Denna studies syfte har varit att undersöka hur lärare planerar och genomför sin teknikundervisning ur ett genusmedvetet perspektiv. Undersökningen utgår från studiens frågeställning Hur beskriver och resonerar lärare att de tar hänsyn till talutrymme, utrymme för interaktion samt hur deltagandet fördelas i klassrummet när de planerar och utför sin undervisning i teknik för att skapa en genusmedveten undervisning? Kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare som undervisar i teknikämnet i årskurserna 4–6 ligger som grund för studiens resultat. Resultatet visar att de sex intervjuade lärarna uttrycker att dialog mellan elever och lärare ligger som grund för att uppnå en lyckad planering och undervisning i teknikämnet ur ett genusperspektiv. Dialogerna är även ett viktigt verktyg i arbetet som syftar till att motverka traditionella könsroller. Resultatet visar även att undervisningsmaterialet påverkar hur eleverna uppfattar manligt och kvinnligt.

Denna studie har syftat till att belysa möjligheter och begränsningar för det färdiga läromedlet Skellefte-Teknik när det används i undervisningen för elevernas lärande i teknik. De frågor som ställts inför genomförandet av undersökningen har fokuserat på vilka didaktiska faktorer som är betydelsefulla för lärare att beakta i undervisning med ett färdigt läromedel som Skellefte-teknik, för att lärande i teknik ska ske, samt vilka förutsättningar läromedlet i sig har för detta lärande. Läromedlet Skellefte-teknik är ett elevaktivt läromedel som erbjuder eleverna lådor med en blandning av naturvetenskapligt och tekniskt innehåll som eleverna arbetar med parvis i socialt samspel under en termin. Läromedlet har varit utgångspunkten för studien och använts som grund när undervisning ägt rum. Data samlades in genom elevintervjuer, observationer av undervisningstillfällen där eleverna arbetat med förutbestämda lådor och efterintervjuer med eleverna. Jag antog rollen som lärare under undervisningstillfällena och observerade både mig själv och eleverna i interaktion med lådorna. Elever i två olika klasser på samma skola i årskurs 2 valdes ut. Variationsteorin har använts som teoretiskt ramverk för utformningen av studien och som senare analysverktyg. Det sociokulturella perspektivet har använts som kompletterande teori för lärande. Det framkom att läromedlet och det arbetssätt som det representerar har varierande förutsättningar för elevernas lärande i teknik och att det många gånger behöves interaktion från läraren för att eleverna ska utveckla kunskaperna som läromedlet syftar att ge dem möjlighet att erövra.

This study investigates what preschool staff include in the technology subject in preschool education, what content they view as relevant and how the teaching of this content can be organized. This is motivated by the fact that technology as subject have not been clearly defined, leaving the teachers insecure and unconfident about what to teach and how to teach it. In addition, preschool do not have a tradition of addressing teaching and learning the way they are now obliged to do according to the curriculum and many studies have shown subject teaching to be a challenge in preschool. Thus, the preschool staff’s challenge is twofold regarding the teaching of technology. The aim is addressed by a mixed methods design, starting with questionnaires and followed by interviews with preschool staff (daycare attendants and preschool teachers). The questionnaire was completed by 102 preschool staff members and interviews were held with seven of these participants. A key results is that technology in preschool involves building and creating. Emphasized is that children should be offered much and varied materials and that it should be available in the environment and inspire creative activities. Another key result is that every-day use of artifacts is viewed as part of technology education. Children should learn to handle artifacts by using them, e.g. pulling up the zipper to close the jacket or cut with scissors. These are activities preschool have always engaged children in, which the staff now name technology. However, there are variations in the result and there are preschool staff members who express a more conscious teaching where children are able to learn about things like the purpose of technology, what parts an object consist of and how these parts are connected, and about technological systems, e.g. how the water get from the lake to the tap and how it is purified on the way. But there are also examples where technology activities are used as a means for working towards the striving goals of other areas, such as math, science and social behavior. Implications are that preschool staff need to develop their teaching in order to work in accordance with the curriculum. A relevant first step is to strengthen their content competence in technology, but also, they need tools for how to teach subject matter like technology in a practice characterized by children’s own choice and influence.

Denna studie syftar till att undersöka vilka elever som gynnas respektive missgynnas av teknikundervisningen i skolans tidigare år, vad det är som påverkar motivation och intresse för teknik under dessa år samt vilken sorts undervisning eleverna möter i klassrummet idag. Studien syftar också till att undersöka huruvida det finns någon könsskillnad gällande teknikintresse hos de yngre eleverna. Grounded Theory användes som analysmetod för studien, som utmynnade i en teoretisk modell. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna i förskoleklass ännu inte fått en bild av teknikbegreppet. Den undervisning eleverna mött i teknik har antingen varit integrerad i övrig undervisning eller ytterst begränsad. Elevernas upplevelser har inte alltid kopplats samman med begreppen. Lärarna upplever en otrygghet med att undervisa i teknik. Någon könsskillnad menade varken elever eller lärare att det skulle finnas gällande teknikintresset, men studien visar att de drömyrken samt fritidsintressen eleverna redovisat tenderar att vara könsstereotypa.

<p>I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. </p><p>Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet. Mitt arbete, som till stor del bygger på en empirisk undersökning i form av studier av lektioner, samtal med undervisande lärare och frågor till elever, beskriver skolans utveckling av teknikämnet. Teknik är på Dansäterskolan ett, av eleverna, uppskattat ämne på schemat. </p><p>Tidigare forskning visar att ämnets innehåll och form till viss del stämmer överens med den nationella kursplanens intentioner, men att ämnet på många skolor tilldelas för lite utrymme i undervisningen.</p>

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet. Mitt arbete, som till stor del bygger på en empirisk undersökning i form av studier av lektioner, samtal med undervisande lärare och frågor till elever, beskriver skolans utveckling av teknikämnet. Teknik är på Dansäterskolan ett, av eleverna, uppskattat ämne på schemat. Tidigare forskning visar att ämnets innehåll och form till viss del stämmer överens med den nationella kursplanens intentioner, men att ämnet på många skolor tilldelas för lite utrymme i undervisningen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillämpas för att lyfta teknikämnet i undervisningen. ”Naturvetenskap och Teknik för Alla” är som namnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att eleverna ska utveckla kunskaper kring de naturorienterande ämnena. För att skapa en så holistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombination med textanalys, intervju och observation tillämpats, genom en hermeneutisk spiral av pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta ställs mot bakgrund av tidigare forskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik. Analysen har byggt på en genomgång av ett antal teman som ingår i NTA, detta kompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillämpning. Utifrån detta har slutsatsen dragits att teknikämnets utrymme beror mycket på pedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmåga att hitta fram i och med NTA:s konstruktiva mediering. Teknikens karaktär skapar öppningar åt olika håll och tar sig även fram genom många olika vägar. Det lyfts genom NTA:s förmåga att behålla ett öppet förhållningssätt.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

<p>Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.</p>