Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Fältstudien gjordes för att utreda om det var möjligt att använda renat, filtrerat avloppsvatten för polymerberedning och i längden även som övrigt processvatten på Ellinge reningsverk. Testerna utfördes i fullskala med både vatten från mellansedimenteringen och slutsedimenteringen. Genom omfattande provtagningar och analysering av resultaten visade det sig vara en fungerande metod utan negativ påverkan på polymerlösningen och slamavvattningen. Det krävs dock mer arbete och ytterligare reningssteg såsom desinficering för att implementera det renade avloppsvattnet på hela vattensystemet. / The field study was done to investigate whether it was possible to use purified, filtered wastewater for polymer preparation and in the long run also as other process water at Ellinge treatment plant. The tests was performed in full scale with both water from the intermediate sedimentation and the final sedimentation. Through extensive sampling and analysis of results, it proved to be a working method without a negative impact on the polymer solution and sludge dewatering. However, more work and addiotional purification steps such as disinfection are required to implement the treated wastewater on the entire water system

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varjeenskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Detvar med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utvecklaprogrammeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdragetformulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment iprogrammering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019).Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Teknisktbasårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. Defunna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarandestudenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för attsamla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematiskanalys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer frånproblembaserat och induktivt lärande.Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori,arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det somtidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivtintroduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrånde funna svårigheterna.Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blevavdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentetkan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during theintroductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis.The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i förstahand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (tillexempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att:1) Visa på kritiskt tänkande,2) visa på kollaboration,3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjärdifferentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp avnumeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och appliceringav kritiskt tänkande, har stärkts. / This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to:1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a non linear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students,has been strengthened.

The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.

Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i första hand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (till exempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att: 1) Visa på kritiskt tänkande, 2) visa på kollaboration, 3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjär differentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp av numeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och applicering av kritiskt tänkande, har stärkts. / This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to: 1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a nonlinear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students, has been strengthened.

In today’s educational landscape, digitalization, driven by economic interests, has become increasingly prominent. This development has sparked interest in understanding how high school students’ technical capital and mathematical self-efficacy influence their outcomes. To deepen the understanding of this interplay, this study integrates Selwyn’s Bourdieusian capital theory on technical capital with Bandura’s theories on mathematical self-efficacy. Empirical data were collected through a survey administered to 208 high school students across three schools in Sweden, ensuring anonymity and integrity. Linear regression was employed, controlling for gender, academic program, socioeconomic factors, and completed coursework. The results demonstrate that technical capital significantly predicts mathematical self-efficacy, with a predictive capacity of up to 59.6%. Moreover, tolerance for deviation in the model increased the predictive capacity to 94.2%. No significant differences in predictability were observed based on gender or academic program dependencies. However, gender differences revealed a more linear relationship between technical capital and digital/technical competence among women compared to men. Additionally, both genders displayed equivalent performance in knowledge-based questions. This suggests that men tend to overestimate their digital competence relative to their technical self-efficacy, while women do not exhibit the same tendency toward overconfidence. In conclusion, this study offers insights into how technical capital and self-efficacy in mathematics shape students’ educational outcomes.

Varumärkesrätten innefattar en bred definition av vilka kännetecken som kan konstituera ett varumärke, vilken inkluderar formen på en vara. När kännetecknet består av en varuform utgör således varan i sig kännetecknet och därmed varumärket. Vid en varumärkesregistrering ska bedömningen av olika kategorier av kännetecken inte skilja sig åt, men för varuformer finns ytterligare hinder vid registrering jämfört med andra typer av kännetecken. Ett sådant registreringshinder avser specifikt funktionella former. Många former tenderar att vara funktionella till viss grad, vilket aktualiserar art. 7.1 e) ii) VmF. Artikeln föreskriver ett absolut registreringshinder mot att registerna former som endast består av ”en varas form eller annan egenskap hos varan som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat”. Om en varuform hindras registrering enligt artikeln, är uteslutningen från registrering permanent. Det innebär att registreringshindret inte kan övervinnas även om formen förvärvar särskiljningsförmåga på marknaden. EUD har uttalat att det inte vore skäligt att neka registrering av varuformer endast på grund av att de innehar några funktionella element. För att ett kännetecken ska falla inom ramen för artikeln behöver således en forms alla väsentliga särdrag falla inom ramen för bestämmelsen. Detta medför viss problematik när det kommer till hybridkännetecken vilka innehar vissa element som är funktionella, men även andra element som är icke-funktionella. Enligt gällande rätt kan hybridkännetecken registreras som varumärken om de innehar icke-funktionella särdrag som anses vara väsentliga. Hela formen av ett hybridkännetecken kan således registreras som ett varumärke under förutsättning att endast några av de väsentliga särdragen krävs för att uppnå den tekniska funktionen. Genom en undersökning av rättspraxis konstateras att EUD utför en fri och långtgående undersökning vid bedömning av vad som utgör en forms väsentliga särdrag och dessa särdrags eventuella funktion. EUD är inte bunden till vad som anges i varumärkesansökan, utan undersöker även den faktiska varan på marknaden för vilket kännetecknet är ämnat att användas. EUD verkar generellt vara restriktiv med att låta tredimensionella former registreras, inte minst när de innehåller funktionella element. Möjligen beror den negativa inställningen till att registrera hybridkännetecken på bristen av effektiva lösningar att tydligt undanta de funktionella elementen från registrering. Vid en registrering av hybridkännetecken uppstår även intressanta aspekter ur intrångssynpunkt eftersom formen är registrerad som en helhet, även om vissa väsentliga särdrag inte är ämnade att omfattas av ensamrätten. Vid analoga tillämpningar av rättspraxis framstår det som att dessa element, utan att det explicit framgår av exempelvis en disclaimer, ska vara undantagna från den ensamrätt som erhålls varumärkesinnehavaren. / The trade mark law includes a very broad definition of signs that can constitute a trade mark, which includes the shape of a product. When a sign consists of the shape of a product, the product itself becomes the sign and thus the trade mark. In the case of a trade mark registration, the assessment should not differ between different categories of signs. However, when it comes to registration for signs consisting of the shape of a product, there are further obstacles to overcome before protection can be granted compared to other types of signs. Many shapes tend to be functional to some extent, which brings relevance to the absolute ground for refusal found in art. 7.1 e) ii) EUTMR. The article prohibits registration of signs which consist exclusively of “the shape, or another characteristic, of goods which is necessary to obtain a technical result”. If the registration of a sign is prohibited by the article, the exclusion from registration is permanent. This means that the ground for refusal cannot be overcome even if the sign acquires distinctiveness on the market. The CJEU has stated that it would not be reasonable to deny a shape registration only on the sole ground that it has some functional elements. Therefore, in order for a sign to fall within the scope of the article, all the essential characteristics of a shape must fall within the scope of the provision. This causes certain difficulties when it comes to hybrid signs, which possess some elements that are functional, but also other elements that are non-functional. Under current law, hybrid signs can be registered as trade marks if the non-functional elements are considered as essential. The entire form of a hybrid sign can thus be registered as a trade mark only if some, but not all, essential characteristics are required to achieve the technical function. By examining case law, it can be stated that the CJEU carry out a free and extensive examination when assessing what constitutes the essential characteristics of a shape and the possible function of these elements. The CJEU is not bound to the trade mark application but also examines the actual goods for which the sign is intended to be used. The CJEU generally seems to be restrictive in allowing registration for three-dimensional shapes, especially in regard to those incorporating functional elements. This might be the case since there is no good way to clearly exclude the functional elements from the registration. However, when registering a hybrid sign, interesting aspects also arise from the infringement point of view since the shape is registered as a whole but contains certain essential features, which are not intended to be covered by the exclusive right granted. In analogous applications of case law, it appears that these elements, without being explicitly stated in e.g. a disclaimer, must be excluded from the exclusive right granted to the proprietor.

Digitaliseringen har inneburit en tilltagande komplexitet i organisationer, vilket föranlett skapandet av begreppet teknisk skuld. Likväl som organisationer försätter sig i ekonomiska skulder försätter sig organisationer i tekniska skulder. Tidigare forskning inom teknisk skuld visar på ett kunskapsgap gällande organisationsteoretiska aspekters eventuella påverkan på teknisk skuld. Baserat på detta så syftar studien till att undersöka antagandet gällande kontrasterande perspektiv på teknisk skuld mellan kommersiellt styrda och tekniskt styrda organisatoriska enheter. För att sedan utforska huruvida balansen av organisatoriska aspekter mellan enheter kan understödja en viss typ perspektiv och därmed inverka på organisationens faktiska ageranden, avvägningar och vägval i relation till teknisk skuld. Undersökningen grundas i en kvalitativ fallstudie där åtta intervjuer i fyra mjukvaruutvecklande organisationer genomförts. Studien visar på att perspektiven mellan enheter i denna undersökning skiljer sig åt en aning men att detta inte påverkar teknisk skuld i någon större utsträckning. Detta tack vare ömsesidig förståelse, god kommunikation, samsyn genom överordnade mål samt balans mellan makt och kultur. Kommersiella krafter tycks besitta något mer makt men undersökta bolag har samtidigt vägt upp detta genom en tydligt teknikfokuserad kultur. Vilket kan få organisationer att, om något, balansera en aning mer åt ett fokus på framtida hållbarhet och därmed gå miste om nutida affärsmöjligheter genom att undgå ett mer flexibelt och tillåtande förhållningssätt till teknisk skuld. / Digitization has meant an increasing complexity in organizations, which has led to the creation of the concept of technical debt. Just as organizations incur financial debts the organizations incur technical debts. Previous research in technical debt sheds light on a knowledge gap regarding organizational aspects, which influence technical debt. Based on this, the study aims to examine the assumption regarding contrasting views on technical debt between commercially controlled and technically controlled organizational units. To then explore whether the balance of organizational aspects between units can support a certain type of perspective and thereby influence the organization's actual actions, trade-offs and decision-making in relation to technical debt. The study was created through a qualitative case study where eight interviews were conducted in four software developing organizations. The study shows that the perspectives between units in this survey differ slightly, but that this does not affect technical debt to any great extent. This thanks to mutual understanding, good communication, consensus through overriding goals and a balance between power and culture. Commercial forces seem to possess somewhat more power, but surveyed companies have at the same time offset this through a clear product- and technology-focused culture. Which may cause organizations to, if anything, balance a little bit more on future sustainability and thus miss out on current business opportunities by avoiding a more flexible and permissive approach to technical debt.