<p>Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.</p>

Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.

Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen. 55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.

Teknik är ett tämligen nytt ämne med kort kunskapstradition, 1994 blev teknikämnet för första gången ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan. Syftet med denna studie är att undersöka de fysiska förutsättningarna som finns i skolorna vad gäller material, lokaler, kompetens samt budget. Undersökningen har som utgångspunkt i den kvalitativa metoden med en kombination av strukturerade och semistrukturarade intervjuer som sedan bearbetas i en tamatisk analys. Studen visar att många lärare anser att det brister i engagemang och materialåtkomst på skolorna och önskar vilja se mer sammarbete i arbetslagen för att kunna utveckla teknikämnet. Det är dessa pusselbitar som fattas för att lärarna ska känna sig tryggare med att undervisa i ämnet teknik. Material, fortbildning, diskussioner och enganemang är viktiga delar för att synliggöra och utveckla teknikämnet på skolorna runt om i Sverige.

Syftet med denna uppsats är främst att undersöka hur lärare definierar begreppet programmering och hur definitionen inverkar på undervisningen. Undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna enkätundersökning och intervjuer. Olika uppfattningar förekom, inte minst bland respondenterna i enkätundersökningen, men de intervjuade lärarna definierade programmering främst som att styra någonting. Deras beskrivning av den genomförda undervisningen antyder att denna uppfattning inverkar på utformningen av undervisningen. Det relativt begränsade underlaget i undersökningen gör att resultaten är svåra att generalisera.

Denna studie syftar till att genom intervjuer undersöka lärarnas förväntningar på elevernas kunskapsprogression i teknikämnet, utifrån deras tolkningar av det centrala innehållet om egna konstruktioner i kursplanen för teknik och hur denna synliggörs i den beskrivna undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer av verksamma lärare i låg- och mellanstadiet. Intervjusvaren har genomgått en konventionell innehållsanalys utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visade stor osäkerhet i relation till vilken kunskap som förväntades utvecklas och att progression i undervisning i stort saknades eller var otydlig. Slutsatsen är att det finns svårigheter i att tolka och konkretisera progression i förhållande till det centrala innehållet och att detta grundar sig i flera faktorer. Möjlighet till fördjupad kunskap och undervisning med en tydligare struktur finns dock när lärare får stöd i sin tolkning av kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusmedvetenhet kan utvecklas och appliceras på teknikundervisning i grundskolan och förskoleklassen. Vad lyfter verksamma lärare som betydelsefullt för att utveckla sin teknikundervisning och genusmedvetenhet? Hur utformar lärare teknikundervisning för att inkludera alla elever oavsett kön? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare från förskoleklassen och grundskolan i spridda delar av Sverige. Resultatet visar att lärarna utformar inkluderande teknikundervisning genom att visa förebilder i teknik för eleverna samt anpassa teknikinnehåll för att göra teknikundervisningen tillgänglig för alla elever. Dessutom redovisas två motsatta tillvägagångssätt för att skapa inkludering i teknikundervisningen, där lärarna individanpassar eller kompenserar för könsskillnader. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen och att som lärare veta att man gör rätt. Att generalisera för att upptäcka könsmönster får inte leda till att traditionella könsmönster upprätthålls. Lärarna önskar därför kompetensutveckling i genus och teknik där deras förvärvade teoretiska kunskaper kan appliceras på en undervisningspraktik. De värdesätter därtill ledningens stöd och positiva attityd samt kollegialt lärande. Genom avsatt tid för klassrumsobservationer eller diskussioner med kollegor kan lärare få stöd att utveckla sin genusmedvetenhet och således få större förtrogenhet för att tillämpa den i teknikundervisningen. / <p>Teknik</p>

I förskolans läroplan finns tre mål som rör ämnet teknik. Forskning visar dock att förskolor behandlar ämnet teknik mer eller mindre omfattande ute i verksamheterna. Syftet med vår studie var att undersöka vilka förutsättningar fyra förskollärare från två olika förskolor hade för att arbeta med förskolans läroplan gällande strävansmålen i teknik samt hur dessa förutsättningar nyttjades. Genom deltagande observationer, det vill säga observationer och intervjuer, fick vi fram vilka förutsättningar förskollärarna hade i form av kunskap, material, utbildning, kompetensutveckling och intresse. Dessa förutsättningar valde vi att analysera utifrån implementeringsteori genom Lundquists (1992) kriterier förstå, kunna och vilja. Resultatet visade att det inte enbart var resurserna i form av kompetensutveckling och materialtillgång som styrde omfattningen av teknikundervisningen utan även viljan och intresset. En av slutsatserna blev att kompetensutveckling och kunskap inom teknik i sin tur kan leda till ett intresse för ämnet.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang. / <p>Teknik</p>