Denna studie fokuserar på språkliga svårigheter i förskolan samt vikten av tidig upptäckt och adekvata stödinsatser i barns tidiga år. Studiens syfte var att beskriva och analysera förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om förutsättningar för upptäckt av språkliga svårigheter i förskolan, samt utformningen av förskolans arbetssätt för stimulans av barns språkutveckling, med särskilt fokus på språksvårigheter. Studien utgick från följande två forskningsfrågor: "Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sina möjligheter att upptäcka språksvårigheter hos barn i förskolan?" och " Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om utformningen av arbetet för att stötta barn med språksvårigheter i förskolan?" För att besvara dessa frågor gjordes denna kvalitativa intervjustudie. Datainsamlingen bestod av totalt åtta intervjuer med urval från ovan nämnda professioner i förskolan. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori, samt early childhood literacy. Resultatet påvisade goda möjligheter att upptäcka språkliga svårigheter i förskolan, likväl som att tillämpa stödjande insatser. Det framkom dessutom att detta har positiva effekter på barns fortsatta språkutveckling och inlärning i ett större perspektiv, samt gynnar barnets sociala relationer. Interaktion och kommunikation med barnen, pedagogernas kompetens och förhållningssätt, tillgång till specialpedagogisk kompetens, samt samverkan med vårdnadshavare framstår som avgörande faktorer vid likväl upptäckt av språksvårigheter som tillämpning av stödinsatser. / This study is about language difficulties in preschool and the importance of detection and adequate language intervention at an early age. The purpose of the study was to describe and analyze preschool teachers' and special educators' opinions regarding the prerequisites for detecting language difficulties in preschool, as well as the methods used to support language development, focusing children with language difficulties in particular. The study was based on the following two research questions: "What are the perceptions of pre-school teachers and special educators of their opportunities to detect language difficulties in preschool?" and "What are the views of preschool teachers and special educators on methods used to support children with language difficulties in preschool?" In order to answer these questions, this qualitative interview study was done. The data collection consisted of eight interviews with a selection from the above mentioned professions. The empirical data were sorted by themes and analyzed with concepts from socio-cultural theory, as well as early childhood literacy. The result of the study showed that the prerequisites to discover linguistic difficulties in preschool, as well as the ability of language interventions, were good. Positive effects on children's language development and learning in a larger perspective, as well as social relations, also emerged in the study. Interaction and communication, the educators' competence and approach, access to special educational competence, and collaboration with the parents appear to be crucial for discovering language difficulties, as well as implementing interventions.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås. Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande. Vidare framkommer att det kommunala uppföljningsansvaret från och med 1 januari 2011 överförts till den nystartade Arbetsmarknadsnämnden. Vilka följder detta får för arbetet med ungdomarna, om det innebär några förändringar eller förbättringar enligt revisionens rekommendationer, ger studien inte svar på då ansvariga politiker valt att inte medverka. Genom intervjuer med två borgarrådssekreterare framkommer att det saknas målformuleringar och visioner för arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns heller inga resurser avsatta för arbetet i stadens budget 2011-2013. / This study examines the impact of an audit on the responsibility of municipal monitoring in the city of Stockholm. The report, which dates from 2009, gives the city auditor’s recommendations for how the process of following up youths between the ages of 16-19 can be streamlined. The auditor’s consider among other things that the city should prepare a proposal for the city council about the meaning of the municipal monitoring responsibility and how it can be better clarified. The auditor’s also observed that there is a need to develop forms of collaboration between the participants so that the youths could be offered more than just education. This is what the youths are currently being offered by Gymnasieslussen, however no one is actively searching out those individuals who either turn down the education or were not possible to contact. The results of this study demonstrate that the city has not complied with the auditor’s recommendation to give the council the foundation for a clarification. Furthermore, it appears that the responsibility of municipal monitoring was transferred from January 1, 2011 to the newly created Labour Council. The study does not answer questions as to what effects this has on the working with youths and it is unclear if changes and improvements could occur in accordance with the audit recommendations. Interviews which were conducted with two vice-Mayors found that a lack of goal formulation and vision exists regarding the responsibility of municipal monitoring. In addition there are no resources allocated for such work in the city’s budget from 2011-2013.

Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title: The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires. Keywords / Nyckelord Evidence based social work, families/children in social care, knowledge, competence, protective and risk factors and social service. Evidensbaserad praktik, familjebehandling, familjer/barn i socialtjänsten, kunskap,kompetens, tidiga insatser och risk och skyddsfaktorer.

Abstract Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title:  The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka tidiga insatser som finns att tillgå för de elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Vidare har det även varit av intresse att studera vilka diskurser som framträder när lärare talar om tidiga insatser och hur dessa fungerar. Följande forskningsfrågor har legat som grund för studien: Ur ett lärarperspektiv, får elever i åk F-3 de insatser de är i behov av och hur ser dessa tidiga insatser ut för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter? samt Vilka diskurser framträder i lärares tal om tidiga insatser och hur fungerar insatserna för elever i åk F-3 som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter? För att undersöka ovanstående har utgångspunkt tagits i det sociokulturella perspektivet på lärandet där scaffolding legat som grund samt det poststrukturalistiska perspektivet med fokus på diskurser. Genom att använda en kvalitativ enkät med merparten öppna frågor har studiens forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet bygger på 95 informanter vilket ger studien hög generaliserbarhet samt validitet. Enkäten har delats via det sociala forumet Facebook för att möjliggöra en stor spridning på informanterna.  Resultatet belyser att trots användandet av det obligatoriska bedömningsstödet som delvis används för att identifiera vilka elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter, är det ändå cirka 11% av skolorna som inte tillsätter tidiga insatser trots att behovet finns. Merparten av informanterna talar om att de tidiga insatserna inte är fullt fungerande. Informanternas språkbruk om specialläraren och specialpedagogen visar att dennes insatser är av stor vikt för att möjliggöra och tillgodose elevernas behov av tidiga insatser. Trots detta talar en del informanter om att det inte finns någon speciallärare eller specialpedagog på skolan.  En slutsats som framkommit av den insamlade datan är att de flesta skolorna använder tidiga insatser för att stötta eleverna i deras matematiska lärande, vilket går i linje med forskning som belyser tidiga insatser som en viktig del för att stötta elever som är i eller riskerar att hamna i matematiksvårigheter (Gersten m.fl., 2005). Några av de insatser som benämns flertalet gånger är undervisning med speciallärare och specialpedagog, intensivträning samt arbete med konkret material. Nyckelord: diskurs, grundläggande taluppfattning, grundskolans tidiga år, lärarperspektiv, matematiksvårigheter, scaffolding samt tidiga insatser.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

In step with the development of society, new social phenomena develop where ”acute social withdrawl” is one of them. Acute social withdrawl is a phenomenon that is about individuals ending up in a social isolation where they withdraw from different relationships and contexts, such as school. Problematic school absenteeism is something that student health works withdaily so students don´t become acute social withdrawn. Based on previous research, we find that early coordinated interventions are significant for the preventive work towards individuals who are at risk for becoming acute social withdrawn. However, we see a knowledge gap in how this type of work should be performed. Through a qualitativ studie in the form of semistructured interviews, we interviewed six people who work actively in a student health team to gain deeper understanding of their work with early interventions. The theories we used to analyze the empirical meterial are Collaboration, Systems theory and Empowerment. Based on our study, we could see several conclusions. For example, we saw that the different interviewees had different functioning processes to draw attention to the students needs, and that collaboration with external organisations worked differently in different municipalities. This is due to the availability, resorurces and willinggness. That it´s not only being meetings and meetings without any results. Based on this, we can se that student health´s work with early coordinated interventions is limited and instead we saw that the interviewees themselves, in their professional role had to find their own 3(64)strategies. In Conclusion, we can see that a group perspective is lacking inte work, as there is a lot of individual focus.