Syftet med den här uppsatsen är att undersöka ett high-tech företag och hur dess kundrelationer ser ut samt vilken typ av lönsamhetsbedömningar företaget gör på dess kunder som är low-tech företag. Uppsatsen utgår från det teoretiska ramverk som Lind och Strömsten (2006) arbetat fram om kundrelationer och tillhörande lämpliga kundlönsamhetsanalyser. En utforskande fallstudie genomfördes där kundrelationernas tekniska och organisatoriska gränssnitt undersöktes. Detta gjorde det möjligt att fastställa vilka typer av kundrelationer som företaget har. Företaget tar i beaktande kundens värde som en referens när de analyserar kunden, något som påminner om kundvärderingsanalys. Resultatet tyder på att Lind och Strömstens (2006) ramverk inte gör sig lämpligt för ett relativt nystartat företag som är i en expansionsfas. Studien lämnar ett teoretiskt bidrag om hur hur high-tech-företag väljer att genomföra sin kundlönsamhets analys på low-tech-kunder.

Ett varumärke används för att skydda ett kännetecken som en näringsidkare använder för att särskilja sina varor och tjänster från andra näringsidkares varor och tjänster. Varumärken fyller även ett konsumentintresse genom att garantera en varas ursprung. Vid en första anblick består varumärken framförallt av ord- och figurmärken t.ex. slogans och logotyper, men varumärkesbegreppet har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen och numera kan även varuutstyrslar, färger, ljud och dofter varumärkesregistreras.   För att formen på en vara, ofta kallad varuutstyrsel, ska kunna varumärkesregistreras krävs att den har särskiljningsförmåga dvs. den ska kunna användas för att särskilja en vara från andra varor på marknaden. Det uppställs formellt sett inte högre krav på särskiljningsförmåga för formvarumärken än för traditionella varumärken. Konsumenter är dock inte vana vid att uppfatta en varuutstyrsel som ett varumärke, vilket medför att en hög tröskel uppställs för varumärkes-registrering. För att en varuutstyrsel ska ha ursprunglig särskiljningsförmåga krävs att formen avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen. En varuutstyrsel som saknar särskiljningsförmåga kan dock förvärva särskiljningsförmåga genom användning enligt artikel 4.4 VMD, vilket kräver att konsumenter identifierar varan som härrörande från en viss näringsidkare till följd av varuutstyrseln och inte något annat förekommande varumärke. Det är således inte tillräckligt att konsumenter känner igen formvarumärket och associerar det med näringsidkaren. Detta medför att förekomsten av ordmärken och andra varumärken som lättare uppfattas som ursprungsangivelser av konsumenter försvårar möjligheten att nå upp till kravet på särskiljningsförmåga för formvarumärken.   Det uppställs vidare registreringshinder för former som endast är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde i artikel 4.1.e) VMD. Det huvudsakliga syftet med artikel 4.1.e) VMD är att förhindra att skyddet för ett varumärke får konkurrensbegränsande effekter genom att ge innehavaren en ensamrätt till egenskaper hos en vara som konsumenter sannolikt kan komma att kräva hos konkurrenters varor.   Enligt EU-domstolen är det endast när alla väsentliga särdrag hos en form är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat som registrering kan hindras enligt artikel 4.1.e.ii) VMD. Har ett varumärke en icke-funktionell beståndsdel som är en del av formens väsentliga karaktärsdrag kan dock varumärkesregistrering inte hindras, vilket medför problem med varumärkesregistrerade hybridformer som är delvis funktionella. En lösning är att tillämpa en generell syftesbaserad metod framtagen av AG Mengozzi i Lego-målet, där avgörande är om en varumärkesregistrering av en varuutstyrsel kan få en sådan konkurrensbegränsande effekt som registreringshindret i artikel 4.1.e) VMD syftar till att förhindra.   Det generella syftet bakom registreringshindret i artikel 4.1.e.iii) VMD för former som ger varan ett betydande värde är, förutom att hindra konkurrensbegränsande varumärkesregistreringar, att dra en gräns mellan vad som ska skyddas varumärkesrättsligt och vad som ska skyddas genom t.ex. mönster- och upphovsrätten. Enligt min uppfattning kan detta syfte ifrågasättas, om en varuutstyrsel har särskiljningsförmåga och fungerar som ett varumärke saknas skäl att neka registrering till följd av att former traditionellt sett skyddas genom mönsterrätten. Det är även oförenligt med varumärkesbegreppets ständiga utveckling. Vidare kan de konkurrensmässiga effekterna vid varumärkesregistrering av en form som ger en vara ett betydande värde inte likställas med effekterna av varumärkesregistrering av en form nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. Således finns det skäl att slopa registreringshindret för former som ger varan ett betydande värde.

Endast 1% av allt vatten på jorden är färskvatten som är tillgängligt för människan. I Europa är färskvattenresurserna hårt belastade och över 100 miljoner människor är drabbade av vattenstress. Enligt EUs handlingsplan – Att sluta kretsloppet bör färskvattenresurserna nyttjas effektivare. Tekniskt vatten är kommunalt avloppsvatten som renats till ändamålsenlig kvalité och kan vara en del av lösningen för att minska belastningen. Denna litteraturstudie diskuterar faktorer bakom produktion och användning av tekniskt vatten gällande juridiska krav för att skydda människors hälsa och miljön, ekonomiska kostnader och olika reningstekniker. Tre fallstudier från olika områden presenterades där sådant vatten används som hållbarhetsresurs inom jordbruks- och industrisektorn: Alicante, Noirmoutier och Terneuzen. Samarbete mellan flera parter och slutanvändare som efterfrågar stor vattenvolym verkar vara en framgångsrik strategi. Studien syftade även till att undersöka hur Sverige kan öka och effektivt nyttja tekniskt vatten, vilket visade sig vara svårt att besvara. Det finns ingen mall att utgå från gällande hur tekniskt vatten framställs och används på bästa sätt, utan konceptet behöver troligtvis skräddarsys utefter faktorer som reningsanläggningens placering samt kapacitet, efterfrågad volym, kvalitetskrav, avstånd till slutanvändare m.fl. Ytterligare forskning och arbete krävs för nå en mer kostnadseffektiv framställning som även säkerställer att människors hälsa och miljön skyddas långsiktigt.

In a world where the concept sustainability increasingly is becoming more relevant, stakeholders require companies to take greater responsibility. As a result, the strategic importance of sustainable development increases in the corporate world. Management systems is a strategical tool that can be used for sustainable development. A management system describes how an organization conducts its business and is a tool for the management to manage the business. A well-functioning management system can contribute to increased competitiveness, reduced costs and efficient working methods. It also exists several common challenges for management systems, for example that they do not always generate continuous improvement, that it can require a lot of resources, and that it is not used actively after implementation. For a management system to be effective and efficient, an important prerequisite is that the management system is actively used. An active management system is defined in the report as a management system that is purposefully introduced and used to contribute benefits and continuous improvements to the business and the surrounding world. This study examines how a management system can become active and how successful sustainability management can be achieved in a technical sales company. This is accomplished through a qualitative study consisting of a literature study and a case study. The literature study resulted in ten key factors that are important for an active management system for sustainability management; favorable culture, management commitment, involved employees, understanding and well-functioning communication, clearness, resources, defined areas of responsibility, business adaptation, consensus on sustainability and integration. The case study that was carried out consisted of an analysis of the current situation based on a questionnaire, a document study, interviews, and a participatory observation as well as a gap analysis that identified proposed actions. The case study was conducted at a technical sales company, Xylem Water Solution Sweden AB (Xylem WSS), that is a part of the corporate group Xylem Inc. The company works with water technology solutions and has a certified quality and environmental management system according to ISO 9001 and ISO 14001. Xylem WSS’s management system is not active according to the definition in this report. The company's management system model has sustainability as a foundation for all activities. This is not being realized since the sustainability work is not well coordinated or prioritized. Based on this, there is a great potential for improvement. For the company to achieve an active management system for sustainability management, the company should work towards the identified key factors, for instance by implementing the proposed actions presented in this report. It is of great importance to have a committed management to create a culture of accountability where the management system and sustainability are prioritized. By improving the communication, it is possible to increase understanding, clarity, consensus, and commitment. Furthermore, increased business adaptation and integration in daily operations, as well as coordination of sustainability work, can improve the outcome of the management system. By adapting strategies and goals that exist on the corporate level to the operation of Xylem WSS, the company can achieve a structured sustainability management. In this situation, sustainability aspects that are specific to Xylem WSS should be identified and influence the outcome.

Tekniskt eller undersökande arbete, vilket har sjöingenjören störst användning av inom sitt framtida yrke? För att uppnå studiens syfte har denna undersökning genom en kvalitativ intervjumetod uppbyggd på ett struktuerat sätt, med frågor som stickats ut via e-mail försökt att ge en inblick i yrkesaktiva sjöingenjörers erfarenheter över att använda sina självständiga arbeten i det dagliga arbetet ombord. För att uppnå detta har man delat in de tidigadre skrivna examensarbetena i tekniska eller undersökande ämnen. Där det tekniska ämnet bygger på om studenten har fått ett uppdrag från ett fartyg, rederi eller annat företag att till exempel göra en kalylering om energibesparingar, om en ny teknisk lösning, en nyinsallation eller uppgradering av komponent. Var det undersökande arbetets utförande grundar sig på intervjuer eller enkäter för att ta reda på hur något ligger till över lag inom sjöfartsbranchen. Där resultatet från intervjuerna i denna undersökning visar att kunskapen som införskaffas under insamling av information och vid det arbete som läggs ner till att skriva det självständiga arbetet enbart används vid specifika tillfällen där sjöingenjörens undersökta ämne eller vid liknande situationer uppkommer ombord. / Technical or investigative thesis, which one does the marine engineer have the most use for in thie future profession? To achieve the porpose of this study, it has through a qualitative interview study method constructed in a structed way with questions sent out via e-mail tried to provide an insight into the marine enginerres' expiriences of useing thier examination thesis in the daily work on borad. To achive this, it has devided the previously writen thesis into technical or investigative subjects. Where the technichal subject is based on whether the student has beed commissioned by a ship, shipping compant or other company to, ofr example, make a calculation about energey savnings, a new technical solution, a new installation or upgrade of a component on board. Where the execution of the investigative thesis is based on interviews or questionnaires to find out how something is in general in the shipping industry. Where thr results from the interviews in this study show that the knowledge acquired during the collection of information and the work that goes into wingting the examination thesis is only used on specific occations where the engineers investigated topic or in similar situatuions arise on board.

Denna didaktiska studie undersöker hur förskolläraren förhåller sig till datorplattan som tekniskt verktyg i sin yrkesroll. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare får vi ta del av deras uppfattningar om datorplattan samt hur förskollärarna erfar att de arbetar med datorplattan i förskolan. Studiens teoretiska ramverk ärTechnological pedagogical content knowledge (TPACK). Resultatet visade på hur förskollärarna använde sig av dataplattan som ett verktyg i undervisningen för att stärka lärandet hos barnen. Verktyget möjliggör att alla barn blir inkluderade oavsett modersmål enligt resultatet Studien visar även på vikten av en medvetenhet kring användandet av datorplattan hos förskollärarna, samt behov av teknisk kompetens i användandet av datorplattan.

The purpose of the survey is to find out what perception children in preschool have about the car as a technical system, how its components interact, and also their perception on various components of the traffic system. Qualitative interviews were conducted with eleven children in the age of three about their experiences on this.   The result shows that most of the children in the study have experience on the components that are most prominent on a car such as steering wheel, wheels and engine. The results are mixed in terms of knowledge of the components' importance and how they interact with each other. The survey also shows that the children who have the greatest knowledge of the components' importance are those who have been with an adult when changing tires, refueling, minor repairs, etc. According to the results, most of the kids know that there must be roads to drive on and they recognize for example traffic lights and Mr. Gårman plate available at pedestrian crossings. However, there is general uncertainty about the significance of them. / Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn i förskolan har för uppfattning om bilen som ett tekniskt system, hur dess komponenter samverkar, samt vad de har för uppfattning kring olika komponenter i trafiksystemet. För att ta reda på det har kvalitativa intervjuer genomförts med elva barn i treårsåldern om deras erfarenheter kring detta.   Resultatet visar att de flesta barnen i undersökningen har erfarenhet av de komponenter som är mest framträdande på en bil som t.ex. ratt, hjul och motor. Resultatet är blandat vad gäller kunskapen kring komponenternas betydelse och samverkan med varandra. Undersökningen visar också att de barn som har störst kunskap kring komponenternas betydelse också är de som fått vara med någon vuxen vid däckbyte, tankning, enklare reparationer etc. Enligt resultatet har de flesta av barnen kunskap om att det måste finnas vägar att köra på och de känner igen t.ex. trafikljus och Herr Gårmanskylten som finns vid övergångsställen. Däremot finns överlag en osäkerhet kring betydelsen av dem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

The purpose of this study is to explain the development of the first higher technical education in Trollhättan, with the added perspective of Trollhättans strong industrial profile as a city. The interesting thing being that the city did not try to first and foremost get a regular higher education, but a technical higher education instead. The study describes the political twists and turns the question took from its most early stage in the year 1940 and how the city's industrial profile did indeed have an impact on the development of the first higher technical education. Especially because there was a need for educated engineers in the city, as well as the country of Sweden in large during this time. The study also tries to explain the problems related to such a development, primarily by describing the lack of sufficient housing for schools during the 1950's, this meant that the higher regular school and the higher technical school had to cooperate in finding said housing. To put the study in context a brief summary of the educational system in large, Trollhättan as an industrial city during the 1940's and 1950's as well as Trollhättans educational system besides higher education, is also included. The resulting study has mostly been achieved by studying relevant sources in Trollhättans city-archives as well as the local paper ”Trollhättans tidning” during the relevant years 1956, 1958 and 1959.

Att använda teknik för att underlätta lärande, eller tekniskt förstärkt lärande som det även kallas, är en metod som idag tillämpas i allt större grad. I den här rapporten undersöks metoden med tekniken talsyntes. Syftet är att se om den har en påverkan på memoreringsförmågan vid läsning. Grunden för den här undersökningen är befintlig forskning som visar på att vår inlärningsprocess kan effektiviseras genom att vi använder flera sinnen istället för ett ensamt. Således borde även memoreringen förbättras. I den här rapporten undersöks alltså huruvida den medietekniska produkten talsyntes ger en påverkan på hur fakta memoreras hos studenter.  För att undersöka det här fick två grupper av studenter läsa en faktamässigt rik text. Den ena gruppen fick även samtidigt lyssna på textens innehåll med hjälp av en talsyntes. Efter att deltagarna tagit åt sig texten fick de svara på flervalsfrågor om innehållet för att se hur väl de memorerat texten. Samma test skickades sedan ut efter tio dagar för att undersöka hur väl deltagarna kom ihåg faktan efter en längre tid. Resultaten från enkäterna, det vill säga antal rätta svar för de båda grupperna från bägge omgångarna, analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder, som ANOVA, för att se om det finns en påverkan av talsyntesen.  Resultaten tyder på att det inte finns någon signifikant påverkan av talsyntesen på förmågan att memorera fakta. Testerna visar att memoreringsförmågan överlag såg snarlik ut hos de båda deltagargrupperna. Däremot finns vissa frågor där gruppen som använde talsyntes hade noterbart fler antal rätt i jämförelse med dem som inte hade talsyntes. För vidare studier inom ämnet bör en undersökning göras i större omfång och under en längre tidsperiod för att få bättre mätningsresultat.