Syftet med detta projekt var att förse Region Uppsala med ett förslag på ett hållbart regninsamlingssystem som kan användas vid den spårvagnsdepå som ska byggas utanför Uppsala. Detta i enlighet med regionens hållbarhetsmål, som bland annat anger att vattenkvalitet ska anpassas efter användningsområde. Projektet utfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS energi.  För att undersöka befintliga regninsamlingssystem i Sverige användes en semi-systematisk litteraturstudie. De system som undersöktes var huset Celsius i Uppsala, Sergelhusen i Stockholm och Citypassagen i Örebro.  Dessa system jämfördes utifrån fyra kriterier och poängsattes baserat på hur väl de uppnådde dessa. Taktypers påverkan på det insamlade regnvattnets kvalitet jämfördes genom en litteraturstudie. Dessutom utvecklades ytterligare ett poängsystem baserat på Livsmedelsverkets kvalitetskrav för dricksvatten där kvalitetsparametrarna rangordnades utifrån hur allvarliga konsekvenser exponering för dessa skulle ge. För att avgöra vilket ändamål som det insamlade vattnet skulle kunna användas till inom spårvagnsdepån modellerades två system, ett för toalettspolning och ett för spårvagnstvätt. Systemet som Citypassagen använder är mest lämpat för implementering vid depån. Systemet är skyfallssäkert då det finns en dagvattentank innan reningen och eftersom dagvattentanken är av tillräckligt stor kapacitet för att hantera intensivt regn utan att omkringliggande ytor påverkas. Detta regninsamlingssystem har även kapacitet att täcka över 70 % av Citypassagens årliga vattenbehov för spolning av toaletter. Resultaten visar att galvaniserad metall var den mest lämpade taktypen om first flush används. First flush är en metod som används vid regninsamling där den första insamlade vattenvolymen avlägsnas före den faktiska regninsamlingen sker. Om first flush inte användes var gröna tak, takspån av trä eller takpannor av lera de mest lämpliga taktyperna på depåtaket. Gröna tak och takspån av trä bidrar till organiskt material i det insamlade regnvattnet som vid klorrening bildar flyktiga och giftiga biprodukter. Gröna tak och takspån av trä bör därför ej kombineras med regninsamling till en spårvagnstvätt där klorrening förekommer.   Modelleringen av vatteninsamling och förbrukning, baserat på nederbördsdata från 1994–2023, visar att recirkulerat vatten och/eller regnvatten kan ersätta ungefär 99 % av det förväntade vattenbehovet inom depån oavsett val av användningsområde.  Vid ett system anpassat för spolning av toaletter utnyttjas 28,4 % av tillgängligt vatten medan systemet för tvätt av spårvagnar utnyttjar 81,8 %. Utifrån resursutnyttjande av vatten anses därmed spårvagnstvätt vara det bättre lämpade användningsområdet. Dessa resultat är baserade på de största undersökta kapaciteterna hos dagvattentanken vilket motsvarar 105 m3 vid spolning av toaletter respektive 210 m3 vid spårvagnstvätt. Studien visar att implementering av ett regninsamlingssystem vid den planerade spårvagnsdepån är möjligt och att detta bidrar till en avsevärd minskning av användningen av kommunalt dricksvatten. Dessutom kan projektet och dess rekommendationer fungera som modell för framtida initiativ och därigenom främja hållbar utveckling.

Vattenbrist blir allt vanligare i vårt samhälle och belastningen på vattenresurser och dricksvattensystemen ökar, även i Sverige. Det finns stora möjligheter att ersätta användningen av dricksvatten med vatten av lägre kvalitet för vissa ändamål, till exempel vid toalettspolning och bevattning. Att samla upp och använda dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor kan vara ett steg emot att använda mindre volymer dricksvatten. Många faktorer måste dock beaktas när ett sådant system ska implementeras. Vid sådana tillfällen kan en multikriterieanalys utföras. Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) är ett Excel-baserat beslutsverktyg som är utvecklat för att underlätta transparent beslutsfattande kring dricksvattensystem och är baserat på multikriterieanalys. Detta arbete utvärderade möjligheterna att använda regn- och dagvatten som komplement till dricksvatten. Frågeställningarna undersökte vilka typsystem som finns för regn- och dagvattenåtervinning samt vilka hållbarhetskriterier (tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska) som är lämpliga för att utvärdera dessa system som ett alternativ till dricksvattenanvändning. Beslutsverktyget WISER testades även i samarbete med en lokal VA-organisation på ett nytt exploateringsområde i Kistinge industriområde.   Metoden var en litteraturstudie och tillämpning av WISER i fallstudien. Två workshops anordnades där lokala intressenter från Laholmsbuktens VA och Halmstads kommun deltog. Där valdes kriterier för att bedöma fyra alternativa regn- och dagvattenåtervinningssystem: fastighetsnära insamling av regnvatten från tak med enskild eller gemensam magasinering, samt ett storskaligt system som samlar i regn- och dagvatten i dagvattendammar med enkel eller avancerad rening.   Resultatet visade att typsystem för regn- och dagvattenåtervinning varierar i komplexitet, men består vanligtvis av en uppsamlingsyta, magasinering, grovfilter och pumpar. Potentiella kriterier att använda vid utförande av en multikriterieanalys för regn- och dagvattensystem utvecklades och tillämpades i fallstudien. Resultatet visade att WISER var användbart som beslutsstöd för regn- och dagvattenåtervinning. För Kistinge industriområde var de mindre regnåtervinningssystemen som hade tak som uppsamlingsyta att föredra framför ett storskaligt system som samlar in både regn- och dagvatten. Alla system presterade dock på liknande nivå som att använda dricksvatten i stället, vilket tyder på att regnvattenåtervinning med dessa system inte nödvändigtvis innebär en hållbarhetsmässig fördel. / Today, problems caused by water shortages are increasing in frequency and magnitude even in Sweden. However, there are great opportunities to replace the use of potable water with water of a lower quality, for example when flushing toilets and irrigation. Collecting and recycling stormwater from roofs and other hardened surfaces can be a step towards using less potable water. There are multiple factors that need to be considered when implementing such a system, and a way to oversee the different perspectives is by doing a multi-criteria analysis (MCA). This is a common decision support method when analyzing complex problems. Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) is a multi-criteria analysis decision tool that was developed to facilitate transparent decision-making regarding drinking water systems. The aim of this project was to apply and evaluate WISER to analyze various aspects of using stormwater as a supplement to potable water. The main questions in this report included what types of systems are available for stormwater recycling. Moreover, what sustainability criteria (technical, social, environmental, and economic) are appropriate to use to evaluate those systems as an alternative to drinking water use? The decision tool WISER was also applied to see if it can be used to determine whether implementing a stormwater system is a sustainable alternative. The case study was an industrial area called Kistinge in the Southwest of Sweden.   The method was based on a literature study and applying the WISER tool in the case study. Two workshops were organized where local stakeholders from the municipality in Halmstad and the local water and wastewater organization LBVA participated in the selection of relevant criteria for the case study and to assess four alternative stormwater recycling systems in WISER: local or centralized collection from roofs, and centralized collection with and without advanced treatment. Calculations were also made to assess drinking water savings, based on local precipitation data and assumptions regarding collection areas and system designs. The result of the study showed that the available stormwater systems and their area of use vary. Most common type of stormwater recycling systems include a collection area, pipes and storage, a filter, and a pump. Potential criteria to use in a multi-criteria analysis for stormwater recycling systems were developed and evaluated on the case study. The results from the MCA showed that for this industrial area, the small stormwater recycling systems using roofs as the collection area were preferable over bigger systems which managed stormwater from the whole industrial area. However, all systems received a similar index compared to using potable water instead, indicating a weak sustainability performance.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarna Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan. Vid ljuskällans tekniska utveckling kan eleverna nämna material- och användningsskillnader samt skillnaden i hur de lyser. När det gäller elsystemet kan de nämna elsystemets delkomponenter, elens ursprungskällor samt hur energin färdas i systemet. Undersökningen visar att eleverna har en likartad förståelse jämfört med tidigare liknande forskning inom ämnet teknik, förståelse som också kan relateras till tidigare erfarenheter och ålder.

Sammanfattning Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Nathalie Indiketiya Hewage (01/05/11) Wilma Pasanen (01/08/31)                                Oliwer Tomczyk  (96/03/30)                             Titel: Våra plattformar och köpintentioner - En kvantitativ undersökning om Konsumenters köpintention på Facebook och Tiktok Handledare: Sara Melén Hånell Nyckelord: Social media marketing, tillit/förtroende, tekniskt förtroende, köpintention, sociala medier, riskbenägenhet, upplevd kontroll, teknisk effektivitet, Facebook och Tiktok  Forskningsfråga/or: Hur påverkar reklam konsumenters köpintention på Facebook och Tiktok beroende på kön och ålder?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet på reklam mellan Facebook och Tiktok samt konsumenters köpintention. Studiens resultat bidrar till en bättre förståelse för huruvida köpintentionen ändras beroende på plattform och demografiska faktorer, mer specifikt kön och ålder.  Metod: För att besvara forskningsfrågan valdes en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien tillämpade sig av en enkät som samlade in totalt 150 svar, där svarsfrekvensen låg på 98%. Slutsats: Studien resulterar i att konsumenters köpintention på plattformen Facebook främst påverkas av teknisk effektivitet, riskbenägenhet samt tillit och förtroende. Medan konsumenters köpintention på plattformen Tiktok främst påverkas av teknisk effektivitet, riskbenägenhet, tillit och förtroende samt slutligen upplevd kontroll. / Abstract Date: 2023-05-31  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Nathalie Indiketiya Hewage (01/05/11)  Wilma Pasanen (01/08/31)                               Oliwer Tomczyk (96/03/30) Title: Purchase intention and our platforms - An quantitative study of consumers purchase intentions on social media  Supervisor: Sara Melén Hånell Keywords: Social media marketing, trust/commitment, technical trustworthiness, purchase intention, social media, risk propensity, perceived control, technological efficiency, Facebook and Tiktok. Research questions: How does advertising affect consumers purchase intention on Facebook and Tiktok depending on gender and age? Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between advertising on Facebook and Tiktok as well as consumers purchase intention. The study's result contributes to a better understanding of whether purchase intention changes depending on platform and demographic factors, more specifically gender and age. Method: To answer the research question, a quantitative research method was chosen with a deductive approach. The study applied a survey that collected a total of 150 responses, the response rate was 98%. Conclusion: The results of this study showed that consumers purchase intentions on  Facebook was primarily influenced by technical efficiency, risk appetite and trust and confidence. While consumers' purchase intention on the Tiktok platform is primarily influenced by technical efficiency, risk propensity, trust and confidence, and finally perceived control.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

With a background of digitalisation and what that has meant for the introduction of programming in the mathematics syllabus, this literature review examines forms of application for programming within mathematics in upper secondary school. This review also sets the background with the help of important key competencies for a digitalized information society, such as computational thinking, as described by the European Commission. The Swedish National Agency for Education has also prescribed several of these key competencies in its curricula. Previous research has also shown that increased digitalisation leads to an increased divide in society and threatens the equality of the school system. Thus, this review also examines possible risks of digital exclusion that applications of programming within mathematics and an emphasis on digitalisation may entail. To better explain this, Bourdieu’s theory of capital and habitus together with Selwyn’s theory of technical capital are used. The search results and their empirical data within this review include case studies, correlation and regression analyses, and data collected through interviews, questionnaires, and more. This review should not be considered generalizable for Sweden as a whole, but it shows several forms of application for programming within school mathematics and describes the impact on learning, risks of digital exclusion, success factors, and benefits this may entail. Furthermore, aspects of digital exclusion explicitly regarding capital are also discussed. This review is far from exhaustive, and several identified aspects have had to be excluded due to an ever-increasing scope. However, this only seems to indicate that interest for and within the research field is high and that it is actively being researched. This review highlights what much other research has shown, namely that the picture is not unambiguous and needs to be further clarified, which leads the discussion to further research. This review proposes a qualitative study to empirically examine students’ experiences of possible digital exclusion with an explicit connection to the application of programming within mathematics.

Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där chansen att överleva ett utanför sjukhus endast är 10%. Vid ett plötsligt hjärtstopp har tidigt startad hjärt-lungräddning visat sig fördubbla chanserna till överlevnad, vilket gör det till en livsviktig behandling. Hjärt-lungräddning måste däremot utföras på ett korrekt sätt och därmed presenteras riktlinjer för hur behandlingen ska utföras. Riktlinjer uppdateras ständigt för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt vilket har visat sig kunna leda till mindre kunskap samt ett sämre utförande när träning inom hjärt-lungräddning inte utförs kontinuerligt samt på ett korrekt sätt. Tidigare studier har därmed visat på svårigheter vid utförandet av behandlingen, där exempelvis flertalet personer har svårt att nå rätt kompressionsdjup. Denna studie ämnar därför att möta detta problem genom att tillsammans med Vital Signs och deras produkt CPR-guide undersöka huruvida tekniska hjälpmedel som ger feedback i realtid kan förbättra utförandet av kompressioner vid hjärt-lungräddning. Därmed är syftet med studien att undersöka om användningen av Vital Signs CPR-guide i samband med genomförande av hjärt-lungräddning förbättrar personer utan medicinsk bakgrunds utförande av behandlingen. Vidare formuleras studiens frågeställning på detta sätt: Hur skiljer sig utförandet av hjärt-lungräddning av bystanders med teknologiskt stöd jämfört med utförandet utan teknologiskt stöd utifrån European Resuscitation Council senaste riktlinjer? Studiens tester utfördes på 25 personer som fick utföra kompressioner på en docka som registrerade varje kompressions djup och takt. Testpersonerna började med att utföra hjärt-lungräddning i 1 minut utan något tekniskt hjälpmedel för att sedan utföra kompressionerna i 1 minut till, men denna gång med CPR-guide som tekniskt hjälpmedel. Utförandena med- och utan tekniskt hjälpmedel analyserades och jämfördes sedan för att se eventuell förbättring. Resultatet av studien visade att utförandet förbättrades avsevärt vid användning av tekniskt hjälpmedel. Det sammanslagna medelvärdet för utförandena ökade från 46,08 % till 82,40%, vilket innebär en förbättring på nästan det dubbla. Även takten för kompressionerna förbättrades från 96,92 kompressioner per minut till 109,40 kompressioner per minut. Förändringen innebar att kompressionerna gick från att vara för långsamma enligt riktlinjerna till en takt som hamnar inom riktlinjerna. Samma förbättring registrerades även för djupet på kompressionerna där testerna utan CPR-guide registrerade ett medelvärde under riktlinjerna på 46,60 för att sedan, med CPR-guide, hamna inom riktlinjerna med ett medelvärde på 51,48. Studiens resultat bekräftar och förstärker tidigare forskning inom området, som har visat på förbättringar i hjärt-lungräddning när tekniska hjälpmedel används. Detta nya bidrag till kunskap kan ha en betydande inverkan på fortsatt forskning och ökad förståelse för vikten av teknologiskt stöd i akuta situationer. Resultaten pekar på möjligheter till kvalitetshöjning vid hjärt-lungräddning och påvisar det unika och viktiga perspektiv som denna studie har tillfört. / Every year, 10,000 people in Sweden suffer from a sudden cardiac arrest, where the chance of surviving outside the hospital is only 10%. In the event of a sudden cardiac arrest, early CPR has been shown to double the chances of survival, making it a vital treatment. Cardiopulmonary resuscitation, on the other hand, must be carried out in a correct way and thus guidelines are presented for how the treatment should be carried out. Guidelines that are constantly updated so that the treatment is as effective as possible, which has been shown to lead to less knowledge and poorer performance when training in cardiopulmonary resuscitation is not carried out continuously and in a correct manner. Previous studies have thus shown difficulties in performing the treatment, where, for example, the majority of people find it difficult to reach the right depth. This study therefore aims to address this problem by investigating, together with Vital Signs and their product CPR-guide, whether technical aids that provide real-time feedback can improve the performance of compressions in cardiopulmonary resuscitation. Thus, the purpose of the study is to investigate whether the use of the Vital Signs CPR-guide in connection with the implementation of cardiopulmonary resuscitation improves the performance of the treatment by people without a medical background. Furthermore, the study's question is formulated in this way: How does the performance of cardiopulmonary resuscitation by bystanders with technological support differ compared to the performance without technological support based on the European Resuscitation Council's latest guidelines? The study's tests were performed on 25 people who were asked to perform compressions on a dummy that recorded the depth and rate of each compression. The test subjects started by performing cardiopulmonary resuscitation for 1 minute without any technical aid and then performed the compressions for 1 more minute, but this time with the CPR-guide as a technical aid. The executions with and without a technical aid were analyzed and then compared to see any improvement. The results of the study showed that performance improved significantly when using technical aids. The combined average of the executions increased from 46.08% to 82.40%, an improvement of almost twofold. The rate of compressions also improved from 96.92 compressions per minute to 109.40 compressions per minute. An improvement that means the compressions went from being too slow according to the guidelines to a rate that falls within the guidelines. The same improvement was also recorded for the depth of compressions where the tests without the CPR-guide recorded a mean value below the guidelines of 46.60 and then, with the CPR-guide, fell within the guidelines with a mean value of 51.48. The study's results confirm and reinforce previous research in the field, which has shown improvements in cardiopulmonary resuscitation when technical aids are used. This new contribution to knowledge may have a significant impact on continued research and increased understanding of the importance of technological support in emergency situations. The results point to opportunities for quality improvement in cardiopulmonary resuscitation and demonstrate the unique and important perspective that this study has brought.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varje enskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Det var med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utveckla programmeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdraget formulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment i programmering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Tekniskt basårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. De funna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarande studenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för att samla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematisk analys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer från problembaserat och induktivt lärande. Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori, arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det som tidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivt introduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrån de funna svårigheterna. Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blev avdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentet kan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during the introductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis. The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

All three shape marks-exclusions in EUTMR art. 7 e) can be avoided by adding an essential element to a shape, which is not attributable to the conditions set out in the exclusions, such as a distinctive nonfunctional element. A valid shape mark registration gives the rights holder the right to prevent other trade mark registrations of identical or similar signs for identical or similar goods if there exists a likelihood of confusion on the part of the public, as well as to initiate infringement proceedings against anyone who uses such a sign in their line of business. Under the test for likelihood of confusion, it is assessed to what extent the average consumer remembers a distinctive sign, which is not limited to its distinctive elements. Since the average consumer is capable to remember other elements than distinctive elements, only negligible elements are excluded from the average consumer’s overall perception of the sign. Non-distinctive elements are not necessarily deemed negligible, depending on their size and/or position within the mark. So, while functional elements are usually perceived as merely functional or ornamental, and thus non-distinctive, they may still be deemed non-negligible due to their size and/or position within the mark. Case law shows that a likelihood of confusion may therefore follow as a result of two marks only sharing an element deemed non-distinctive on its own. The CJEU has also expressed that the public interest behind the test for likelihood of confusion is to secure the rights holder’s interests and not to secure the competitors’ need for a free access to signs and elements. The need to keep certain signs and elements free is therefore not considered a relevant factor in the test for likelihood of confusion. So, while it may seem logical that a sign, which is registrable only due to incorporating a distinctive element as a part of a complex mark, would have a scope of protection limited only to that distinctive element, case law shows that such a conclusion is not necessarily true. In this thesis it is argued that if the average consumer does not even perceive that a functional element constitutes a part of a complex decorated shape mark, consisting of both e.g. a functional naked shape and the added distinctive element, the functional element is negligible and will not be remembered by the average consumer. But if the average consumer is able to perceive a functional naked shape or element as its own indication of origin, or at least as an element of such a complex mark, its size and position alone in the complex mark could be enough to be able to establish a similarity of signs with another resembling shape, even if the latter lacks the inclusion of the same distinctive element. If the other shape does not deviate enough from the visual appearance of the functional naked shape or element in the registered complex mark, the similarity of the signs could be enough to cause a likelihood of confusion.