD. The question is: How can the school materials on globalamalen.se be used to promote ESD and action competence in technology education? A reflexive thematic analysis has been carried out partly on the basis of recommendations on learning for sustainable development and partly on the basis of research that describes how teaching can affect students' action competence. This was done to identify some didactic methods that are used by school materials on the website globalamålen.se and can promote ESD and action competence. The school materials and didactic methods can be used in the social and ethical dimension of technology education. The thematic analysis finds some didactic methods, which are formulated as criteria to be able to more clearly compare different school materials, so that the reader can use the school materials on the website as inspiration for their work with ESD.The result shows some didactic principles used by the school materials examined. These are: Meetings with the outside world Co-determination and student influence Pluralism The gender perspective Critical perspectives Students' perspectives and ideas are made visible Several options for action are discussed Democratic collective decisions Students' expressions with multiple senses The results also show which school materials use which methods, and this is best summarized by the results Table in Appendix Bilaga A. The conclusion is that several of the didactic methods that can promote ESD and action competence are unusual in the school materials examined, but that all the school materials together address these principles in several ways, and that the school materials can be advantageously compared in relation to each other in order to inspire work with learning for sustainable development and promote action skills.

The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how teaching can be designed to enhance students' understanding of technology development work. Through a learning study conducted in three cycles, teaching has been designed and analyzed. The ambition of the teaching was to make students' theoretical knowledge visible during practical work. Critical aspects related to the learning object, technology development work, have been identified, and teaching has been developed to address these. In the teaching, sixth-grade students have worked in groups on technology development work, designing and constructing mobile stands to explore stability. Through video observation as a data collection method, students' verbal and non-verbal communication have been analyzed and interpreted. The results present didactic adjustments related to the critical aspects and their consequences for students' understanding of technology development work. The findings indicate that teaching related to technology development work needs to be designed with ample room for reflection to make theoretical knowledge visible. The theoretical knowledge can also be made visible through sketching. The role of sketching needs to be strengthened as it also promotes increased collaboration, fosters creativity, and simplifies construction work. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers förståelse för teknikutvecklingsarbete. Genom en learning study i tre cykler har undervisning utformats och analyserats. Ambitionen med undervisningen var att synliggöra elevers teoretiska kunskap vid praktiskt arbete. Kritiska aspekter kopplade till lärandeobjektet, teknikutvecklingsarbetet, har identifierats och undervisningen har utvecklats för att möta dessa. I undervisningen har elever i årskurs 6 gruppvis utfört teknikutvecklingsarbete, där de arbetat med stabilitet genom att designa och konstruera mobilstativ. Genom videoobservation som datainsamlingsmetod har elevers verbala och icke-verbala kommunikation kunnat analyserats och tolkats. I resultatet presenteras didaktiska justeringar kopplade till de kritiska aspekterna samt deras konsekvenser för elevernas förståelse för teknikutvecklingsarbetet. Resultatet visar att undervisning som berör teknikutvecklingsarbetet behöver utformas med stort utrymme för reflektion för att synliggöra teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen kan också synliggöras med hjälp av skissen. Skissens roll behöver stärkas då den också bidrar till ökat samarbete, ger utlopp för kreativitet och förenklar konstruktionsarbetet.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.

Sammanfattning Syftet kring undersökningen är att undersöka lärarnas syn och tankar på teknik samt få en uppfattning om hur lärarna undervisar i skolämnet teknik för årskurserna 4-6. Detta görs genom att intervjua lärare som undervisar i ämnet teknik. Intervjuerna görs utefter frågeställningarna: 1. Hur är lärarnas syn och tankar om teknik? 2.Vilka tankar kring undervisningen i teknikämnet har lärare? 3. Vad är lärarnas reflexioner på att teknikämnet får en egen timplan?  Intervjuerna visar att de flesta lärarna som deltagit i undersökningen tycker att det bör finnas en gemensam definition för teknik. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker att det är bäst att undervisa med teori och praktik varvat men att det är brist på resurser för ämnet teknik som gör det omöjligt att genomföra undervisningen med variationsteorin. / Abstract   The purpose of the study is to investigate the teachers' views and thoughts on technology as well as an understanding of how teachers teach the school subject technology for grades 4-6. This is done by interviewing teachers who teach in the subject of technology. The interviews address the questions: 1. What are the teachers' views and thoughts about technology? 2. What thoughts about teaching in the subject of technology have teachers? 3. What are the teachers’ reflections on the technical subject getting your own timetable? The interviews show that most teachers who participated in the survey find that there should be a common definition of technology. The study also shows that most teachers think it is best to teach theory and practice but that there is a lack of resources for the subject of technology that makes it impossible to complete the theory of variation theory.

Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.

Skolinspektionen (2014) presents numerous weaknesses in the Swedish technology education in primary school. Their main message is that technology is a subject that must be made visible in Swedish primary schools. They also point out the fact that technology lessons contain too much practical work in relationship to the amount of discussion. To achieve highly effective technology teaching some areas must be improved. The purpose of this study is to contribute to the understanding of what effective technology teaching really is and how it may give pupils an opportunity to develop their problem-solving skill. This was researched through interviews with teachers teaching technology at a school with promising conditions to represent effective technology teaching. The result shows the importance of high quality teacher education, collegiality, functioning material management, efficient usage of time and an awareness of what kind of structure pupils should face in the technology education. Technology education with too much structure confines the pupils’ ability to be creative while solving problems. Teacher competence is crucial when actualizing effective technology teaching and including discussions to it on a daily basis. / Skolinspektionen (2014) lyfter ett omfattande antal områden som behöver förbättras för att teknikundervisningen i den svenska grundskolan ska anses vara högkvalitativ. Deras huvudbudskap är att teknikämnet är för osynligt och att det måste synliggöras i skolarbetet. Dessutom menar de att lektioner i för hög utsträckning består av praktiskt arbete utan utrymme för reflektion. Syftet med den här studien är att bidra till förståelsen av vad högkvalitativ teknikundervisning kan vara och hur den kan ge eleverna möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga. Detta undersöktes genom intervjuer med tekniklärare på en skola som ansågs ha goda förutsättningar att exemplifiera högkvalitativ teknikundervisning. Resultatet påvisar vikten av god lärarutbildning, kollegial samverkan, fungerande materialhantering, effektiv tidsanvändning och en medvetenhet kring graden av struktur i undervisningen. Det finns en svårighet för tekniklärare att finna en sund balans mellan struktur och frihet i undervisningen. För mycket struktur begränsar elevernas möjligheter till att utnyttja sin kreativitet och problemlösningsförmåga, medan för mycket frihet ökar uppgiftens svårighetsgrad. Lärarens kompetens är avgörande för att iscensätta högkvalitativ teknikundervisning och för att göra givande diskussioner till en naturlig del av undervisningen.