Tydliga kopplingar har länge kunnat göras mellan tidiga beteendeproblem och kriminella karriärer. Då tidiga insatser har visat sig vara långsiktigt lönsamma, har det brottsförebyggande arbetet ifrågasatts gällande vilka resurser som är aktuella. Skolan betraktas här som en outnyttjad sådan, inom vilken förskolan framhålls som en viktig arena för tidiga upptäckter av beteendeproblem och påverkan på dessa. Studien syftar därför till att undersöka hur pedagoger som berörda utövare upplever sina påverkansmöjligheter på utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem i bemötandet av dessa. För att kunna samla relevant information som besvarade studiens frågeställningar, intervjuades fem pedagoger på två förskolor om vilka man menade att barn med utagerande beteendeproblem var, vad som var viktigt i arbetet med dem och vilka svårigheter som fanns i detta. Resultatet visade på en samstämmig syn kring barnens karaktärsdrag, samt att bedömningsfokus snarare låg på behov än på begrepp för och orsaker till beteendet. För att möjliggöra en prosocial utveckling hos barnen, var målet att tillgodose barnet med rätt verktyg för en sund relation till sig själv och till andra. Medmänskligt och professionellt bemötande var här en viktig förutsättning. Metoderna gick övergripande ut på att dels anpassa miljön för att förhindra misslyckanden och stärka barnet, dels på att medla känslor i leken och inrätta sociala koder. Föräldrarna upplevdes som en begränsande faktor för pedagogernas möjligheter att påverka. Vidare uttrycktes behov av kompletterande kunskap. Sammanfattningsvis belyses pedagogers uppfattning av hur medvetenhet och förhållningssätt i pedagogrollen har betydelse för vilken riktningen utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem får. Därmed hittas viktiga komponenter för övriga utövare och beslutsfattare, samt potentiella utvecklingsområden. / There is a well established connection between criminal careers and behavioral problems in early life. Early efforts of prevention have shown to be long term successful which has lead to questioning of the crime preventing work regarding what resources are current. The school has been considered an untapped resource by reserachers. Preschool in particular is acknowledged as an important area for early descovery of behavioural issues and the impact they have on children. The study aims to examine the way educators who are directly concerned perceive their ability to influence the development of the actions of children with externalizing behavior problems. In order to answer the questions of the study, five educators at two nursery schools were interviewed. They were asked how they identify children with externalizing behavior problems, what the most important elements in the treating of these children are and finally what difficulties they exeperience. The result shows a consensus view of children’s character traits. It also shows that the educators’ wish to emphasise children’s needs rather than the concepts and causes of their behaviour. In order to enable a pro-social development of these children the educators aim to ensure that children are provided with tools that help them develop a helthier relationship to themself and to others. In the work to achieve this, the educators have to act in a professional and humane way towards the children. These methods mainly work in two ways. They are partly about adapting the environment in order to prevent failures and strengthen children but also about mediating emotions in the context of the play and help set social codes. Parents were often stated by the educators to be limiting their work on influencing children’s behaviour. Furthermore they also expressed the need of increased knowledge in the field. The study emphasises educators’ perception of how awareness and attitudes of the educator is significant for the direction of the development for children with externalizing behavior problems. This could help other actors and decision-makers find new potential areas of development.

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen.  Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot elever i behov av stöd. / Nej

Syftet med den här studien var att mäta effekten av en intervention i ramsräkning för elever i förskoleklass. Studien utgick från Response to Intervention - modellen (RTI) för att synliggöra vilka elever som är i behov av en extra insats. Ett förtest gjordes med samtliga elever i förskoleklasserna. Elever som kunde ramsräkna till max 29 som högst utsågs till att delta i interventionen. Kunskapsnivån i Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2019) förhöstterminen i årskurs 1 ligger åldersadekvat att kunna räkna upp till 50. Utifrån den åldersadekvata nivån placerades de elever som räknade till max 29 i RTI nivå 2. Urvalet av gruppen möjliggjorde anpassningar i den här interventionen då eleverna ligger på sammakunskapsnivå. En experimentell metod användes för att mäta effekten av interventionen.Effekten mättes med ett för- och eftertest där elevernas kunskapsnivåer påvisas. Interventionen utgick från en explicit undervisning med ett tydligt syfte, genomförande och mål. Syftet medstudien var att synliggöra talsystemets struktur och mönster för att eleverna ska kunna komma längre i ramsräkning och delmålet var att eleverna kan räkna till 50, för att kunna möta kunskapsnivå för årskurs 1. Planeringen av interventionens lektioner utgick ifrån de kritiska faktorerna, progression, visuellt stöd och en variation i övningar. I undervisningen användes konkret material, representativt och abstrakt. Det upplevdes att det var motiverande lektionerför eleverna, de tog till sig strukturen och mönster i tallinjen samt stärkte deras självförtroende vilket blev synligt då eleverna blev mer aktiva och delaktiga i klassrumssituationer. Interventionen påvisade en statistiskt signifikant effekt på ramsräkning, tiotalen och att hitta på tallinjen. Detta indikerar en tydlig positiv effekt för eleverna i interventionsgruppen och att intervention därmed kan används i förskoleklassens undervisning för att stärka elevers grundläggande taluppfattning.

Brottslighet är ett ständigt återkommande ämnesområde inom samhällsdebatten där det främst diskuteras kring brottslighetens utformning, karaktär samt om brottsligheten ökar eller minskar i samhället. Enligt den nationella trygghetsundersökningen gjord för år 2023 uppger en majoritet av befolkningen i Sverige att de känner en oro över brottsligheten i samhället. Att antalet brott som sker i samhället ska ha ökat har man dock inte kunnat fastställa. Däremot har man identifierat en ökning av grövre våld, samt att det grövre våldet krupit ner i yngre åldrar. Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ studie undersöka yrkesverksammas erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet i Umeå samt hur de anser att det förebyggande arbetet bör fortlöpa för att fortsätta reducera ungdomskriminalitet. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från olika aktörer i Umeå. Både tidigare forskning och intervjupersonerna poängterar att det behövs mer kunskap och resurser i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. En framgångsfaktor för förebyggande arbete som lyfts i resultatet är samverkan. Dels hur samverkan behöver effektiviseras för att vara just en framgångsfaktor. Det framgår att samverkan idag inte allt för sällan möts av hinder både till följd av lagar och aktörers olika arbetssätt. Dels hur man hittills sett positiva resultat där samverkan bedrivits kring ungdomar.

No description available.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att synliggöra hur några förskoleklasslärare beskriver arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och Hitta matematiken. Studien utgår från tre frågeställningar där fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar förskoleklasslärarna ser med materialet samt vad som händer efter kartläggningen. Sammanlagt har tolv verksamma förskoleklasslärare, från elva olika skolor runt om i Sverige, som genomfört och använt sig av kartläggningsmaterialet vid minst två tillfällen, intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Informanternas uppfattningar har tematiserats och resultatet och analysen redovisas i fem olika teman; Kartläggningens fördelar, Kartläggningsmaterialet, Tid, Utmaningar samt Genomförande. Resultatet visar att informanterna i denna studie har en positiv inställning till syftet och bakgrunden till kartläggningen. Informanterna uppger att kartläggningen är ett hjälpmedel för att få en bra överblick över hur barngruppen ligger till kunskapsmässigt, en hjälp för dem när det gäller hur de ska lägga upp undervisningen under året i förskoleklassen, hur de ska utmana eleverna på rätt nivå samt att inte missa någon elev. De menar även att kartläggningen är ett effektivt hjälpmedel för dem att upptäcka elever med svårigheter på ett tidigt plan så att de kan sätta in åtgärder så fort som möjligt utefter varje barns nivå. Samtliga informanter i studien riktar dock kritik mot tidsåtgången som kartläggningen kräver och menar att den tar alldeles för mycket tid att förbereda, genomföra och sammanställa. Flera av informanterna menar att kartläggningen skapar en stress hos dem och de upplever att kartläggningen stjäl tid från annat som de hellre hade lagt sin tid på. Resultatet visar även att det skiljer sig en hel del mellan de olika skolorna när det gäller vilka förutsättningar man har i samband med kartläggningens genomförande. Det gäller allt ifrån hur mycket tid man har att förbereda, genomföra och analysera till vilka resurser som finns att tillgå. Men även kring vilka rutiner som finns och vad som sker efter kartläggningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur f-3 lärare uppfattar arbetet med att urskilja och stötta elever i lässvårigheter i svenskundervisningen samt vilka uppfattningar lärare har om att göra extra anpassningar under svenskundervisningen. Det har genomförts sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Det empiriska materialet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Tidigare forskning visar att när det upptäcks att det finns störningar i en elevs läsutveckling är det viktigt med tidiga, intensiva insatser. För att upptäcka och stötta elever i lässvårigheter krävs det lärare som har ämnes- och didaktisk kunskap. Studien har synliggjort att lärarna uppfattar att elever i lässvårigheter upptäcks tidigt tack vare det obligatoriska kartläggningsmaterialet. De uppger att insatser planeras och genomförs omgående. Studien framhäver att skolor implementerar tidiga insatser på olika sätt beroende på tillgängliga resurser exempelvis specialpedagog och resurspersonal. Det framkommer att några lärare uppfattar kompetensbrist hos resurspersonal. Resultaten visar att lärarna föredrar ett varierad arbetssätt som tar hänsyn till elevers olika förmågor. Det framkommer att den sociala miljön, exempelvis klasskamrater kan också bidra till att elever i lässvårigheter kommer vidare i läsutvecklingen. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

<p>Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.</p>

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.

The purpose of this study is to examine how pedagogues work with children that express acting out behavior in pre-school. The research questions are: How do the interviewed pedagogues define children that express extroverted behavior in preschool, and what is the reason for the behavior? How do the pedagogues work to ease daily activities for these children in preschool? Which methods do the pedagogues use to approach these children in the optimal manner in different situations? This study is based on four qualitative interviews with preschool teachers, after-school teachers and nurses from two different preschools. The results of this study are analyzed through the sociocultural theories of Vygotskij and subsequent terms, but also with regards to other articles and scientific literature of interest. The results of this study indicate that the reason for acting out behavior can be due to environmental flaws, or factors within a child. In their work the pedagogues practice different methods. To e.g. calm the child, one may listen to or confirm the child’s emotions, and in conflict situations it is important that the pedagogue remains calm, to reduce the risk of emotional contagion. It was also evident that a well-structured day with distinct routines, in combination with a physical environment at the preschool that is tailored to the child’s own preconditions, better prepares the child for future activities. This study indicates that pedagogues enable common games and activities, to make it possible for children with acting out behavior to train their social competencies with other children. This is achieved with the aid of a present pedagogue that guides the child stepwise so that the child understands and predicts the consequences of the actions, but also understands the limits of behavior.