Kravet på skrivförmåga har ökat och förändrats successivt under åren, både i skola och samhälle, med en risk för fler elever i skrivsvårigheter. Detta tillsammans med sviktande resultat i olika mätningar har i förlängningen gjort att skrivningen fått mer uppmärksamhet, där även bedömningsmaterial och tidiga insatser initierats. Skolans och lärares uppdrag att möta alla elevers behov i skrivutvecklingen har i sammanhanget blivit ännu viktigare. I studien undersöktes skrivundervisning och specialpedagogiska insatser för elever i skrivsvårigheter i årskurs 1-6, vilket utfördes genom e-postenkäter och intervjuer med verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade vikten av kartläggning för att följa upp elevers skrivutveckling över tid. Även lärares, speciallärares och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter om skrivsvårigheter och vad pedagogerna ansåg att svårigheterna berodde på, uppmärksammades som grund för utformningen av elevers stöd i skrivutvecklingen. Studien visade att stödet till största del var förebyggande undervisning eller särskilt stöd inom klassens ram, men att det även gavs i mindre grupp och enskilt. Explicit tydliggörande undervisning inom skrivning och skrivprocess visade sig i resultatet som stöttande, färdighetstränande och kompenserande undervisning, vilket skedde i interaktion och samspel med klasslärare, övriga elever och ibland speciallärare. I studien blev det tydligt att kompenserande assisterande teknik kunde hjälpa elever, men att det förutsatte tillgång till tekniken och utbildning att hantera den. Slutligen framkom att utökad tid till skrivning och skrivprocessen sågs som en viktig aspekt och innefattade både tillräckligt med tid för att slutföra uppgifter samt till time on task.

Skolfrånvaro ger konsekvenser för såväl enskild elev som för familj och samhälle och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Elever i Sverige har skolplikt och utbildningsrätten är lagstadgad, detta till trots är allt fler elever frånvarande från skolan. Såväl evidens från statlig utredning som granskning av Skolinspektion visar att elever med omfattande frånvaro inte får den hjälp de behöver. Studiens syfte och frågeställningar riktas därför mot att beskriva och analysera de uppfattningar och erfarenheter huvudman, elevhälsoteam och lärare har gällande rutiner och tillvägagångssätt kring utredning, insatser och åtgärder, uppföljning samt samverkan vid elevers frånvaro i grundskolans yngre åldrar. Erfarenheter och uppfattningar från aktörer på tre olika nivåer har belysts genom semistrukturerade intervjuer, såväl enskilda som i fokusgrupper. Studiens empiri har analyserats utifrån Kearneys fyra kriterier samt Tier-modellen applicerad på svensk kontext. Resultatet påvisar behovet av stödjande rutiner samt ökad samverkan med externa aktörer kring problematisk skolfrånvaro och följs av en diskussion om systematikens och samverkans stödjande roll i hantering av skolfrånvaro. Kunskapsområdet behöver studeras ytterligare, förslagsvis genom att undersöka hur samverkan möjliggörs och hur hinder för samverkan undanröjs mellan externa aktörer och skola.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med.  Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inlärning enligt speciallärare och några lärare. Resultatet av studien visar att speciallärarna betonar vikten av att fånga upp elevernas behov för att sätta in tidiga insatser. Lärarna i studien beskriver att de uppmärksammar och upptäcker ofta elever med indikation på läs- och skrivsvårigheter. Det är även via de obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd från Skolverket och screeningsmaterial som svårigheter uppmärksammas. Resultaten visar att speciallärarna och de flesta av lärarna beskriver att de har en dialog och att insatser utformas för det mesta av speciallärarna och även uppföljning av insatser sker. Det framkom att lärarna beskriver att de gör insatser i klassrummen. Speciallärarna beskriver att de arbetar med intensivläsning i perioder och med övningar kring fonologisk medvetenhet, fonem-grafemkoppling, sammanljudning, ordavkodning, automatisering och läsflyt. I resultatet framkommer att det finns en samsyn kring elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att speciallärare och lärare beskriver att de främst möts spontant och flexibelt. En slutsats är att utifrån speciallärares och lärares beskrivningar behöver de samarbeta för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna. För att främja detta behöver organisationen på skolor möjliggöra detta i form av avsatt tid för speciallärare och lärare att diskutera och reflektera så att samverkan uppstår som komplement till det flexibla och spontana.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan och autistiska kvinnor ser på förskolan som tidig insats för flickor på autismspektrumet. Ur syftet ställdes fem frågeställningar 1. Hur beskriver pedagoger att förskolan arbetar för att identifiera och stötta flickor på autismspektrumet i tidig ålder? Vilka styrkor och utvecklingsområden kan pedagogerna se i detta arbete? 2. Vilka strukturella svårigheter ser förskolan i sitt arbete med autistiska flickor? 3. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor sin upplevelse av förskolan samt vilka styrkor och utvecklingsområden kan de se i förskolans arbete? 4. På vilket sätt beskriver autistiska kvinnor att förskolan kan ses som en tidig insats för autistiska flickor? 5. Hur resonerar autistiska kvinnor och pedagoger om diagnoser och vikten av diagnostisering? Datainsamlingen gjordes genom att sju förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjumetod. Även fem intervjuer med vuxna autistiska kvinnor genomfördes för att erhålla deras inifrånperspektiv. Studiens data analyserades med tematisk analys och utifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att pedagoger och autistiska kvinnor ser kunskapsbrister i förskolans arbete med autistiska flickor samtidigt som det finns många styrkor i den förskoleverksamheten. Det framkommer att professionella och autistiska kvinnor ser olika på vikten av förskolan som tidig insats, främst när det kommer till frågan om tidiga diagnoser. Studiens resultat diskuteras utifrån ett relationellt perspektiv i samklang med tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs för studiens betydelse för professionen och behovet av vidare forskning.

Kraftigt försämrade skolresultat i internationella kunskapsmätningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har lett till en förstärkning i skollagen som heter Läsa, skriva, räkna-garantin (SFS 2010:800 3 kap §4). Den tillagda paragrafen handlar om att ge elever rätt stöd i rätt tid. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma speciallärare och specialpedagoger beskriver sin roll i arbetet med att uppfylla läsa- och skriva-delarna i garantin med fokus på samråd. Vi vill bidra med kunskap om hur samrådsarbetet organiseras, vilka utmaningar som finns och vad som fungerar bra. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tio respondenter, sex är utbildade speciallärare med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och fyra är utbildade specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass upp till årskurs tre. Resultatet visar att alla ställer sig positiva till garantin och att det har givit ett kvalitetsarbete med årshjul och centrala elevhälsans mall som är underlag på grupp och individnivå. Det finns även hinder som tid och brist på engagemang från rektor som påverkar arbetet med att genomföra och höja kvaliteten med garantin. Framgångsfaktorer som kom fram i studien var att det blev ett kollegialt lärande kring stödinsatser och utveckling av undervisningen och lärmiljön på gruppnivå vilket lett till ett mer relationellt synsätt bland lärarna i stället för att ha ett kategoriskt individfokus. Arbetet med samråd visade sig också leda till ett bättre samarbete mellan speciallärare, specialpedagog och lärare där den specialpedagogiska kompetensen ges utrymme att ägna sig åt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete gällande insatser som gynnar elevernas läs- och skrivutveckling. Med utgångspunkt av de specialpedagogiska perspektiven synliggörs en förändring av synen på undervisning, lärmiljön och stödinsatser för att höja måluppfyllelsen i svenska.

Hitta språket är ett stöd för att kartlägga elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och ska utföras under höstterminen i förskoleklassen. Syfte är att identifiera elever som är i behov av stöd. I skollagen står det att elever som är i behov av stöd har rätt att få det i tid. Trots detta har vi under vår verksamhetsförlagd utbildning och av tidigare skolerfarenheter sett tendenser att elever inte får den hjälp de är berättigade till i tid.  Hitta språket relaterar till ett av våra teoretiska perspektiv, den språkliga medvetenheten då det är ett kartläggningsmaterial som är inriktat på elevens fonologiska och morfologiska medvetenhet. Vårt andra teoretiska perspektiv, är den sociokulturella lärandeteorin, eftersom respondenternas utsagor mer än inriktade på att den språkliga medvetenheten utvecklas i samspel med andra snarare än språkinriktad färdighetsträning som ofta följer efter en kartläggning. Vår studie är utformad efter en kvalitativ metod där sex lärare intervjuats för att ta fasta på deras upplevelser och erfarenheter av kartläggningsmaterialet Hitta språket.  Vid analysen av intervjuerna framkom det att attityderna kring Hitta språket skiljer sig åt bland lärarna och andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med kartläggningen. Det som däremot var gemensamt var att alla lärare är positiva till hur kartläggningsmaterialet kan bidra till att elever får stöd i tid. Det framgick även det råder en oenighet mellan lärare och specialpedagog/rektor om kartläggningsmaterialet Hitta språket och dess innebörd.

Anette Dalling. (2007). Uppfattningar om sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter (Perceptions of the link between phonological speech delay and reading and writing difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att förklara sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter.MetodArbetet ger en dels en historisk överblick av fonologi och dels en översikt av den forskning som finns i dag om sambandet mellan fonologisk försening och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka kompetenser, erfarenheter och metoder specialpedagoger med vidareutbildning inom tal- och språk har för att upptäcka och förebygga för de fonologiskt försenade barnen. Dessutom ville jag med undersökningen se vilka metoder man möter de fonologiskt försenade barnen med i skolan vid läs- och skrivinlärningen.ResultatBeroende på skolornas organisation arbetar specialpedagogerna både i förskola och i skola eller enbart i skolan. De specialpedagoger som arbetar i förskolan är tidigare med i det upptäckande och förebyggande arbetet med de fonologiskt försenade barnen än på de skolor där specialpedagogerna enbart arbetar med skolbarn. Resultatet av detta blir att tidiga insatser sätts in direkt när barnet börjar i förskoleklassen på de barnen som specialpedagogerna redan känner till annars kan det dröja upp till ett år senare innan insatser sätts in.Nyckelord: fonologisk försening, kompetenser, läs- och skrivinlärning, tidiga insatserAnette DallingHandledare: Birgitta LansheimExaminator: Ingrid Sandén

Abstract Dahlström, Kristina (2017), Utopi eller verklighet? Specialpedagogiska framgångar för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. I mitt arbete har jag upplevt att antalet elever i behov av särskilt stöd i skolan ökar. Möjlighet-erna till åtgärder varierar mellan skolorna beroende på till exempel demografiska och ekono-miska faktorer men också på brist på specialpedagogisk kompetens. Forskning inom området ger förslag till åtgärder men möjligheterna att förverkliga resultaten varierar mycket. Det för-faller föreligga en diskrepans mellan utopi och verklighet. Det är viktigt att tillgängliga resur-ser används så effektivt som möjligt. Syftet med studien är att bidra med de intervjuade specialpedagogernas erfarenheter och upplevelser om vad som leder till framgång. Frågeställningar som ställts är: Vad upplever spe-cialpedagoger som framgångsrikt i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd? Varför anses detta som framgångsrikt? Hur stämmer specialpedagogernas svar med forskningen? Studiens resultat kan bidra till att öka förståelsen för hur komplext arbetet med elever i behov av särskilt stöd är. Om berörd personal arbetar systematiskt och förebyggande går det att även med små medel och på små skolenheter ge elever med problem rätt stöd i rätt tid. I dessa ansträngningar är specialpedagogen med sin kompetens den sammanhållande och dri-vande faktorn. Systemteorin har använts som utgångspunkt för att se hur skolsystemets olika delar påver-kar varandra. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer använts. Med stöd av hermeneutiken och fenomenologin tolkades materialet från intervjuerna. Fokus har varit på relationer och interaktioner. En indelning på organisation, grupp och individnivå gjordes för att lättare få en översikt över materialet samt för att utgå från de nivåer som specialpedagoger verkar på i yrket. Resultatet pekar på att rektorns mål och visioner och styrning över en skola starkt bidrar till goda resultat. Ju tydligare målen är för dem som arbetar i organisationen desto framgångsri-kare resultat för eleverna. Ju tidigare screeningar och insatser desto större chans är det att ele-ver får rätt stöd. Annan forskning och specialpedagogernas syn i denna studie överensstämmer till stor del vad gäller tidiga insatser. Internationella studier ger en annan bild än den vi har i Sverige. Här väntar vi ofta tills det har blivit stora problem med att sätta in insatser. I Finland arbetar man istället förebyggande. Forskningen visar att tidiga insatser är av stor vikt men att det krävs riktlinjer och information från centralt håll för hur dessa kan gå till. Av resultaten framgår hur viktigt det är att elever lär sig läsa och skriva. Användningen av kompensatoriska verktyg för elever i behov av särskilt stöd är också viktig. Betydelsen av goda relationer framhölls som en viktig del för elevers framgångar. Som specialpedagogisk implikation är det viktigt med insatser för den enskilda eleven som är av intensivtränande ka-raktär. Likväl är det insatserna på organisationsnivå som anses ge störst effekt när skolutveckl-ing står i centrum. Det uppdrag som specialpedagogen får av rektorn är av stor vikt för hur denna kan bedriva ett arbete som bland annat främjar inkludering. --- Nyckelord: behov av särskilt stöd, framgångsfaktorer, inkludering, tidiga insatser, skolutveckl-ing.

AbstractFannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing. Similar and different experiences expressed by teachers, special education teachers and school leaders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att belysa vad klasslärare, specialpedagoger och skolledare anser vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning för såväl elever utan som med läs- och skrivsvårigheter.Undersökningen utgjordes av en kvalitativ analys med fenomenografisk forskningsansats och genom halvstrukturerade intervjuer delgav klasslärare, specialpedagoger och skolledare sina uppfattningar i ämnet. De olika yrkeskategorierna intervjuades utifrån samma frågeställningar med tyngdpunkt inom det område de är verksamma.Resultatet av undersökningen visade att den samlade helheten av samtliga intervjuer bestod i att klasslärare, specialpedagoger samt skolledare ansåg det väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov. Någon generell likhet bland de olika yrkeskategorierna beträffande vad som ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt vid läs- och skrivinlärning gick inte att utläsa. Däremot fanns likheter i uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter. Den gemensamma uppfattningen bland klasslärare, specialpedagoger och skolledare var att tidig identifiering och tidiga insatser samt enskilt specialpedagogiskt stöd ansågs vara ett framgångsrikt arbetssätt. Skillnader bland de olika yrkeskategorierna gällande framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning var i vilken omfattning användandet av olika metoder betonades. Vidare uttrycktes trygghet och motivation olika bland klasslärare, specialpedagoger samt skolledare. Det påvisades inga större skillnader mellan uppfattningar inom området läs- och skrivsvårigheter då samtliga yrkeskategorier var eniga om att det är väsentligt att utgå från den enskilde elevens behov.