<p>Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.</p>

<p>Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.</p>

Disputats, Lunds universitet, 2008. / Findes også på internet (PDF-format): http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/6011/1/thesisfinal.pdf.

The purpose of this study is to investigate the technology teacher attitude toward the subject of technology and link this to the use of NTA (Science and technology for all) in the primary school (graders 4-6) technical education. As Teknikforetagen (2006) stress in their report, the subject seems to be an undisclosed topic that often is combined with the science subjects. There, the science-orientating subjects get a higher priority than the technology. According to several reports, NTA has had a positive result in the teaching it is aimed at. The method of study is a qualitative survey consisting of interviews with middle school technical teachers. The interviews consisted of both technical teachers who use NTA in education and technology teachers without NTA. The result shows that NTA contributes to more practical work in technology, that teachers save time collecting materials, but also that collegial learning in technology increases. Overall, none of the interviewed teachers uses a textbook as support in the teaching. It differs from many other subjects in elementary school. The interviewed teachers generally have a positive attitude towards the subject of technology. / Syftet med den här studien är att undersöka tekniklärares inställning till ämnet teknik och koppla detta till användandet av NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) i den teknikundervisning som bedrivs på mellanstadiet. Granskar man det Teknikföretagen (2006) påpekar i sin rapport verkar teknikämnet vara ett undanskymt ämne som ofta står under NO-blocket. Där får de naturorienterande ämnena en högre prioritet än tekniken. NTA har enligt flera rapporter haft ett positivt resultat i undervisningen den är syftad till. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med nio stycken tekniklärare på mellanstadiet. Intervjuerna har genomförts med tekniklärare som använder NTA i undervisningen samt tekniklärare som inte använder NTA. Resultatet visar att NTA bidrar till mer praktiskt arbete i teknik, att lärarna sparar tid i att samla material men också att det kollegiala lärandet i teknik ökar. Överlag i teknikämnet använder ingen av de intervjuade lärarna en lärobok som stöd i undervisningen. Det skiljer sig mot många andra ämnen i grundskolan. De intervjuade lärarna har överlag en positiv inställning till ämnet teknik.

Denna studie syftar till att undersöka ett antal lärares uppfattningar om begreppet teknik, samt vad lärare anser är teknisk kunskap och hur de undervisar i ämnet. Metoden som har använts för att samla in data till denna studie är fenomenografiska intervjuer. Resultaten har presenterats i nio kategorier. Slutsatserna kring definitionen av begreppet är att lärarna oftast är samstämmiga, där de tycker att teknik är föremål, tillämpad naturvetenskap och människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. När det gäller teknisk kunskap så visade de sig att lärarna också var samstämmiga, alla lärare ansåg att teknisk kunskap är tillämpad naturvetskap och människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. I närmare granskning av resultaten så kan man dock ifrågasätta de skillnader som kom upp i resultaten. Det går även att ifrågasätta om lärarna skiljer på teknikämnets särart.

Denna studie syftar till att identifiera vad som kan upplevas av sju tekniklärare i mellanstadiet som hinder för undervisningen i ämnet teknik i åk 4-6. Metoden som använts för att samla data till denna studie är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån ett deduktivt ramverk där kategorier framställts med hjälp av tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att material och utrustning samt tidsbrist är det som lärarna ser som hinder. Ingen lärare nämner läroplanen eller lärarkompetensen som ett hinder. Slutsatsen som dras är att material- och tidsbristen bidrar till att lärarna inte kan bedriva önskad undervisning.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i Skolinspektionens rapport 2014 som visar på stora brister i teknikundervisningen i grundskolan och på ett minskande intresse för teknikämnet hos högstadielever, särskilt hos flickor. En oro finns att elever i framtiden inte väljer en teknisk karriär. Även internationella studier kring intresse för teknik och vetenskap visar på liknande resultat. Med ökad ålder minskar teknikintresset och särskilt utmärkande hos flickor. Flera orsaker anges till intresseminskningen såsom att objektet för intresset förändras med åldern; att mer vetenskapliga förklaringar krävs i högre årskurs än i lägre och därmed ökas svårighetsgraden. Det finns svårigheter i att mäta intresse och diskussion kan föras hur begreppet teknik uppfattas. Elevers uppfattning om begreppet teknik i forskningsstudier visar på att elever och forskare inte alltid har samma syn på vad teknik är. Studier visar dock att intresset för teknik kan ökas när teknik sätts in i ett sammanhang som involverar både människor och miljö. Kopplingen mellan intresset för ett ämne och högre studier i ämnet finns delade meningar om och några studier visar att andra faktorer än intresse styr karriärvalet. Samtidigt anger teknikläroplanen att eleven genom undervisningen ska utveckla ”intresse för teknik”. Syftet med det här examensarbetet är att angripa begreppet ”intresse för teknik” ur olika perspektiv och på vilket sätt det är påverkbart inom skolans ramar. I metoden ingår ett undervisningstema skapat av författaren som behandlar läskedrycksindustrin och som undervisats under åtta veckor på en högstadieskola i åk9. Enkäter kring teknikintresse genomförs med eleverna före och efter tekniktemat och även intervju med en grupp elever. Resultaten visar tydligt att det går att stimulera elevers teknikintresse i teknikämnet genom att välja teknik som är mycket vardagsnära till dem, såsom tekniken bakom en vanlig läskedryck. Vidare ökade elevernas intresse för teknik delvis för att de fått en ny syn på begreppet teknik. Den här studien bekräftar tidigare forskning om flickors teknikintresse, att detta ökar om tekniken sätts in i intressanta sammanhang. Gällande val till gymnasiet och sannolikheten för teknisk högskoleutbildning visar det här examensarbetet på att även om ett teknikintresse finns så har andra faktorer mycket stark påverkan på elevens karriärval.

Syftet med denna studie är att undersöka hur teknikundervisningen i grundskolan kan planeras och genomföras för att eleverna skall ges möjlighet att utveckla förmågorna inom teknikämnet. För besvarandet av detta syfte har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskning har använts. Genom sökning i databaserna NorDiNa, Avhandlingar.se, Summon och ERIC (Ebsco) har relevant forskning valts ut som sedan kritiskt granskats, sammanställts och diskuterats. Forskning visar att lärarna har både en ämnesdidaktisk kunskapsbrist och en bristande förståelse för tekniken som ämne vilket påverkar deras förmåga att koppla teknikämnet till kursplanen. Detta påverkar även tiden de lägger på att planera sin undervisning samt hur de använder materialet i sin teknikundervisning, samtidigt visar forskningen att det finns för lite material tillgängligt inom teknikundervisningen. Forskningen visar att läromedel har ett begränsat språk med en inkonsekvent begreppshantering och att språket inte främjar problematiserande diskussioner samt att de tekniska systemen inte är synbara i läromedelstexterna. Forskningen indikerar även att en speciellt utformad tekniksal kan främja att en fördjupad lärsituation skapas i det praktiska arbetet.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur verksamma lärare organiserar sin undervisning för att tilltala alla elever, oavsett kön. Syftet är även att få kännedom om lärare upplever att elever visar olika intresse och engagemang för ämnet teknik samt om lärare anser att tekniken har kopplingar till könsnormer. För att få svar på detta har verksamma lärare i årskurs 1–3 som undervisar i ämnet teknik intervjuats. Resultatet av studien visar att samtliga lärare låter alla elever få arbeta med samma material och uppgifter. Detta för att inte göra skillnad på könen samt för att motverka könsuppdelningar. Samtliga lärare menar även att eleverna i årskurs 1–3 inte uppvisar olika intresse och engagemang för teknikämnet, utan att detta blir mer synligt i årskurs 4–6. Alla lärare i denna studie menar även att tekniken traditionellt sett har kopplingar till könsnormer, och då de manliga normerna. Men lärarna menar samtidigt att det har blivit bättre och att det idag är mer accepterat att som flicka arbeta och utbilda sig inom områden som anses manligt. Lärarna menar att skolan har möjlighet att förändra och göra så att könsuppdelningarna försvinner, genom att inte påtala att det finns könsnormer kopplat till teknikämnet.

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.