Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang. / <p>Teknik</p>

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning kartlägga vilka resurserlärare i ett utvalt län i södra Sverige arbetar utifrån för att synliggöra innehållet iteknikundervisningen i årskurs 4–6, och hur olika resurser som finns att tillgåpåverkar teknikundervisningen. Detta har undersökts genom en digital enkät.Studien visar att ”synliggörande av teknik” för lärarna i studien innebar att skapaen förståelse för tekniken hos eleverna, genom att utgå ifrån elevernas vardag ochfå eleverna att förstå att det mesta runtomkring dem är teknik. För att kunnasynliggöra teknikämnet för eleverna väljer lärarna att arbeta utifrån följanderesurser: lärarnas egen utbildning, erfarenhet, engagemang för ämnet och det egnaintresset av teknik, kursplanen i teknik, teori och praktik (studiebesök),undervisningssal, material och tid. Resultatet i studien visar att resurserna inverkarpå lärarnas möjligheter till att skapa för dem en lyckad teknikundervisning ochmöjligheten att synliggöra teknikämnet. / <p>NO Teknik</p>

Teknikämnet lever ännu kvar i gamla traditioner, där ämnet fortfarande av vissa betraktas som en del av de naturorienterande (NO) ämnena. Trots att det har varit ett eget ämne i 25 år kan det finnas anledning att anta att det ännu inte fått det utrymme det ska få i skolan, vare sig i schemat eller i undervisningen. Att undersöka det utrymme lärare ger ämnet, lärares känslor kring teknikämnet och om hur det uppfattas av lärare och annan personal är syftet med undersökningen. Undersökningen har utförts genom en internetbaserad enkät. Resultatet visar att ämnet till stor del ännu uppfattas som en del av NO eller övriga ämnen. Därtill visar resultatet att lärarnas känslor till ämnet varierar och att många anser att ämnet är viktigt i skolundervisningen. Vidare visar resultatet att tidsupplägget i undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare, samt användningen av material och läromedel skiljs åt mellan olika lärare.

Alla skolor i Sverige är på något sätt beroende av digitala verktyg. Forskning visar att användning av digitala verktyg i skolan påverkar och ändrar synen på lärarroll, lärande och pedagogik. Enligt Skolverket (2011) ska digitala verktyg bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare är den huvudansvarig aktör för att detta ska ske. Skolinspektionen rapporterar att detta inte äger rum inom teknikämnet för högstadiet i grundskola. Syftet med denna studie var således att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktygs roll inom teknikundervisning. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. I denna studie användes variationsteori och fenomenografin som teoretiska perspektiv. Fem tekniklärare med olika ålder och erfarenhet som undervisar i årskurs 7–9 intervjuades. Resultatet visade att lärares uppfattningar kan placeras i tre kategorier. Tekniklärarna uppfattar digitala verktyg som tekniska läromedel som kan användasi teknikundervisning. Enligt resultat ser tekniklärarna på digitala verktyg som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna uttryckte också att digitala verktyg ska komplettera den praktiska delen i teknikundervisning.Jag drog slutsats om att tekniklärare i denna studie använder digitala verktyg enligt läroplans beskrivningar och riktlinjer. Det finns dock många problem som kan förhindra att använda digitala verktyg i teknikundervisning på ett optimalt sätt. Bland annat att kunna hitta balans mellan manuella och digitala verktyg på så sätt som gynnar elevernas lärande. Att kombinera digitala verktyg med andra verktyg i undervisning kan således vara problematiskt. / <p>Teknik</p>

Denna studie undersöker lärares uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning i lågstadiet. I denna undersökning har jag också undersökt vad lärares tolkning av läroplanen samt hur ser ut teknikämnets förutsättningar, läromedel både teoretiskt och praktiskt i deras arbetsplats. Min teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektiv och pragmatiska perspektivet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning (kvalitativ metod) i form av observation och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna undersökning visar att lärarens ämneskompetens, lärarutbildning och lärarens erfarenhet i ämnet avgör att de ska känna sig trygg att undervisa i teknikämnet. Därtill läromedel och andra förutsättningar för planering och undervisningen har visat sig vara viktigt för teknikämnet.

I augusti 2018 blev det obligatoriskt att följa den reviderade läroplanen där programmering har införts i ämnena teknik och matematik (Skolverket, 2017). I denna studie har syftet varit att identifiera vilken kunskap som synliggjorts då lärare inkluderat programmering som ett innehåll i undervisning i ämnena teknik och matematik på grundskolan. Den synliggjorda kunskapen har sedan ställts i relation till det centrala innehållet i teknik och matematik. Studien är en kvalitativ observationsstudie med datainsamling från två lektioner där två lärare har samplanerat en tekniklektion och en matematiklektion. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om den didaktiska transpositionen av kunskap använts. Resultatet av studien visar vilka svårigheter som finns för lärarna att undervisa med ett programmeringsinnehåll på sådant sätt att lektionerna blir relevanta för ämnena teknik och matematik. Den kunskap som i första hand behandlades på lektionerna relaterar inte till det som var avsikten, dvs centrala innehållet i teknik eller matematik med programmeringsinnehåll.

Digitaliseringen får allt större plats i samhället och i skolan och den finns i våra fickorkonstant. Tekniken som kommer med de digitala verktygen är oändlig och detta har ett stortinflytande hos pedagogerna såväl som hos eleverna. Syftet med studien är att få en större insikt hur tekniklärare använder sig av digitala verktyg ideras undervisning och på vilket sätt de går tillväga för att främja olika dimensioner avkunskap. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tekniklärare i högstadiet utifrån urvalsmetoden för attundersöka användandet av digitala verktyg, vilka fördelar som finns och vilka nackdelar somkan uppstå. Pedagogernas har utifrån egen erfarenhet svarat på ett antal frågor som harjämfört med tidigare teoretiska forskningar. Det finns många fördelar som överväger nackdelar med digitala verktyg som tekniklärarnaser som en stor merit både för de som lär ut och de som skall lära sig. Konsten är att ha engod kunskap om dessa digitala verktyg och att kunna implementera dem i sin undervisning.

Studiens syfte är att finna en förståelse för vilka förhållningssätt lärare har till teknikundervisningen ur ett genusperspektiv. Detta för att finna vad det är som påverkar teknikämnets karaktär och utveckling. Studien använder sig av ett genusperspektiv. De metoder för studien som använts har varit kvalitativa och kvantitativa då både enkätundersökning och intervjuer genomförts. Resultatet av studien visar att lärares förhållningssätt stämmer överens med den uppfattning om begreppet genus som finns präglat i vårt samhälle. Vissa lärare visar även en rädsla mot att använda ordet genus, de använder ordet kön eller benämner flickor och pojkar. Ett flertal lärare anser att genus inte har med teknikämnet att göra eftersom de menar att lärare inte bör kategorisera elever utifrån kön. Slutsatsen är att begreppet genus är svårtolkat och att studien visar oss en inblick i något komplext och något som borde finnas med i läroplanen och lärarutbildningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever. Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskurs / The purpose of this thesis is to study how teachers can communicate content with newly immigrated students in technology education. The study was conducted at a school in the outskirts of a Swedish city. All the students in the school has other languages than Swedish as their first language. A teacher teaching a smaller group of newly immigrated students was interviewed and a technology lesson was videotaped. The students in the smaller group has been in Sweden less than a year and they don’t share any national language with each other. The teacher’s written lesson plan and presentation used during the lesson were also parts of the empirical material. Two theoretical frameworks were used to analyze the material, multimodal discourse and didactical design. These frameworks’ keywords, discourse, design, production, modes, framing, settings and transformation are the foundation of the analysis. The result of the study shows a multimodal discourse where the teacher uses six different semiotic resources besides speaking and writing to communicate the content of the subject. The use of pictures, symbols and gestures is a part of the teacher’s explicit design, which is discussed during an interview. During the lesson the teacher also communicates through implicit modes like artefacts, drawings and actions with the body. Commonly the teacher combines the modes in ensembles. The teacher is interview both before and after the analyzed lesson and reflects on the present discourses. Two previously documented discourses: technology education-discourse and teaching newly immigrated-discourse emerge to a new and hybrid discourse that essentially reflect a teaching technology to newly immigrated-discourse.

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer. / The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.