<p>Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till.</p><p>The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.</p>

<p>Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.</p>

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ”vänta-och- se”- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Våra pedagoger har förstått vikten av att sätta in tidiga insatser redan i åk 1 för att problemen inte ska skjutas på framtiden. Om eleverna inte får dessa tidiga insatser kommer det istället krävas mer omfattande resurser i senare årskurser. Vår studie visar också att pedagogerna i den ena skolan upplever att deras resurser, gällande stödinsatser, räcker till medan pedagogerna i den andra skolan upplever att resurserna inte räcker till. The purpose of the case study was to investigate how teachers and remedial teachers / pedagogues describes their preventive and supporting work for early detection of reading and writing disabilities in school year one. To give you a picture of how their work is being done in two different schools in Stockholm we have done qualitative interviews with two teachers, one remedial teacher and one remedial pedagogue. We have come to the conclusion that what we have read from theory corresponds well, according to the pedagogues, with practice in the two schools that we have been studying. The study shows that the pedagogues do not practice the “wait and see”-method when the children are learning to read. The pedagogues says that they are well aware of that one must initiate preventive actions and early achievements to avoid reading and writing difficulties when it comes to children at risks, otherwise the problems will arise later. Our study shows that the pedagogues in one of the schools experiences that the resources are not enough, when it comes to supporting efforts (special tuition), while the pedagogues in the other school experiences that the resources are enough.

Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i verksamheterna förskola, förskoleklass och tidiga skolår beskriver att de använder sig av utomhusmatematik. För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer. Våra frågeställningar är: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med utomhusmatematik? Vilka möjligheter och hinder finns det med utomhusmatematiken? Hur uppger lärarna att de använder sig av material och plats vid utomhusmatematik?   I studien ingår sammanlagt sex intervjuer. De intervjuade är två lärare i förskolan, två lärare i förskoleklass och två lärare i tidiga skolår. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till utomhusmatematik och att de främst använder sig av arbetssättet eftersom matematiken blir mer konkret för barnen och att barnen får lära med alla sinnen. Det är lättare att få med alla barn och dessutom finns ett oändligt material i naturen det går att använda sig av. Det går att variera både plats och material för att passa lektionens syfte. Lärarna pekar också på att det finns nackdelar med arbetssättet, framför allt vädret som inte går att styra över. Arbetssättet är också mer tidskrävande och kräver ibland att flera lärare är med.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel. Materialet som erhölls utifrån intervjuerna har analyserats utifrån två begrepp, personlighetsdrag och social interaktion, som varit centrala för studien och resultatet har diskuterats med den tidigare forskningen. Resultatet visar att lärare utgår från sina erfarenheter när de talar om kränkande handlingar. Det framkommer att kränkande handlingar ur ett lärarperspektiv är komplext och kan härledas till ett personorienterat synsätt och till sociala interaktioner. Det visar sig även finnas svårigheter i att urskilja när kränkande handlingar övergår till mobbning. Lärare uppfattar kränkande handlingar som antingen impulsstyrda eller utstuderade och det framkommer svårigheter i bedömning av kränkande handlingar då de ser både till den som blivit kränkt och till den som utfört handlingen. Lärarens roll ses som betydelsefull där deras förhållningssätt är avgörande för att skapa ett tryggt klimat. / The curriculum for preschool classes, after-school and the compulsory school system (Lpo 94) states that teachers should pay attention and take action to prevent and combat all forms of degrading treatment. Offensive acts still occur in schools and students believe that teachers have difficulties to detect and intervene when such acts take place. Previous research highlights the difficulty for the viewer to determine whether an action is offensive and that offensive act often occurs in secret. From personal experience we have found that much of teacher`s time are devoted to offensive acts and because teacher's assignment involves both educating and contributing to knowledge development, we found it interesting to investigate teacher`s perceptions of abusive acts among students in the early school years. For this a qualitative method with interviews were chosen. The materials obtained from interviews were analyzed based on two concepts, personality traits and social interaction, that have been central to the study and the results have been discussed with previous research. The results show that teacher`s perceptions about offensive acts are based on their own experience. It appears that the offensive acts from teacher's perspective is complex and can be traced to a person-oriented approach and to social interactions. Difficulties in distinguishing when offensive acts turns to bullying also appears. Teachers perceive offensive acts as either impulse-driven or subtle and find it difficult in assessing the offensive acts because they both see to those who have been wronged and to the responsible for the action. The teacher`s role is seen as important and their approach is essential to create a safe climate.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar. / We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.

<p>Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar.</p> / <p>We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.</p>