To grasp what learning, teaching and knowing health might be in relation to a physical activity, the study explores what ninth grade students find difficult, and what they need to discern in teaching to experience the knowing of participation and evaluation of street dance classes through the concepts comprehensibility, manageability and meaningfulness. These concepts are brought from Aron Antonovsky perspective of salutogenic health by Sense of Coherence (SOC). However I do not claim to embrace the complete SOC since it relates to life as a whole (Antonovsky, 1991; 2005). The aim of the study is to investigate how to deal with the content of teaching making the students develop the ability to participate and evaluate physical activity in relation to the concepts mentioned. Furthermore by using the onset of phenomenography and theory of variation the study explores ways for teachers and students to discern critical features of the content of teaching. The study design used is Learning study. It is a cyclic, pedagogical design aiming for making it possible for teachers to scientifically explore the quality of their own teaching in relation to a specific content being taught. In a Learning study teachers are collaborating with content of teaching, trying to discern critical features of the content to make these aspects come clear for the students in renewed teaching. A phenomenographic perspective is used to discern how the students’ experiences of the teaching content vary. The theory of variation is used for planning and carrying out lessons and evaluating them in order to make the critical aspects discernable for the students. Three lessons within one Learning study cycle were staged. They were videotaped and field notes were taken. The sample consisted of three groups of ninth grade students, 15 to 16 years of age (n=52) and three teachers. Three critical aspects according to the object of learning were discerned in the study: Experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness within the context of street dance. Experiences of different forms of comprehensibility, manageability and meaningfulness within different situations of the context of street dance. Within the context of street dance experience how the actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness by oneself simultane-ously relates to actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness of others. The study shows how young students’ ability to carry through and evaluate street dance with point of departure in the meaning of comprehensibility, manageability and meaningfulness may be improved when the students are offered a variation in the critical features of the subject content. / <p>Baksidestext:</p><p>Denna licentiatuppsats handlar om åk 9-elevers erfaranden av lärandeobjektet <em>genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.</em></p><p>Vad eleverna erfor av lärandeobjektet kartlades före undervisning och preliminära <em>kritiska aspekter</em> identifierades. Kritiska aspekter är aspekter av lärandeobjektet som eleverna inte har urskilt. I efterföljande undervisning erbjöds eleverna <em>variation</em> i de kritiska aspekterna. Därefter analyserades vad eleverna erfarit av lärandeobjektet samt vilken variation i de kritiska aspekterna som erbjudits eleverna.</p><p>Studien är genomförd enligt principen för den didaktiska modellen <em>Learning study. </em>De metodologiska utgångspunkterna är fenomenografi och variationsteori.</p><p>Studiens resultat visar att de elever som erfor variation i relationen mellan begreppen och street dance och dessutom samtidigt kunde urskilja sina egna och kamraters handlingar i sammanhanget utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet erfor lärandeobjektet mer differentierat. Resultatet visar också att olika elevgruppers erfaranden av lärandeobjektet sammanföll med hur de kritiska aspekterna hade behandlats i undervisningen.</p><p>Eleverna problematiserade i studien möjligheter och villkor för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid genomförandet av rörelse i street dance i ett gemensamt upplevt sammanhang.<strong> </strong></p><p><strong>Författarpresentation</strong></p><p>Sabina Vesterlund arbetar som lärare i idrott och hälsa på en f-9-skola i Värmdö kommun. Hon tog sin idrottslärarexamen vid Gymnastik – och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1996. Sabina har sedan dess arbetat med utbildning i idrott och hälsa i grundskolans alla årskurser samt på lärarutbildningar vid Stockholms universitet och GIH.</p><p>2014 antogs hon till Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik vid GIH. Denna licentiatuppsats är hennes examensarbete inom forskarskolan. Handledare har varit Jane Meckbach och Bengt Larsson.</p><p>För att beställa tryckt exemplar av licentiatuppsatsen kontakta författaren: sabina.vesterlund@gmail.com </p> / Forskningslinjen Utbildning

Algebraic equations and functions play an important role in various mathematical topics, including algebra, trigonometry, linear programming and calculus. Accordingly, various documents, such as the most recent Swedish curriculum (Lpf 94) for upper secondary school and the course syllabi in mathematics, specify what the students should learn in Mathematics Course B. They should be able to solve quadratic equations and apply this knowledge in solving problems, explain the properties of a function, as well as be able to set up, interpret and use some nonlinear functions as models for real processes. To implement these recommendations, it is crucial to understand the students’ way of experiencing quadratic equations and functions, and describe the meaning these have for the students in relation to the possibility they have to their experience of them. The aim of this thesis is to analyse, understand and explain the relation between the handled and learned content, which consists of second-degree equations and quadratic functions, in classroom practice. This means that content is the research object and not the teacher’s conceptions or knowledge of, or about this content. This restriction implies that the handled and learned contents are central in this study and will be analysed from different perspectives. The study includes two teachers and 45 students in two different classes. The data consist of video-recordings of lessons, individual sessions, interviews and the teachers’/researcher’s review of the individual sessions. The students’ tests also constituted an important part of the data collection. When analysing the data, concepts relating to variation theory have been used as analytical tools. Data have been analysed in respect of the teachers’ focus on the lesson content, which aspects are ignored and which patterns of dimensions of variations are constituted when the contents are handled by the teachers in the classroom. Also, data have been analysed in respect of the students’ focus when they solve different exercises in a test situation. It can be shown that the meaning of parameters, the unknown quantity in an equation and the function’s argument change several times when the teacher presents the content in the classroom and when the students solve different exercises. It can also be shown that the teachers and the students develop complicated patterns of variation during the lessons and that the ways in which the teachers open up dimensions of variation play an important role in the learning process. The results indicate that there is a convergent variation leading the students to improve their learning. By focusing on some aspects of the objects of learning and create convergent variations, it is possible for the students to understand the difference between various interpretations of these aspects and thereafter focus on the interpretation that fits in a certain context. Furthermore, this variation leads the students to make generalisations in each object of learning (equations and functions) and between these objects of learning. These generalisations remain over time, despite working with new objects of learning. An important result in this study is that the implicit or explicit arguments of a function can make it possible to discern an equation from a function despite the fact that they are constituted by the same algebraic expression. / Ekvationer och funktioner har en viktig roll i olika matematiska moment, som exempelvis algebra, trigonometri, programmering och analys. Under gymnasiets matematikkurs B förväntas det att eleverna ska lära sig lösa andragradsekvationer och vad som kännetecknar en funktion samt att de ska kunna tolka och använda en andragradsfunktion. Trots det ökade intresset för medborgare med djupare matematiska kunskaper redovisas ständigt larmrapporter från landets tekniska högskolor och universitet om allt sämre matematikkunskaper hos de nyantagna studenterna. För att förstå elevernas problem med och i matematik behövs ökad kunskap om elevernas lärande i relation till vad det är i innehållet som behandlas i klassrummet. Syftet med denna studie är att analysera, söka förstå och förklara relationen mellan vad som framställs i matematiskt innehåll rörande andragradsekvationer och andragradsfunktioner i klassrumspraktiken och elevernas lärande av detsamma. Fokus ligger på relationen mellan det framställda och det lärda innehållet och inte på att analysera lärarnas uppfattningar eller deras kunskap i ämnet. Denna begränsning innebär att det är innehållet som är det centrala i min studie och som kommer att analyseras ur olika perspektiv. 45 elever och två lärare deltog i undersökningen. Data består av videoinspelade lektioner, lärarnas individuella genomgång, sekvenser när lärarna tillsammans med mig tittade på och diskuterade den individuella genomgången samt intervjuer med eleverna. Elevernas prov utgör en viktig del i samlandet av data. Det variationsteoretiska perspektivet ger mig teoretiska begrepp som fungerar som analysverktyg för att tolka det empiriska materialet i min studie. Tillämpningen av variationsteori har gjort det möjligt att analysera lärandet ur två perspektiv, nämligen vad som erbjuds och vad som erfars i ett innehåll. I det erbjudna lärandeobjektet har lärarnas undervisningshandlingar analyserats som uttryck för de aspekter, delar och helheter som eleverna erbjuds att urskilja samt deras relation till varandra. Det framställda innehållet i läromedlet har analyserats utifrån samma princip, det vill säga genom att identifiera fokuserade aspekter, delar och helheter samt deras relation till varandra. Därefter har analysen fokuserat på att identifiera de variationer som öppnas upp eller begränsas i lärarens och läromedlets framställning av objekten för lärande. På så sätt kunde de aspekter som är möjliga att urskilja utifrån framställningen av lärandeobjekten identifieras och relateras till mönster av variation. Elevernas erfarande har studerats som uttryck för de aspekter, delar och helheter som urskiljs när de löser olika uppgifter samt hur dessa aspekter relateras till varandra. De aspekter som blir urskiljda och sättet på vilket detta görs, har gjort det möjligt att identifiera vilka aspekter som är kritiska för elevernas lärande. Resultaten visar att komplexa dimensioner av variation öppnas upp i det innehåll som eleverna erbjuds. Det förefaller vara vad som här kallas för konvergenta variationer som leder till ett mer fullständigt lärande. Det är denna variation som gör det möjligt för eleverna att göra generaliseringar inom varje objekt för lärande (ekvationer och funktioner) och mellan dessa lärande objekt. Dessa generaliseringar kvarstår, trots att man arbetar med nya lärandeobjekt. Dessutom kan det konstateras att parametrar, den obekanta storheten i en ekvation och funktionens argument är kritiska aspekter i elevens lärande och att meningen med dem ändras flera gånger när lärare presenterar innehållet i klassrummet och när eleverna löser olika uppgifter. Vidare demonstreras att huruvida funktionens argument framträder i explicit eller implicit form kan ha avgörande betydelse för om läraren i sin framställning av lärandeobjekten och elever i sitt erfarande av dem skiljer eller inte skiljer en funktion från en ekvation.

Syftet med den här studien är att undersöka undervisning och lärande av lärandeobjektet, bråk med olika nämnare, i årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 9. Då specifikt jämförelsen av bråk med olika nämnare och addition med hjälp av gemensam nämnare. Studien avser att söka vad som är kritiskt för att kunna lära sig detta.   Vi genomförde en learning study som är en typ av aktionsforskning där studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger på vad eleverna ges möjlighet att lära sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler där undervisningen gradvis förbättras mellan cyklerna. Vår första cykel genomfördes i årskurs fyra, den andra cykeln i årskurs sex och den sista och avslutande cykeln i årskurs nio. Lektionen i årskurs fyra var en introduktion till bråk där fokus låg på nämnarens funktion. Lektionerna i årskurs sex och nio fokuserade till stor del på addition av bråk med olika nämnare. Processen i varje cykel började med ett förtest som sedan följdes upp med en planerad lektion utifrån utfallet, lektionen i sin tur videofilmades utifrån det iscensatta lärandeobjektet, och som sista del tog vi reda på det erfarna lärandeobjektet med hjälp av eftertest. Materialet (förtest, lektion och eftertest) från de tre lektionerna analyserades därefter och jämfördes för att få fram kritiska aspekter vid inlärning av bråk med olika nämnare.   Resultatet indikerar att de kritiska aspekterna för elever i årskurs fyra är innebörden av täljare och nämnare samt relationen mellan dem. Denna kritiska aspekt lyckades vi komma åt under lektionen. I de senare cyklerna visar resultatet att den viktigaste kritiska aspekten är relationen mellan täljare och nämnare och insikten att de står i proportionalitet till varandra, dessa aspekter kom vi endast till viss del åt under lektionerna i årskurs sex och årskurs nio. I vissa fall försämrades deras förståelse efter lektionerna. Eleverna i årskurs sex och årskurs nio uppvisade samma svårigheter och vi kan inte påvisa någon förbättring mellan årskurserna; eleverna i årskurs sex och nio låg på samma nivå kunskapsmässigt då det gäller bråk med olika nämnare. / The aim of this study is to investigate the teaching and learning of fractions with different denominators as an object of learning in grade 4, 6 and 9. We concentrate more specifically on the comparison of fractions with different denominators as well as performing additions through transformation to a common denominator. Moreover, the study aims at finding out what is critical in order to learn this.   We carried out a learning study, which is a kind of action research where the study is carried out in the classroom environment and where focus is on what the pupils is given the opportunity to learn. Moreover, a learning study is normally conducted in three cycles where the aim is to improve teaching during and between the different cycles. Our first cycle was conducted in grade four, the second cycle in grade six and the final and concluding one in grade nine. The lesson in grade four served as an introduction to fractions since the pupils were unfamiliar with the concept of fractions, yet the focus was on the function of the denominator, whereas the focus of the lessons in grade six and grade nine was on performing addition of fractions with different denominators. The process in each of the cycles in the learning study began with a pretest. The lesson was then planned according to the assumed critical aspects shown in the pretest before carried out. Each lesson was videotaped, and followed by a posttest about a week after the lesson. The material (pre-tests, lessons, and post-tests) from the three cycles were analyzed and thereafter also compared in order to find and compare critical aspects when it comes to the learning of fractions with different denominators.   The result indicates that the critical aspects for pupils in grade four were the meaning of the denominator and the numerator and their relationship. These aspects were targeted in the lesson and the pupils’ understanding of this was improved after the lesson. Moreover, the result implies that the most important critical aspect in grade six, as well as in grade nine, appears to be to understand the proportional relationship between the denominator and the numerator. This aspect was targeted at the respective lessons, yet the pupils only showed little or even no better understanding after the lessons, and in some cases their understanding even became impaired. It appears as if the pupils in grade six and grade nine have the same difficulties when dealing with fractions with unequal denominators, and moreover they were on the same level when dealing with the fractions.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka undervisning och lärande av lärandeobjektet, bråk med olika nämnare, i årskurs 4, årskurs 6 och årskurs 9. Då specifikt jämförelsen av bråk med olika nämnare och addition med hjälp av gemensam nämnare. Studien avser att söka vad som är kritiskt för att kunna lära sig detta.</p><p> </p><p>Vi genomförde en learning study som är en typ av aktionsforskning där studien genomförs i klassrumsmiljö och fokus ligger på vad eleverna ges möjlighet att lära sig. Vanligtvis genomförs en learning study i tre cykler där undervisningen gradvis förbättras mellan cyklerna. Vår första cykel genomfördes i årskurs fyra, den andra cykeln i årskurs sex och den sista och avslutande cykeln i årskurs nio. Lektionen i årskurs fyra var en introduktion till bråk där fokus låg på nämnarens funktion. Lektionerna i årskurs sex och nio fokuserade till stor del på addition av bråk med olika nämnare. Processen i varje cykel började med ett förtest som sedan följdes upp med en planerad lektion utifrån utfallet, lektionen i sin tur videofilmades utifrån det iscensatta lärandeobjektet, och som sista del tog vi reda på det erfarna lärandeobjektet med hjälp av eftertest. Materialet (förtest, lektion och eftertest) från de tre lektionerna analyserades därefter och jämfördes för att få fram kritiska aspekter vid inlärning av bråk med olika nämnare.</p><p> </p><p>Resultatet indikerar att de kritiska aspekterna för elever i årskurs fyra är innebörden av täljare och nämnare samt relationen mellan dem. Denna kritiska aspekt lyckades vi komma åt under lektionen. I de senare cyklerna visar resultatet att den viktigaste kritiska aspekten är relationen mellan täljare och nämnare och insikten att de står i proportionalitet till varandra, dessa aspekter kom vi endast till viss del åt under lektionerna i årskurs sex och årskurs nio. I vissa fall försämrades deras förståelse efter lektionerna. Eleverna i årskurs sex och årskurs nio uppvisade samma svårigheter och vi kan inte påvisa någon förbättring mellan årskurserna; eleverna i årskurs sex och nio låg på samma nivå kunskapsmässigt då det gäller bråk med olika nämnare.</p> / <p>The aim of this study is to investigate the teaching and learning of fractions with different denominators as an object of learning in grade 4, 6 and 9. We concentrate more specifically on the comparison of fractions with different denominators as well as performing additions through transformation to a common denominator. Moreover, the study aims at finding out what is critical in order to learn this.</p><p> </p><p>We carried out a learning study, which is a kind of action research where the study is carried out in the classroom environment and where focus is on what the pupils is given the opportunity to learn. Moreover, a learning study is normally conducted in three cycles where the aim is to improve teaching during and between the different cycles. Our first cycle was conducted in grade four, the second cycle in grade six and the final and concluding one in grade nine. The lesson in grade four served as an introduction to fractions since the pupils were unfamiliar with the concept of fractions, yet the focus was on the function of the denominator, whereas the focus of the lessons in grade six and grade nine was on performing addition of fractions with different denominators. The process in each of the cycles in the learning study began with a pretest. The lesson was then planned according to the assumed critical aspects shown in the pretest before carried out. Each lesson was videotaped, and followed by a posttest about a week after the lesson. The material (pre-tests, lessons, and post-tests) from the three cycles were analyzed and thereafter also compared in order to find and compare critical aspects when it comes to the learning of fractions with different denominators.</p><p> </p><p>The result indicates that the critical aspects for pupils in grade four were the meaning of the denominator and the numerator and their relationship. These aspects were targeted in the lesson and the pupils’ understanding of this was improved after the lesson. Moreover, the result implies that the most important critical aspect in grade six, as well as in grade nine, appears to be to understand the proportional relationship between the denominator and the numerator. This aspect was targeted at the respective lessons, yet the pupils only showed little or even no better understanding after the lessons, and in some cases their understanding even became impaired. It appears as if the pupils in grade six and grade nine have the same difficulties when dealing with fractions with unequal denominators, and moreover they were on the same level when dealing with the fractions.</p>

Abstract The objectives of this study are to describe and analyse upper secondary school teachers’ views on education and teaching directed at drug use prevention. The aims of the study are to identify the different ways in which teachers perceive drug prevention in upper secondary school education, as well as to examine different meanings given to different perceptions and the variation of such perceptions in order to give a holistic view on the phenomenon. Drug prevention and the related teaching and education were approached by analysing the teachers’ common understanding on intoxicants, drugs in particular, and their methods of drug use prevention. The approach chosen was the phenomenographic method. Teachers’ views and their characteristics were compiled into clearly separated categories. The data were collected by interviewing the same teachers twice. The interview started with selected key questions and was thus semi-structured in nature. The objective of the interview was to give the teachers an opportunity to present their own views on their own lifeworld. The analysis of empirical data focussed on the variation in the ways teachers experience drug prevention. The teachers’ views were studied by means of direct and indirect intentionality, and the critical aspects of their view as well as the knowledge contained in them were examined. The study includes descriptions on the teachers’ knowledge on the issue and content of their drug prevention methods collected by means of ‘what’ questions. ‘How’ questions were used to obtain information on their actions and behaviour as teachers and educators. The study is based on the variation theory in the context of upper secondary school. The study creates several concept categories and explicitly describes their meanings. The meanings related to the critical aspects of different concept categories on drug prevention teaching and education open new horizons and provide teachers with tools for comparing different concepts and creating new links to the world. The study created tools for changing one’s opinions and extending one’s horizons, which in turn permits qualitative changes in one’s perceptions. The tools can be used and finalised in practical drug use prevention teaching and education. The study gives us a more profound understanding of the upper secondary school teachers’ views on drug prevention in teaching and education. It also provides us with better understanding of, and commitment in, phenomenographic research and qualitative change in drug prevention teaching and education. / Tiivistelmä Tutkimuksessa kuvataan ja analysoidaan lukion opettajien käsityksiä ehkäisevästä huumetyöstä ja siihen liittyvästä koulukasvatuksesta ja opetuksesta. Tutkimuksen tavoitteena oli tunnistaa opettajien erilaisia tapoja ymmärtää ilmiö ja paljastaa käsityksiin liittyvät merkitykset sekä kuvata käsitysten vaihtelut kokonaiskuvan muodostamiseksi ilmiöstä. Ehkäisevää huumetyötä ja siihen suuntautuvaa opetus- ja kasvatustoimintaa lähestyttiin mm. tutkimalla opettajien arkiymmärrystä päihteistä ja heidän tapojaan toteuttaa ehkäisevää huumetyötä. Tutkittavaa ilmiötä lähestyttiin fenomenografisen metodin kautta. Käsitykset ja niiden ominaispiirteet tiivistettiin selkeästi toisistaan erottuviin käsitystyyppeihin. Tutkimusaineisto kerättiin haastattelemalla lukion opettajia kaksi kertaa. Samat opettajat osallistuivat molempiin haastatteluihin. Haastattelun alussa käytettiin avainkysymyksiä, jolloin siinä oli piirteitä puolistrukturoidusta haastattelusta. Haastattelutilanteessa oli tavoitteena, että opettajat voisivat esittää omaa ajatteluaan omasta elämismaailmastaan. Empiirisen aineiston analysoinnissa keskityttiin tarkastelemaan ilmiöön liittyviä opettajien käsitysten vaihteluita. Opettajien käsityksiä tutkittiin intentionaalisuuden suoran ja epäsuoran aspektin kautta ja paljastettiin käsitysten kriittiset aspektit ja niihin sisältyvä tieto. Tutkimuksessa on kuvauksia opettajien tietoperustasta, mitä-kysymysten avulla tuotettua sisältötietoa ehkäisevästä huumetyöstä ja miten-kysymysten avulla tuotettua tietoa toiminnasta ja tavasta olla opettajana tai koulukasvattajana. Tutkimuksen taustalla on variaatioteoriaa, johon kontekstin kautta liittyy lukion opetus- ja kasvatustoiminta. Tutkimuksessa tunnistettiin useita käsitystyyppejä ja paljastettiin niihin liittyviä merkityksiä eksplisiittisesti. Käsitystyyppien kriittisiin aspekteihin liittyvät merkitykset ehkäisevän huumetyön opetuksesta ja koulukasvatuksesta avaavat uusia perspektiivejä ja mahdollistavat opettajille käsitysten vertailut ja uusien suhteiden muodostamisen maailmaan. Tutkimus tuotti välineitä käsitysten muutoksiin sekä maailman laajenemiseen mahdollistaen näin osaltaan ajatusten laadullisen muutoksen. Välineitä voidaan käyttää ja jalostaa käytännössä ehkäisevän huumetyön opetus- ja kasvatustyössä. Tämän tutkimuksen myötä ymmärrämme paremmin lukion opettajien erilaisia käsityksiä ehkäisevän huumetyön opetuksesta ja koulukasvatuksesta. Tämän tutkimuksen kautta ymmärrämme myös osaltaan paremmin tavan sitoutua fenomenografiseen tutkimukseen ja laadulliseen muutokseen opetuksessa.

Studien syftar till att få kunskap om hur laborativt material och arbetssätt framhålls och behandlas inom området bråk i olika läromedel. Vidare undersöker vi även hur lärare undervisar laborativt utifrån dessa läromedel. För att samla in data har vi använt oss av metodtriangulering i form av granskning av läromedel och intervjuer. De läromedel som har granskats är Favorit matematik, Eldorado och Prima matematik. För att bredda kunskapen inom området intervjuades lärare som var aktiva användare av dessa läromedlen i sin undervisning. Med hjälp av variationsteorin har vi även analyserat de laborativa inslagen i läromedlen för att se på dess relevans i relation till variationsmönstrena kontrastering och generalisering och därmed hur elevers lärande främjas genom läromedlens föreslagna arbetssätt. Resultatet visar att de tre granskade läromedlen skiljer sig åt samtidigt som de har många likheter. Samtliga läromedel har tagit i beaktning att det laborativa materialet behöver ta plats i undervisningen på ett eller annat sätt. Dessa läromedel ger eleverna möjlighet att utforska med något slags laborativt material. Studiens slutsats blir således att vi kan se att läromedlen, på ett eller annat sätt, bidrar med laborativt material och arbetssätt. Utifrån variationsteorins sätt att se på lärande passar Eldorados laborativa arbetssätt bäst in på de variationsmönster vi granskat. / The study aims to gain knowledge about how laboratory material and working methods are highlighted and treated in the field of fraction in different teaching materials, and how teachers describe that they teach based on this. In order to collect data, we have used method triangulation in the form of examination of teaching material and interviews. The teaching materials that have been examined are Favorite Mathematics, Eldorado and Prima Mathematics. To broaden the knowledge in the field, teacher 's who were active users of these teaching materials were interviewed in their teaching. Using the theory of variation, we have also analyzed the laboratory elements in the teaching materials to look at its relevance in relation to the variation patterns of contrast and generalization and thus how pupils' learning is promoted through the proposed teaching methods. The result shows that the three study materials examined differ at the same time as they have many similarities. All teaching materials have taken into account that the laboratory material needs to take place in the teaching in one way or another. These teaching materials allow students to explore with some kind of laboratory material. The study's conclusion thus becomes that we can see that the teaching aids, in one way or another, contribute with laboratory material and working methods. Based on variation theory's approach to learning, Eldorado's laboratory approach fits best with the variation patterns we examined.

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext. Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig. I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen. / The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model? This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context. In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.

<p>Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext.</p><p>Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig.</p><p>I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen.</p> / <p>The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model?</p><p>This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context.</p><p>In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.</p>