Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har upplevt sin skoltid i grundskolan gällande bemötande från skola, familj och kamrater, vilka insatser och stöttning som gjorts eller kunde ha gjorts samt om och i så fall hur elevernas självbild har påverkats av svårigheterna. Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod av narrativ karaktär, där fyra elever i årskurs 9 har fått berätta om sin skolgång utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar på betydelsen av tidiga insatser samt vikten av lärarens kunskap och engagemang. Genom att läraren har ett relationellt förhållningssätt med höga förväntningar skapas bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Dessa aspekter stärker även elevernas självbild då de upplever en känsla av att lyckas.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning identifierat om hur olika former av naturvetenskapsundervisning kan främja elevers motivation att lära, och intresse för hållbar utveckling. Den svenska läroplanen genomsyras av hållbar utveckling. I de naturvetenskapliga ämnena framgår det att eleverna ska utveckla kunskaper som de kan tillämpa för att bidra till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är komplext och att det saknas underlag för hur denna undervisning ska bedrivas. Elevers lärande riskerar dessutom att försämras på grund av att deras motivation och intresse inte beaktas. Den aktuella litteraturstudien ämnar därmed att behandla följande frågeställningar: Vilka former för naturvetenskaplig undervisning bjuds elever i årkurs F-3 in att delta i om hållbar utveckling? Hur kan dessa former av undervisning förstås bidra till att främja elevers intresse och motivation till att lära om hållbar utveckling? Studien baseras på vetenskapliga artiklar som samlades in via databaser och kedjesökningar. De vetenskapliga texterna har analyserats genom tillämpandet av tematisk analys. Studiens resultat visar att elevers intresse och motivation kan främjas genom undervisning som synliggör dilemman, undervisning utanför skolan, undervisning som bjuder in till kreativt deltagande och undervisning som utgår från digitala resurser. Denna litteraturstudie kan stötta redan etablerade lärare och blivande lärare i deras didaktiska val av undervisningsformer om hållbar utveckling.

Trots svensk skollag om elevers skolplikt och huvudmäns ansvar att alla elever genomför grundskolansutbildning befinner sig inte alla elever i sin skolmiljö. Denna studie undersökte nio vårdnadshavares uppfattningar om problematisk skolfrånvaro och hur tidiga stödinsatser samt samverkan mellan vårdnadshavare och skolan kan främja elevernas skolnärvaro. Genom kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, undersöktes frågeställningarna; Vilka tidiga signaler uppmärksammade vårdnadshavare gällande barnets problematiska skolfrånvaro?; Vilka skolspecifika faktorer och insatser anser vårdnadshavare hindrar respektive främjar elevers närvaro?; Hur anser vårdnadshavare att de och skolan bör samverka för att barnets närvaro ska främjas? samt vilka konsekvenser upplever vårdnadshavarna att problematisk skolfrånvaro kan ge på längre sikt? Resultatet visade att skolan och vårdnadshavarna behöver uppmärksamma barnets behov och signaler som utgör en risk för problematisk skolfrånvaro. Känslomässiga signaler, som barnet uttryckt, har varit oro eller obehag inför skolans miljö eller sammanhang, men också somatiska i form av magont, illamående eller huvudvärk. I studien framkom elevers behov av goda relationer och att bli sedd, men också behov av delaktighet genom tillgänglig lärmiljö. Vidare framkom elevers behov av KASAM, känsla avsammanhang, som innebär begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt att insatser bör utgå från elevens behov, med fokus på elevens bästa. Vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan med skolan var behov av empatiskt bemötande, inflytande och god kommunikation. Vårdnadshavarnas främsta uppfattning var att skolan ska uppfylla sitt ansvar i förhållande till skollagen och ge eleverna det stöd i utbildningen som de behöver. Vårdnadshavarnas barns situation och mående beskrivs ha drivits i en nedåtgående spiral, med negativ utveckling av hälsa och lärande som skapat ett stort stödbehov. Vårdnadshavarna beskrev stor oro inför den problematiska skolfrånvarons konsekvenser för framtiden. För att motverka skolfrånvarons konsekvenser anser vårdnadshavarnas att skolan bör bemöta stödbehoven med individuella, lösningsfokuserade insatser, utifrån ett salutogent perspektiv.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera en del av de framgångsfaktorer och hinder som existerar i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning. För att kunna undersöka detta ställdes två frågor, Vilka framgångsfaktorer finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning?  samt Vilka hinder finns i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning? Genom att genomföra en systematisk litteratursökning i databaserna ERIC, ERC, SwePub, Google scholar och Diva-portal fann vi de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. I processen har boolesk söklogik i kombination med trunkering och specifika sökord använts för att få ett så precist resultat som möjligt. Även kedjesökningar har genomförts. Totalt valdes 19 artiklar ut för granskning.  För att möjliggöra en tydlig presentation har resultatet delats in i fyra delar:  inkludering i relation till elever med stor tillgång till matematik, inkludering i relation till elever i matematiksvårigheter, framgångsfaktorer för inkluderande matematikundervisning samt hinder för inkluderande matematikundervisning. Resultatet speglar både hinder och framgångsfaktorer i arbete mot en inkluderande matematikundervisning. Framgångsfaktorer som identifierats är bland annat CRA-metoden (Concrete, representational, abstract) vilket innebär att eleverna arbetar med konkret material för att nå det abstrakta tänkandet, differentierad undervisning och kooperativt lärande. De hinder som identifierats och som påverkar möjligheten till inkludering på ett negativt sätt är tid för att planera och ta vara på kunskaperna som finns inom skolorganisationen samt kunskap om hur lärarna ska möta alla elevers olikheter i klassrummet.  Forskning kring inkludering i relation till skolämnet matematik visar på att den mest betydande framgångsfaktorn för inkludering är differentierad undervisning. Av resultatet går det att utläsa att den gemensamma nämnaren för de allra flesta hinder i arbetet mot en inkluderande matematikundervisning är tid för samplanering och kunskapsutbyte.   Nyckelord: Differentierad matematikundervisning, framgångsfaktorer och hinder för inkludering, grundskolans tidiga år och kooperativt lärande.

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod.    Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning.  Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

In the construction industry, property management is the least development-intensive part, which is evident in a comparison of how working methods and digital tools are used. The information model that is built up in digital tools is rarely adapted for property management. The work intends to investigate whether changes, especially in the early stages of the construction process, can contribute to positive changes for property managers and property management models. The content of the report is largely based on extensive interview studies where the informants consist of various consultants, project managers, property managers and suppliers for construction projects. There are integrated working methodologies that could assist the property manager in early stages through building control. The methodology of Virtual Design and Construction is beginning to have an impact on organizations in the industry. Informants who are employed by larger companies within design or production are at the forefront regarding the certification and use of VDC. The methodology reduces the time required for decision-making processes and thus also costs. In order to obtain a high efficiency of VDC, there are requirements of commitment. With the right knowledge in the early stages of construction projects, a digital model can prove to be of value for property management. / Inom byggnadsbranschen är fastighetsförvaltning den minst utvecklingsintensiva delen vilket märks vid en jämförelse av hur arbetssätt och digitala hjälpmedel nyttjas. Informationsmodellen som byggs upp i digitala hjälpmedel är sällan anpassad för slutlig fastighetsförvaltning.   Arbetet avser att undersöka om förändringar i framförallt byggprocessens tidiga skede kan bidra till positiva förändringar för fastighetsförvaltare och fastighetsförvaltningsmodeller. Rapportens innehåll baseras till stor del på en omfattande intervjustudie där informanterna består av olika konsulter, projektledare, fastighetsförvaltare och leverantörer till byggnadsprojekt.   Det finns integrerade arbetsmetodiker som skulle kunna bistå vid fastighetsförvaltaren deltagande i tidiga skeden genom styrning. Arbetsmetodiken Virtual Design and Construction börjar få genomslag hos aktörer i branschen. Informanter som är anställda hos större bolag inom projektering eller produktion ligger i framkant gällande certifieringen och användning av VDC. Metodiken minskar tidsåtgången för beslutsprocesser och på så sätt även kostnader. För att få en hög verkningsgrad av VDC finns krav på engagemang. Med rätt kompetens i tidiga skeden av byggprojekt kan en digital modell visa sig ha ett värde för fastighetsförvaltning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samverkan med specialpedagogisk kompetens kan organiseras i förskoleklass för att främja en likvärdig utbildning. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fem lärare i förskoleklass samt fem lärare med specialpedagogisk kompetens. Den teoretiska utgångspunkten för studien är systemteori med tillägg av den femte disciplinen- lärande organisation.   Studiens resultat pekar på att organisationen av den specialpedagogiska kompetensen varierar såväl mellan kommunerna som i de enskilda skolorna. Genomgående beskriver de intervjuade lärarna i förskoleklass tillgången till specialpedagogisk kompetens som bristfällig. Flera av lärarna med specialpedagogisk kompetens menar att samverkan med förskoleklassen förekommer i mindre utsträckning än deras samverkan med andra årskurser. En majoritet av informanterna såg tidsbristen som en stor anledning till att samverkan inte var bättre. Hos lärarna i förskoleklass uttrycks en önskan om ett utvecklat och utökat samarbete. Begreppet likvärdigt menar flera informanter kan uppfattas på olika sätt, vilket också påverkar synen på en likvärdig skola. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar och för att alla ska ha en större möjlighet att nå kunskapsmålen måste rätt stöd sättas in tidigt. Genom att använda det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta Språket uppger flera informanter att man ges möjlighet till ett större fokus på barnens kunskapsnivå vilket också möjliggör för läraren att ge rätt stöd till rätt elev. Samtidigt menar informanterna att vilka möjligheter man sedan har att analysera och följa upp resultatet av kartläggningen, kan komma att påverka likvärdigheten i utbildningen.  Specialpedagogiska implikationer  En fungerande, kontinuerlig samverkan kring ett nationellt kartläggningsmaterial såsom Hitta  Språket anser vi vara betydelsefull, dels vid genomförandet av kartläggningen och särskilt när det gäller den särskilda bedömningen av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan kan anses bidra till tidig identifiering av elever med risk för språk-, läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser skulle också kunna leda till ett ökat specialpedagogiskt samarbete i förskoleklass, vilket främjar en likvärdig utbildning.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om förskoleklasslärares uppfattningar om arbetet med nationell kartläggning i förskoleklass, dess uppföljning och koppling till tidiga stödinsatser. Studien utgår från fem frågeställningar där fokus ligger på anpassningar i undervisningen, samarbete med specialpedagogisk kompetens och kartläggningens koppling till tidiga stödinsatser. Det är en kvalitativ studie som består av 13 intervjuer med urval från 8 av 14 skolor i en kommun. Informanternas uppfattningar tematiserades och kopplades till formativ och summativ bedömningssyn och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet och analysen redovisas i sex teman Förskoleklass – som förskola eller skola, Förskoleklassen – isolerad ö eller del av skolans verksamhet, Språkkunskaper avgörande i kartläggningen, Kartläggningen invävd i undervisningen eller något utöver, Påbörja insatser direkt eller ”vänta och se” samt Summativ och formativ bedömningssyn.     Studien visar att förskoleklasslärarnas förhållningssätt till undervisningen påverkar inställning och användning av kartläggningen och hur den kopplas till bedömning. De som praktiserar formativ bedömning utifrån en flexibel och lekfull undervisning och använder kartläggningen som arbetsredskap får en positiv inställning och ser kartläggningen som ett stöd i utvecklingen av undervisningen och för elevers fortsatta lärande. Resultatet av denna studie visar också att organisatoriska förutsättningar för kollegial samverkan och samarbete med elevhälsan och specialpedagogisk kompetens måste stärkas för att stötta lärarnas bedömningsarbete för rätt stöd i rätt tid.

The aim of this essay is to get a broader understanding of the women who lived in the early Christian church. I intend to do so through a closer look into Phoebe, who is mentioned in Romans 16:1-2. I have posed two questions, one which concerns Phoebe’s mission and function in the church, the other question is regarding how Paul’s words about Phoebe can give us a wider understanding of the women in the early church. My aim with this paper is to try to solve a problem that I identified. The problem consists of gaps in the existing research which in my opinion poses difficulties in a deeper understanding of the women in the early church. I have tried to solve this by connecting different areas of research through a historical-critical method and a social-science theory on Romans 16:1-2. My conclusions are that Phoebe as a sister was reliable and loyal. Phoebe as a diákonos was a trusted servant to the congregation and Paul. Phoebe as the person who carried the letter of Romans to Rome had a special standing. Phoebe was an important part of the early church and its future, as through her Paul could present his theology in Rome.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.