Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor. De yngre ser även den formella formen som fördelaktig, där deras åsikter lyfts fram vid olika beslut.Läromedlet har en stark position, vilket innebär att det försvårar för eleven att påverka planeringen i undervisningen. Detta med tanke på att det inte är självvalt att gå i skolan, utan det är en plikt som man har som barn. Därför borde inflytandet ha en starkare position än vad den egentligen har. Som lärare ska synen på eleverna vara positiv, där man ser eleverna som självständiga individer som kan fatta egna beslut. De vuxna ska inte tro att eleverna är tomma på erfarenheter och kunskaper.

Sammanfattning/Abstract Mortensen, Ida Kristine (2022). Gränsen mellan barnet och miljön – konstruktioner och diskurser om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget i denna studie är att kunna förstå hur tidig insats fungerar som process och få insikt i hur begreppet tidig insats sker i praktiken. Den förväntas att kunna bidra till reflektion kring vad tidiga insatser gör för och med de barn som anses vara i behov av tidiga insatser. Då tidiga insatser upplevs som en uteslutande positiv företeelse är syftet med studien att kritiskt kunna belysa vilka konsekvenser tidiga insatser kan ha, vilka maktstrukturer som ligger bakom och hur dessa fungerar i samband med tidiga insatser. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger menar med begreppet tidiga insatser och synliggöra vilka strukturer som ligger bakom arbetet med tidiga insatser. Frågeställningar i denna studie är: • Hur definierar specialpedagoger tidiga insatser? • Hur organiseras processen för barn som anses vara i behov av tidiga insatser? • Vilka perspektiv på barn och barndom kommer fram i arbetet med tidiga insatser? Teori I denna undersökning är det teoretiska ramverket förankrat i socialkonstruktionism, med huvudfokus på Foucaults diskursteori genom Mac Naughtons fokus på diskurser i förskolan. Ian Hackings teorier om «making up people" och "the looping effect" kommer att användas tillsammans med diskursteorin för att förstå vilka konsekvenser kategorisering av barn i samband med tidiga insatser kan få. Metod Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Fem specialpedagoger har intervjuats inom förskoleförvaltningen i en kommun. Semistrukturerade intervjuer har valts med en önskan om att kunna fånga 4 specialpedagogernas tankar kring tidiga insatser, med möjlighet till flexibilitet som kan generera olika perspektiv på tidiga insatser som process. Det hermeneutiska synsättet är flexibelt i anslutning till diskursteori då syftet är att kunna analysera tidiga insatser i ett större helhetsperspektiv. Resultat Resultatet av undersökningen visar att tidiga insatser som process bygger på att det finns barn som på ett eller annat sätt avviker från de förväntningar som finns på barns utveckling eller beteende. Dessa förväntningar utgår från den utvecklingspsykologiska diskursen, och reproduceras genom de förväntningar som bland annat specialpedagoger har på förskolepersonalens kunskap om barns beteende och utveckling. Resultaten visar att det finns ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv i tidiga insatser som process, och att de två olika perspektiven flätas samman i komplexa strukturer. Studien visar också hur kulturella skillnader inom förskolan har betydelse för vilka barn som identifieras i behov av tidiga insatser. De tidiga insatserna fungerar både kategoriserande, i den mån barnen definieras som olika typer, men också relationellt i de konkreta tidiga insatser som genomförs. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är en nyckelperson i arbetet med tidiga insatser kring det enskilda barnet. Specialpedagogernas yrkestitel innebär en maktposition som kan påverka synen på barn och barndom. Denna maktposition kan bidra till en kritisk reflektion över hur normalitet och avvikelse definieras. Nyckelord  Diskurs, Kategorisering, Makt, Tidiga insatser, Subjektspositioner

Sammanfattning/Abstract Johansson, Malin (2023). En undersökning av den språkutvecklande lärmiljön i grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragEn speciallärare förväntas bidra med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och med en tillgänglig lärmiljö ökar känslan av att alla elever känner sig inkluderade. Den fysiska lärmiljön är lätt att observera, på så sätt att efter en stund i ett klassrum går det att få en överblick över vilka anpassningar som har gjorts och vilka fysiska hjälpmedel som finns att tillgå. Den sociala lärmiljön är svårare att fånga under ett kort ögonblick, det krävs en mer djupgående observation för att se vad som händer mellan lärare och elev och hur läraren gör för att eleven skall känna sig delaktig. Med dessa två perspektiv är förhoppningen att denna undersökning ska bidra till att se hur den fysiska och sociala lärmiljön kan gestalta sig i grundskolans årskurs två och hur dessa fungerar för eleverna i det språkutvecklande arbetet. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att ta reda på hur den fysiska och sociala lärmiljön gestaltar sig några klassrum i årskurs två, samt hur lärmiljön påverkar det språkutvecklande arbetssättet. Vidare kommer undersökningen att fördjupa sig i vad ett språkutvecklande arbetssätt är, både ur ett lärarperspektiv och ur ett specialpedagogiskt perspektiv. TeoriDen teori som undersökningen tar avstamp i är Vygotskijys sociokulturella perspektiv, vilket innebär att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv bidrar med att belysa det relationsinriktade lärandet och hur lärandet kan förmedlas med medierande verktyg. För att kunna resonera kring ett språkutvecklande arbetssätt används Lundbergs (2006) teorier om vikten av att arbeta med den fonologiska medvetenheten, samt Gibbons (2006) teorier om stödstrukturer i klassrummet. Dessa stöds i sin tur av resonemang från Aspeflo (2015) och Samuelsson (2008). För att förklara vad läsning är används Gough och Tunmers (1986) modell Simple view of reading. Ytterligare ett perspektiv i undersökningen är att avgöra om det språkutvecklande arbetssättet är mätbart, för att försöka besvara detta finns Nilvius (2021) Dockrell m fl (2015) och Waldmann m fl (2017) forskning med som teoretiskt utgångsläge. MetodFör att på svar på ovan frågor och undersökningens syfte har observationer i klassrummen genomförts. Observationerna har följt ett förutbestämt observationsschema. Efter observationerna har semi-strukturerade intervjuer genomförts med samtliga undervisande lärare samt en representant från skolans specialpedagogiska team. Frågorna har handlat om lärmiljön samt vilka tankar respondenterna har kring det språkutvecklande arbetssättet. ResultatResultaten har sammanställts och analyserats utifrån de teoretiska perspektiv och den tidigare forskning som undersökningen vilar på. Fyra olika teman har identifierades, Den fysiska och social lärmiljön, Uppfattningar om den språkutvecklande undervisningen, Utvärdering av undervisningen och Undervisningsmetoder och teorier. Undersökningen visar att respondenterna i undersökningen arbetar med att ständigt göra anpassningar i lärmiljön för att göra den tillgänglig både ur ett fysiskt och ett socialt perspektiv. Respondenterna i undersökningen har till viss del olika perspektiv på vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär men sammantaget finns en bred kompetens vilket gör den pedagogiska miljön tillgänglig och inkluderande för eleverna. Specialpedagogiska implikationerI samband med undersökningens gång har insikterna om speciallärarens uppdrag fördjupats och kunskaperna om tillgänglig lärmiljö vidgats. Lärmiljön ska så långt det går anpassas för de elever som av olika anledningar har behov av extra anpassningar, när anpassningarna inte räcker till ska elevens behov utredas och ett särskilt stöd kan behövas sättas in. En speciallärare behöver ha kunskaper om hur olika lärmiljöer utformas, både den fysiska och den sociala lärmiljön men också den pedagogiska.   NyckelordAvkodning, lärmiljö, läsförståelse, tidiga insatser, tillgänglighet

Studiens syfte var att studera hur lärare och specialpedagoger, i en skola som strävar mot ett relationellt perspektiv, resonerade kring tänkbara dilemman som kan uppstå i deras yrkespraktik när elevers olika behov ställs mot varandra. Mer precist ville studien undersöka hur lärare och specialpedagoger resonerade kring undervisning av elever med ett aggressivt, norm- och regelbrytande beteende i en kontext där andra elever kränks eller hotar att kränkas. Frågeställningarna som studien vilar på handlar om att i första hand synliggöra eventuella dilemman för att i nästa steg resonera kring lärare och specialpedagogers agerande samt de överväganden som ligger till grund för agerandet. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta informanter. För att synliggöra eventuella dilemman, och de motsättningar som inryms i dessa, analyserades resultatet med en konfliktteoretisk ansats, med den så kallade konflikttriangeln som analysverktyg. Fyra dilemman identifierades; att lärare och specialpedagoger inte till fullo upplever att de har de verktyg de behöver i undervisningen, att när lärmiljön fallerar och andra elever kränks, tenderar lösningen att bli exkluderande, att kunskap kring elevgruppen upplevs saknas samt att det finns brister i samverkan som försvårar arbetet.

Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019).   Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs dock ett medvetet utvecklingsarbete innan tidiga matematikinsatser i samverkan med special-pedagogisk kompetens blir ett naturligt inslag i förskoleklassens verksamhet.

Abstrakt Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen.  Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.    I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några speciallärare, rektorer och lärare ser på speciallärarens roll och uppdrag inom ramen för Läsa, skriva, räkna garantin och uppdragen att undervisa, utreda och utveckla, samt om det finns några likheter och skillnader mellan och inom yrkesgruppernas uppfattningar. Speciallärare, lärare och rektorer ska samverka i arbetet med elevers lärande och tidiga insatser, vilket också lyfts fram som viktigt i forskningen kring läs- och skrivinlärning. Skolinspektionens granskning (2023) visar att det finns brister i momentet kring samråd mellan lärare och specialpedagogisk personal samt att samsyn om syftet med garantin och rutiner för arbetet ännu inte är etablerade på alla skolor. Hur olika yrkesgrupper beskriver och uppfattar speciallärarens roll och uppdrag blir därmed relevant att undersöka för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar den specialpedagogiska rollen i arbetet med elevers språk-, skriv- och läsutveckling inom ramen för Läsa, skriva, räkna-garantin. Studien har en kvalitativ ansats med professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och organisationsteori som teoretiska utgångspunkter. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två speciallärare, två rektorer och två lärare och analyserades med tematisk analys.  Resultaten visade både likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar om speciallärarens roll och uppdrag. I resultaten framkommer att specialläraren växlar mellan det undervisande, utredande och utvecklande uppdragen, men att det undervisande och utredande uppdragen får mest utrymme. Speciallärarens roll i Garantin får olika betoning beroende på vilken yrkesroll som beskriver. Speciallärarna beskriver sig som delaktiga i flera delar och en främjande och förebyggande organisation med tidiga insatser runt läsinlärningen på både grupp och individnivå, medan lärarna beskriver samarbete i genomförande och bedömning samt insatser främst på individnivå. Rektorerna beskriver speciallärarens roll utifrån de organisatoriska förutsättningarna där specialläraren arbetar mycket mot enskilda elever, men uttrycker en önskan om ett större fokus på lärmiljö och speciallärarens rådgivande roll.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller.  Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.   Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.   Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna.  Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan.  En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta eleverna i deras matematiska lärande, vilket går i linje med forskning som belyser tidiga insatser som en viktig del för att stötta elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter (Gersten m.fl., 2005). Några av de insatser som benämns flertalet gånger är undervisning med speciallärare och specialpedagog, intensivträning samt arbete med konkret material. Nyckelord: diskurs, grundläggande taluppfattning, grundskolans tidiga år, lärarperspektiv, matematiksvårigheter, scaffolding samt tidiga insatser.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.