I dagens moderna samhälle är teknik centralt, dock omtalas ofta teknik som ett manligt område. Om genusstereotyper förekommer i skolans teknikundervisning riskerar eleverna bli begränsade i det tekniska sammanhang de växer upp i. Syftet med studien var att belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikundervisning, elevers möte med teknik i skönlitteratur och bibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Följande frågeställningar ställdes i studien: -Vilka förekomster av teknik och genusstereotyper återfinns i lätt att läsa-böcker? -Vilka föreställningar kring teknik och genusstereotyper har lärare och bibliotekarier? -Hur resonerar lärare och bibliotekarier kring teknikämnet och skönlitteratur och kombinationen av dessa? Genom Mitchams definition av teknik analyserades skönlitterära böcker skrivna för nybörjarläsare, och en tematisk analys genomfördes av intervjuer av lärare och bibliotekarier. Analysen visade att det förekom genusstereotyper kring teknik i lätt att läsa-böcker och att det fanns normkritiska böcker med tekniskt innehåll. Analysen av intervjuerna visade bland annat att lärare inte använde skönlitteratur i teknikundervisningen på grund av tidsbrist men att bibliotekarier gärna skulle hjälpa lärare hitta dessa böcker. Studiens resultat visade en ökande medvetenhet om att fler böcker behövs som inte behandlar teknik genusstereotypt. Studiens slutsats visade att tekniska genusstereotyper som förekommer i lätt att läsa-böcker riskerar stå oemotsagda och möjligheterna som finns med normkritiska böcker med tekniskt innehåll går förlorade när lärare inte hinner efterfråga bibliotekariernas kunskap.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskollärares och barnskötares uppfattningar av teknikundervisning på förskolegården. Studien utgick från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare och en barnskötare. Den teoretiska utgångspunkt som studien haft som grund är det sociokulturella perspektivet, där begrepp som socialt samspel, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding används för att analysera resultatet. Resultatet visade att förskollärare och barnskötare sällan undervisar i teknikämnet. Förskolegården används vid sällsynta tillfällen för teknikundervisning. Förskollärarnas och barnskötarens uppfattningar och egna beskrivningar av material som används framkommer även i resultatet. En slutsats av den här studien är att förskollärarna och barnskötaren är överens om att teknikundervisning på förskolegården kan ske mer frekvent. Däremot anser de att mer kompetens behövs för att kunna genomföra mer av teknikundervisning.

I en granskning av Skolinspektionen 2014 framkom alarmerande information att den svenska skolan ofta misslyckas med undervisning i teknik där fallande elevintresse för ämnet är en stor konsekvens. I Sverige tillkom en ny läroplan höstterminen 2022 som lyfter att teknikundervisning ska verka för att eleverna utvecklar teknisk medvetenhet och intresse. För att kunna bidra med kunskap till forskningsfältet genomfördes en form av aktionsforskning i tre steg för att förbättra elevernas lärande samt förståelse för konstruktionstekniska avgöranden i brobyggnationer. I forskningsprocessen användes undersökande arbetssätt för att motivera eleverna att driva egna konstruktionsprojekt genom oberoende idéer och slutsatser. Utifrån variationsteoretisk ansats skildrades elevers lärande genom en learning study där kritiska aspekter identifierades för att utveckla teknikundervisning som verkar för att förbättra elevers lärande. Syftet med studien var att undersöka hur teknikundervisning bör utformas för att elever ska utveckla kunskaper om brokonstruktioner. Syftet kom att undersökas genom frågeställningarna: - Vilka är de kritiska aspekterna gällande teknikundervisning av brokonstruktioner i aktuell elevgrupp?                                                           - Hur bör teknikundervisning av brokonstruktioner utformas för att eleverna ska kunna urskilja kritiska aspekter?                                                                   - Hur har elevernas lärande utvecklats gällande brokonstruktioner? Studiens resultat visar hur en learning studie med implementering av undersökande arbetssätt som utgår från ett elevcentrerat lärande resulterar i en lyckad teknikundervisning som erbjuder variation och sammanhang. De 20 deltagande eleverna gick in med varierande förkunskaper i första lärandecykeln där resultatet av studien visar en marginell skillnad kunskapsmässigt mellaneleverna i slutet av lärandecykel tre. Utfallet visar på att teknikundervisning bör kännetecknas av variation där implementering av undersökande arbetssätt baserat på elevcentrerat lärande ska verka för att utveckla elevernas tekniska kunskaper.

This study contributes knowledge about how preschool teachers perceive the concept technology and how they experience technology teaching in preschool. The collection of the empirical material has been done through interviews with six active preschool teachers and through a questionnaire that was sent out to all a municipality preschool teachers and babysitters. 25 people answered the survey. Studies material was transcribed and processed by a phenomenograpic analytical model.    The results show that the participants in the study largely have a varying understanding of what the term technology means. Some have difficulty distinguishing the technology concept from the physical concept. Participants experience of technology teaching is that the lack of materials to some extent limits the teaching of technology. It turns out that a large part of the participants does not have planned technology lessons every week. The participants also emphasize that the corona pandemic has to some extent affected the operations. Most of the participants consider themselves to have technical competence bur that they want more continuing education in the subject.

Föreliggande studie handlar om hur bedömning synliggörs i teknikundervisningen. För att undersöka detta lyftes frågor om hur läroplanen används, vilken typ av undervisning som bedrivs och olika former av dokumentationsverktyg. Detta undersöktes genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma tekniklärare på mellanstadiet. Empirin analyserades först utifrån von Wrights (1983) handlingsteori vilken innehåller fyra determinanter (ung. faktorer); vilja, plikt, förmåga och möjligheter, som påverkar människors handlingar. Sedan analyserades återigen utifrån en tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman; läroplanens betydelse för bedömning, undervisningens påverkan på bedömning samt dokumentation för bedömning.  Resultatet visar att alla von Wrights (1983) fyra determinanter påverkar i olika grad hur bedömning i teknikämnet synliggörs. Majoriteten av lärarna anser att kunskapskraven är svårtolkade, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det finns en förhoppning hos lärarna om en förtydning i kommande läroplan. Svårtolkade kunskapskrav leder till en svårighet att synliggöra bedömningen i teknikämnet. Ett annat perspektiv som påverkar synliggörandet är hur lärarna väljer att lägga upp sin teknikundervisning och dess innehåll. Det finns en samstämmighet bland lärarna i studien att varva ett teoretiskt och praktiskt arbetssätt. Däremot skiljer undervisningen sig åt gällande hur återkommande tekniklektionerna är. Även hur lärarna dokumenterar sina elevers kunskaper skiljer sig, anteckningar och e-portfolion framkom som olika dokumentationsverktyg för bedömning. Något som motsäger sig tidigare forskning är huruvida en utbildning i teknik bidrar till en positiv attityd till ämnet. Föreliggande studie visar att utbildning inte är det som påverkar attityden främst utan istället är exempelvis intresse för teknikämnet något som påverkar i större grad. Därmed behöver teknikutbildningen som både lärarstudenter och elever får att utvärderas.

Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik. Har de kanske en känsla av att det är ett ämne som de inte har någon nytta av? Vi vill också undersöka hur könssammansättningen i en grupp påverkar arbete och resultat. Vår uppfattning är att flickor lägger mer energi på att dekorera medan pojkarna lägger mer tid på funktionen.”Teknik finns överallt där det finns människor”, skriver Sjöberg (1997 s. 6). Alltså borde folk vara mer intresserade av att vilja lära sig mer om ämnet, eftersom det är mer eller mindre tvunget att ha åtminstone lite grundläggande teknisk kompetens för att klara sig bättre i vårt samhälle. Ett samhälle som är under ständig teknisk utveckling. Vi tror att det är positivt att introducera teknik som ett eget ämne redan i de lägre åren. När elever i grundskolans senare år får höra talas om teknikämnet, kan det uppfattas som komplicerat och svårt. Teknikämnet i skolan läses ibland under ett enda år, istället för att vara en naturlig del av de andra ämnena. Det tror vi skapar en rädsla för att välja teknik igen i senare studier.Teknik är ett underbart ämne som man utan vidare kan integrera i alla andra ämnen utan att egentligen behöva anstränga sig. Låt säga att eleverna under en matematiklektion ska konstruera ett föremål, för att sedan byta det med en klasskamrat. Efter bytet av konstruktionen, kommer eleverna att göra olika uträkningar av area och omkrets av föremålet. Under denna matematiklektion har vi lyckats få in en hel del teknik, kanske utan att vara medvetna om det. Just så här tror vi att det fungerar med teknikämnet ute på många skolor.Man arbetar med teknik, men som en del av exempelvis NO- eller SO-ämnena, vilket då medför att man inte medvetet arbetar efter målen i läroplanen för ämnet teknik. Teknikämnet har funnits med som skolämne redan i läroplanen Lgr 80, men då var det starkt kopplat till de naturvetenskapliga ämnena. Från och med 1994 års läroplan Lpo 94, kom teknik att bli ett obligatoriskt skolämne redan från förskoleklassen, med en egen kursplan, egna mål och egna betygskriterier. Teknik är ett ämne precis som alla andra obligatoriska ämnen och nog så viktigt (Ginner & Mattsson 1996). När detta står så klart skrivet i våra läroplaner, undrar man varför ämnet verkar komma i skymundan på många skolor.

Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att</p><p>lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som</p><p>namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna</p><p>ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så</p><p>holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination</p><p>med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral</p><p>av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare</p><p>forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.</p><p>Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta</p><p>kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning.</p><p>Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på</p><p>pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta</p><p>fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar</p><p>öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar.</p><p>Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.</p>

Utbildningsdepartementets promemoria om en stadieindelad timplan för grundskolan, där teknikämnet skulle garanteras 200 timmar i år 1-9, låg till grund för detta examensarbete. I studien undersöktes vilka eventuella utmaningar och möjligheter detta skulle innebära genom semistrukturerade intervjuer av fem tekniklärare och fyra skolledare. För att få en mer heltäckande bild av teknikundervisningen undersöktes även informanternas uppfattningar om teknikämnet och målet med dagens teknikundervisning. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visade på att det bland tekniklärare och skolledare fanns många gemensamma uppfattningar om såväl teknikämnet som de möjligheter och utmaningar föreliggande promemoria skulle innebära. Uppfattningarna om målet med dagens teknikundervisning uppvisade en större variation mellan skolledare och tekniklärare och här avspeglades gruppernas olika perspektiv på ett tydligt sätt. De största utmaningarna som både grupper framhävde var bristen på utbildade samt risken för att andra ämnen skulle drabbas negativt. Möjligheterna att få mer tid att undervisa utifrån elevernas intressen lyftes fram av flera tekniklärare. Gemensamt för både skolledare och lärare var en önskan om en debatt om vad som ska åstadkommas med förändringar av denna typ. Med emfas tryckte flera informanter på att bilden av läraryrket måste förändras i syfte att vända trenden med lärarbrist överlag.

Ganska förvånansvärt är teknikämnet relativt nytt som obligatoriskt ämne i grundskolan. Med tanke på hur mycket vi nyttjar teknik i vår vardag idag och hur länge vi har gjort det historiskt sett är det också förvånansvärt att ämnet inte har en större roll i dagens skola. Den här undersökningen ser till vilken roll teknikämnet har i skolan och vilka förutsättningar lärare har för att hålla en tillräcklig teknikutbildning idag. Undersökningens resultat diskuteras utifrån forskning som har gjorts på området för att komma fram till vad som har förändrats över tid och vad som kanske inte har gjort det. Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till lärare i årskurs 4-6 i ett antal kommuner spritt i Sverige. Resultatet visade på att förändring för att ämnet ska få större plats i skolan verkar ta lång tid. Avsaknad av tillräckligt material, tillräcklig utbildning, anpassade lokaler och intresse gör att ämnet inte alltid får ta så mycket plats det behöver. En slutsats av undersökningen är att ämnets roll behöver stärkas ordentligt. Detta kan ske genom utökade förutsättningar i fråga om lokal, material, utbildning och intresse. En vilja att lyfta fram ämnet verkar finnas hos de som deltagit i undersökningen.