Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka hur klimatundervisning i skolans tidiga år kan utformas för att bidra till miljövänliga attityder och beteenden i klimatundervisning. Arbetet behandlar även hur lärare kan minska klimatångest hos elever i klimatundervisning. Ämnet är av stor relevans att undersöka då forskning om klimatundervisning i förskoleklassen och skolans 1–3 (F–3) är begränsad.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes en informationssökning i databaserna ERC och ERIC. Olika sökord har kombinerats med hjälp av boolesk sökteknik och frassökning för att hitta relevanta källor. Ytterligare sökteknik som använts är kedjesökning med hjälp av valda forskningsartiklars referenslistor. Totalt valdes 21 artiklar och rapporter ut. Då forskning om klimatundervisning i skolans tidiga år är begränsad har generaliseringar gjorts utifrån vad utvald forskning om klimatundervisning för andra årskurser än skolans F–3 beskriver.  Resultatet presenterar användbara undervisningsstrategier med varierande arbetssätt som kan vara gynnsamma i klimatundervisning för att utveckla positiva attityder och beteenden. Exempel på strategier som tas upp är diskussioner, att möta klimatvetenskapen, hantera missuppfattningar samt att göra lokala projekt. Dessa strategier kan implementeras i undervisningen genom erfarenhetsbaserat lärande, rollspel och användning av skönlitteratur. Arbetssätten som presenteras kan minska klimatångest och istället bidra till hopp för att utveckla miljövänliga attityder och beteenden. Slutsatserna som dras i kunskapsöversikten är att arbetet med klimatundervisning bör påbörjas i så tidig ålder som möjligt trots bristande direktiv från läroplanen för grundskola samt för förskoleklassen och fritidshem (LGR11). Att lärare för de lägre årskurserna kan välja att inte genomföra klimatundervisning med tanke på de bristande direktiven samt i oro för att väcka negativa känslor som klimatångest hos elever är ännu en slutsats som dras. På grund av att klimatångest är ett faktiskt problem är det av största vikt att fokusera på undervisning som bidrar till hopp.

Syftet med detta arbete har varit att synliggöra och skapa förståelse för vilka faktorer som finns för att stötta och främja muntlig språkutveckling i de yngre åren. Intresset för problemområdet uppstod efter att vi upplevt och uppmärksammat liknande brister på våra VFU – platser. Där upplevde vi att det fanns en brist i elevernas språk men även hos lärarna då de hade brister i att stötta den muntliga språkförmågan hos eleverna. Med denna kunskapsöversikt önskar vi kunna besvara frågan: Vilka faktorer stödjer och främjar den muntliga språkförmågan, både i skolan och i hemmet? Våra artiklar hittade vi dels i databaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) genom att använda metoden systematisk litteratursökning, dels genom snöbollsmetoden. För analysen av våra artiklar använde vi metoden tematisk analys. För att hitta gemensamma teman, har materialet kategoriserats och därefter tematiserats. Resultat av forskning visar att både föräldrar, lärare och att arbeta tillsammans med andra kan stödja barns språkutveckling i tidig ålder. Den visar även på att förskolan har en viktig roll i barns muntliga språkutveckling. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att faktorer som främjar barns språkutveckling är förskolan, föräldrar, lärare samt kollaborativt arbete.

Syftet med studien är att undersöka vilka stödinsatser andraspråkselever får i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för pedagogisk personal att utföra stödet. För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med informanter från fyra olika grundskolor i mellersta Norrland. Resultatet i studien visar att ledningen på dessa fyra grundskolor är insatta i tidiga stödinsatser för andraspråkselever enligt läsa- skriva- räkna-garantin från Skolverket (2022c). Det som framkommer är att rektorerna, specialpedagoger och lärare har olika förhållningsätt för tidiga insatser och de arbetar på olika sätt på grundskolorna. Vikten av tidiga stödinsatser för andraspråkseleverna lyfts fram, då det är en förutsättning för att kunna utvecklas enligt sin kunskapskurva och förhoppningsvis nå kunskapskraven i årskurs 6. Det finns både möjligheter och olika utmaningar med att bedriva tidiga insatser. Grundskolorna och ledningen har olika förutsättningar när det gäller antal andraspråkselever, personal, kunskaper, ekonomi och förhållningssätt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

No description available.

Skolfrånvaro ger konsekvenser för såväl enskild elev som för familj och samhälle och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Elever i Sverige har skolplikt och utbildningsrätten är lagstadgad, detta till trots är allt fler elever frånvarande från skolan. Såväl evidens från statlig utredning som granskning av Skolinspektion visar att elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver. Studiens syfte och frågeställningar riktas därför mot att beskriva och analysera de uppfattningar och erfarenheter huvudman, elevhälsoteam och lärare har gällande rutiner och tillvägagångssätt kring utredning, insatser och åtgärder, uppföljning samt samverkan vid elevers frånvaro i grundskolans yngre åldrar. Erfarenheter och uppfattningar från aktörer på tre olika nivåer har belysts genom semistrukturerade intervjuer, såväl enskilda som i fokusgrupper. Studiens empiri har analyserats utifrån Kearneys fyra kriterier samt Tier-modellen applicerad på svensk kontext. Resultatet påvisar behovet av stödjande rutiner samt ökad samverkan med externa aktörer kring problematisk skolfrånvaro och följs av en diskussion om systematikens och samverkans stödjande roll i hantering av skolfrånvaro. Kunskapsområdet behöver studeras ytterligare, förslagsvis genom att undersöka hur samverkan möjliggörs och hur hinder för samverkan undanröjs mellan externa aktörer och skola.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till att ge en fördjupad förståelse av och en systematisk översikt över högläsningens olika kvaliteter som ett pedagogiskt språkutvecklingsverktyg för yngre elever. Mer specifikt ämnar jag att besvara följande frågeställningar utifrån aktuell forskning: 1) Vilka möjligheter kan högläsning som pedagogiskt språkutvecklingsverktyg innebära för elever i de tidiga skolåren? och 2) Vilka didaktiska utmaningar kan uppstå i samband med högläsning för dessa elever? Arbetet bestod av systematiska sökningar i totalt fyra internationella och svenska databaser. Denna kunskapsöversikt redovisar på ett transparent sätt de strukturerade metoder och tillvägagångsätt som användes för att identifiera, välja ut, sammanställa och analysera de tio valda vetenskapliga artiklar som ligger till grund för detta arbete.  En tematisk analys av de valda artiklarna ledde till att följande teman lyste igenom: lärare och barns uppfattningar om högläsning; effekter på ordförråd, hörförståelse och språkkunskaper; läsinlärning som en utsträckt process; lärarens kunskap om och användning av olika genrer; och den digitala högläsningens framfart.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att aktuell forskning pekar på att högläsning erbjuder ett stort antal möjligheter för både yngre och äldre barn, såsom en rad kognitiva och affektiva fördelar; främjandet av social interaktion och gemensamma läspraktiker; möjliggörandet av en bredare repertoar av svårare litteratur; m.m. Från resultatet kan även utläsas ett antal didaktiska utmaningar, t.ex. kanske barn inte tycker om högläsning; högläsningsfrekvensen är otillräcklig eller att den upphör helt; högläsningen är av dålig kvalitet; läraren väljer svåra/tråkiga böcker; skönlitteratur är överrepresenterad till facklitteraturens nackdel; digital högläsning ställer nya krav på lärare; m.m.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikensutveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ordkunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument. I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har  Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra.  En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring. / What opportunities are there for young students in school years 2 and 3 to develop a critical literacy perspective based on the teaching they participate in and the many text variants they meet in school? Since texts are not simply written words, but also pictures, film, Instagram posts or music, the concept of literacy needs to be  similarly extended.  In other words, to be considered  critically literate, students must also be able to interpret, reflect on, critically review, and create meaning from multiple types of sources. Teaching focusing on developing students’ critical literacy clearly contributes to fostering democratic citizens, which is also an overarching goal in the school curriculum. The purpose of the study is to shed light on whether and if so how teaching in grades 2 and 3 creates conditions for students to develop critical literacy and as a result be able to act actively as informed citizens. Being able to read and understand texts from different perspectives, and to understand that a text situates the reader and thus excludes or create advantages, is part of what critical literacy is about.The study material has been collected in a class of 20 students and consists of recordings and field notes from classroom observations and interviews. The data were analyzed using Jank’s (2010) four concepts, dominance, access, diversity, and design and the students' response in the teaching is analyzed in relation to various text activities. The results show, in social science and natural science texts, that students, even without any special teaching about critical literacy, pay attention to who dominates and how some people appear more important than others.  A conclusion is that young students are both able and willing to discuss difficult questions if conditions are given. When the teaching has a critical literacy perspective, students are given opportunity to discover and possibly also better understand the world around them. Based on their own experiences, the students can also not only show awareness about people’s different conditions but come up with alternatives to change.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana.