Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet. / Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde. Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången. Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta. / This study examines the role of temporary activities in the City of Malmö’s urban planning process.Temporary activities are a term that encompasses a variety of activities in public spaces, but our study isbased on temporary activities that physically change and transform the urban space. Temporary activitiesand temporary use have, in step with globalization, gained increasing space in Western cities, whichcan therefore be seen as a counter-reaction to an uncertain future characterized by growing economic,social and technological changes. The application of temporary activities is an example of creating moreflexible and dynamic places to give cities more lively urban spaces, it contributes to a diversified and moreheterogeneous urban landscape with an increased democratic value. Our research is based on a multiple-case study of three different examples of temporary activities that differbased on the initiator’s intention and purpose of use. The three examples presented in the study are SteppeSide, Pig Barrier and Naturmolnet. In the case study, we conducted two qualitative interviews regardingthese examples, and conducted a document analysis to interpret the City of Malmö’s view of temporaryactivities. Based on the empirical material, this is analyzed and discussed in relation to the theoreticalframework. The study shows that the City of Malmö applies an overall instrumental view of temporary activities,which means that it is given a subordinate role and only fills a void while waiting for a more favorabledevelopment to take over. With an instrumental view of the temporary, it is used for marketing purposesand to maintain the appearance of urban growth. What is lost is the added value a temporary activity entailsas the purpose is no longer for the users, but instead is used as a tool that risks contributing to increasedgentrification. The study also draws attention to the attempts from the City of Malmö to move towards amore flexible and dynamic planning process, but that they are not yet at the stage where the temporary cancoexist with the long-term planning. Finally, the study highlights examples of measures that we believe cancontribute to reaching the stage where the temporary lives in symbiosis with the permanent.

In every society, the reality of collective decision-making falls short of the democratic ideals in several ways. Yet there is a continuous focus on enhancing and adopting democratic practices through a stronger connection between citizens and public officials. One approach, towards improving democratic practises, which have gained a lot of popularity in recent years, is the incorporation of temporary use in the city. This approach to planning is something that this thesis has work towards understanding. As a means of research this phenomenon, this thesis has investigated a new redevelopment tool at Malmö municipality, known as “intermediate use”.  This thesis has investigated and evaluated this approach to planning and have done so by conduction case studies on the only current two project that utilizes this intermediate use as a method in the city. The projects at hand are: Skeppsbrokajen, a redevelopment project in the early stage of developing Malmö’s “new” city district Nyhamnen and is a project which aims to draw attention as well as establish the foundation for a green quay-walking lane that the municipality envisions for the future. The second case is Naturmolnet, a redevelopment projects located at Sofielund, a district that historically have a bad reputation and is undergoing a repurposing/rebranding phase which Naturmolnet is a part of. The case studies of these projects have been complimented by observations, interviews, and document studies, all in order to gain as deep understanding of the cases as possible. As a theoretical background a critical urban theory has been adopted, meaning that both strength and weaknesses of the investigated cases have been brought up as well as the thesis keeping an underlying strive for everyone right to the city. This thesis has utilized a theoretical structure consisting of temporality and its many implications. Accompanying this, an understanding of communication through the concept of citizen participation and the concept of public space and everyone’s right to it has been discussed. These ideas have finally been used in conjunction with each other in order to create a theoretical framework that this thesis have utilized as a tool to evaluate the democratic potential of the investigated cases. The result of the study showed that even though the intentions of these projects are similar, the outcome of what they have achieved during their time are vastly different. Naturmolnet have managed to create a successful democratic urban space that could be likened to a “bottom-up” approach to planning. Skeppsbrokajen on the other hand, have not been as successful in this endeavour, much due to the pandemic, and the planning here is more in line with the more classical “top-down” approach to planning.

Denna fallstudie berör tre fastigheter i Malmö som genom tillämpningen av tidsbegränsade bygglov kunnat möjliggöra att byggnader används för ett nytt syfte ställt mot vad befintliga ändamålsbestämmelser antyder enligt detaljplan. Fastigheternas planbestämmelser relaterar till användning inom industri och lever idag inte upp till aktuella behov från fastighetsägare och verksamheter, som via det tidsbegränsade lovet kunnat ändra användningen vilket skildrar ett flexibilitet tillvägagångssätt.  Malmö stad har även formulerat intentioner med att använda sig av temporär användning i områden som står inför utveckling i färd med att testa nya flexibla metoder i stadsutvecklingsprocessen. De tre fastigheter som studerats ligger inom områden som Malmö stad har påbörjat planering och utveckling för. Av den anledningen har fastigheterna med tidsbegränsade lov undersöks i relation till Malmö stads intentioner om den temporära användningen och huruvida tidsbegränsade lov kan användas som ett flexibelt verktyg i sådana processer.  Användningen som de tidsbegränsade byggloven bidragit till har bringat nytt liv i fastigheterna som nu inrymmer etablerade och erkända verksamheter vilka bringar dynamik till dess respektive områden och staden. Användningen baseras i stort på kulturverksamheter vilka är öppna, tillgängliga och uppskattade av dess användare. Användningen bidrar både till ekonomiska och kulturella värden men kommer inte helt utan risker. Då både temporär användning och tidsbegränsade bygglov initialt förhåller sig till en bestämd tidsram finns risken att skapade värden går förlorade då användningen inte kan garanteras att bli bestående. / This case study concerns three properties in Malmö that by using time-limited building permits were able to enable buildings to be used for new purposes, contrary to what the existing land regulations say. The properties whose land regulations relate to industrial purposes do not currently meet the current needs of property owners and businesses, who were able to change the use via the time-limited permits, which depicts a flexibility in use.  The city planning department of Malmö has also formulated intentions to make use of temporary planning in areas that are facing development in the process of testing new flexible methods in the urban development. The three properties studied are located in areas for which the city planning department has begun planning and development. For that reason, the properties with time-limited permits have been examined in relation to the intentions of the city planning department regarding the temporary use and whether time-limited permits can be used as a flexible tool in such processes.  The use to which the time-limited building permits have contributed has brought new life to the properties which now house established and recognized businesses which bring dynamism to their respective areas and the city. The use is largely based on cultural activities which are open, accessible and appreciated by their users. The use contributes to both economic and cultural values but does not come entirely without risks. As both temporary use and time- limited building permits initially relate to a fixed time frame, there is a risk that created values are lost as the use cannot be guaranteed to be permanent.

“Temporary urbanism” is a concept that can go by a number of different names and can take different forms. This means that the concept has a dynamic and experimental character, it can represent different types of uses and needs of different target groups and users. The concept originates from New York, during the 20th-century, and usually involves an urban planning strategy that promotes social sustainability by reducing the car use in cities and instead shift the focus to the citizens. Temporary urbanism can therefore act as a catalyst to change the norm and meaning of urban spaces, and who they are for. In the Swedish context, information about the concept is not available to everyone, as it is limited to existing within urban planning and is therefore primarily aimed at top-down initiated projects. If temporary urbanism is to be represented in the right way, as a flexible and versatile tool, more target groups need to be able to use the concept, in order to create their own initiatives in urban spaces. If the public space, evaluated as a resource, is not used all year round in different ways and by a variation of target groups, it would become what we call wasted space. Hence, citizens must be given access to proper tools in order to influence the development of the urban spaces and what they contain. Throughout the bachelor's thesis, desk studies have been used, supplemented with interviews and an example of the trendy concept of “summer streets”. All this to understand how temporary urbanism commonly is expressed in Sweden and what potential development the concept has in the utilization in Swedish context. This thesis has resulted in a design proposal for a handbook. The handbook summarizes and analyzes the concept of temporary urbanism and its use in the Swedish context. It also showcases international examples of how the concept could be expressed broadly and diversified to inspire. The handbook results in an understanding of how awareness can increase, create an understanding of the concept, and promote citizen participation in the design of public spaces. It clarifies the concept of temporary urbanism and makes it accessible for all, so that more people can use the strategies it includes to curate urban spaces. / “Temporär urbanism” är ett begrepp som kan gå under en rad olika benämningar och kan ta olika skepnader. Det innebär att konceptet har en dynamisk och experimentell karaktär, det kan representera olika typer av användningar samt olika målgruppers och användares behov. Konceptet har sitt ursprung i New York, under 1900-talet, och innebär oftast en stadsplaneringsstrategi som främjar social hållbarhet genom att minska bilismens starka fäste i staden för att istället skifta fokuset till medborgarna. Temporär urbanism kan därför fungera som katalysator för att förändra normen för vad urbana rum innebär och vilka de är till för. I svensk kontext är informationen om detta koncept inte tillgängligt för alla, då den begränsas till att vara ett begrepp inom stadsplaneringen och riktar sig därför främst till top-down initierade projekt. Om temporär urbanism ska representeras på rätt sätt, som ett flexibelt och mångsidigt verktyg, behöver fler målgrupper kunna använda sig av konceptet för att ta egna initiativ i urbana rum. Om stadsrummet, sedd som resurs, inte utnyttjas året om på olika sätt och av varierande målgrupper, skulle det bli vad vi kallar ett outnyttjat utrymme. Därav måste medborgare ges tillgång till goda verktyg för att få påverka utvecklingen av stadsrummen och vad de innehåller. Genom uppsatsen har skrivbordsstudier använts, kompletterat med intervjuer och ett typexempel av det trendiga konceptet “sommargator”, även kallat “sommargågator”. Detta för att förstå hur temporär urbanism oftast uttrycker sig i Sverige och därmed vad konceptet har för utvecklingspotential i tillämpningen i den svenska kontexten.  Denna uppsats har mynnat ut i ett designförslag av en handbok. Handboken sammanfattar och analyserar konceptet temporär urbanism och dess användning i svensk kontext. Den tar även upp internationella exempel på hur konceptet skulle kunna uttryckas för att inspirera och visa på bredd och mångfald. Handboken resulterar i att förstå hur medvetenheten kan öka, skapa förståelse för konceptet, främja medborgarnas deltagande i utformningen av stadens offentliga rum. Den tillgängliggör och tydliggör konceptet för temporär urbanism för att fler ska kunna använda sig av strategierna som det innefattar, för att kurera urbana rum.