Spelling suggestions: "subject:"tidningsstudie."" "subject:"undervisningsspråk.""
1 |
Utvecklingen av tidningsspråk det senaste århundradet : En analys av språket i VLT:s nyhetsartiklar 1915–2015 / Development of Language in Newspapers the Last Century : An Analysis of the Language in VLT’s News Articles 1915–2015Arponen, Chanel January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka utvecklingen av tidningsspråk i utvalda artiklar från 1915–2015 med nedslag vart tionde år. Tesen är att språket har blivit informellare under 2000-talet i jämförelse med tidigt 1900-tal. Det som undersöks är utvecklingen av LIX, andel långa ord, genomsnittlig meningslängd, vänstertunga meningar, rubrikslängd, particip, manlig form och epitet. Dessa kategorier kopplas till formellt språk. Resultaten visar att från 1915 till 2015 har LIX-värde, andel långa ord och meningslängd minskat medan vänstertunga meningar och rubrikslängd har blivit kortare. Meningslängd och vänstertunga meningar har halverats under 100 år och rubrikslängden har blivit kortare för att underrubriker har flyttats till brödtexten. Particip, manlig form och epitet upphör helt i de yngsta artiklarna. Alla kategorier förutom vänstertunga meningar och epitet uppvisar en nedåtgående trend. Jag drar slutsatsen att språket i dessa nyhetsartiklar har blivit informellare, vilket kan kopplas till en generell utveckling mot informellt språk inom alla medier under 2000-talet. En orsak till ett mer informellt språk kan vara att längden på dessa nyhetsartiklar har förändrats. Äldre artiklar liknar notiser i jämförelse med yngre artiklar. De sistnämnda tillåter utveckling av resonemang som tidigare inte fått ta plats i artiklarna och språket har på så sätt blivit mer informellt.
|
2 |
Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012Bengtsson, Axel January 2012 (has links)
Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.
|
3 |
Det rikstäckande dagstidningsspråket : En kvantitativ analys av morgon- och kvällstidningsspråk 1997 och 2017 / The language of nationwide newspapers : A quantitative analysis of newspaper language in 1997 and 2017Lind, Christoffer January 2017 (has links)
Denna uppsats har som syfte att från två perspektiv identifiera skillnader mellan Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar. Synkront jämförs morgontidningar med kvällstidningar och diakront jämförs 2017 med 1997. Materialet består av respektive tidnings första två eller tre sidormed inrikesnyheter från ett datum per undersökt år. Primärt har läsbarhet och textuell struktur i huvudartikeln från varje tidning undersökts, samt disponering av ytan på alla de valda sidorna uppmätts. Resultatet visade, i enlighet med tidigare studier, att språket i morgontidningar var mer komplext än i kvällstidningar 1997, men att de närmat sig varandra 2017. Förhållandet mellan substantiv och verb visar på en uppdelning mellan morgon- och kvällstidningar med få ändringar över tid. Vaken antalet vänstertunga meningar eller det genomsnittliga antalet ord per meningvisade på någon tydlig trend upp eller ned. Antalet ord per rubrik hade från 1997 till 2017 i genomsnitt ökat med 1,2 ord per rubrik vilket kan tyda på att 2010-talets läsare i större utsträckning än tidigare förlitar sig på att rubrikerna förmedlar tillräcklig information. Vidare visar undersökningen att andelen artikeltext har ökat i förhållande till bilder och reklam, där bilderna tar ungefär lika mycket plats och reklam minskar. Detta kan tyda på att dagstidningarna idag i högre grad förlitar sig på annonsintäkter från internet, eller ökar andelen helsidesannonser, jämfört med tidigare.
|
4 |
Meningen med rubriken : En analys av hur rubrikerna i tre svenska dagstidningar har förändrats på 25 år / The meaning of the headline : An analysis of how the headlines in three Swedish newspapers have changed in 25 yearsDickson, Ninni January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att ta reda på om, och i så fall hur, dagstidningarnas rubriksättning har förändrats under de senaste åren samt om rubriksättningen har påverkats av tidningarnas inträde på internet. Jag har gått igenom alla rubriker i tre svenska dagstidningar under en specifik dag 1996, det vill säga innan tidningarna fanns på nätet. Dessa rubriker har jag jämfört med samma tidningars rubriker samma datum 25 år senare. Jag har även gått igenom tidningarnas webbrubriker den aktuella dagen 2021. Jag har utgått från teori om funktionell grammatik, kritisk diskursanalys och aktivitetsanalys och analyserat rubrikerna utifrån struktur, grammatik och innehåll. Det tydligaste resultatet från min jämförelse är att rubrikerna har blivit längre. De tre undersökta dagstidningarnas rubriker innehåller mellan 21och 74 procent fler ord i snitt 2021 än 1996. Och rubrikerna på nätet är ännu längre. Såväl antalet nominalfraser som ord per nominalfras har ökat. Dessutom är det fler rubriker som innehåller finita verb. På tidningsspråk skulle man kunna säga att rubrikerna har blivit pratigare. Min analys efter att ha intervjuat redaktörer på de tre tidningarna är att detta beror på att de snabba nyheterna har flyttat till nätet och att papperstidningarna innehåller större andel feature och åsiktsmaterial. Journalisternas förändrade arbetsvillkor är en annan faktor. Färre gör mer, vilket medför att tiden för att sammanfatta en artikel till en kort och lockande rubrik har minskat. Då kan man ta genvägen till att lyfta ut ett intresseväckande citat som rubrik. Att nätet med sina snabba nyheter ändå har de längsta rubrikerna kan även det bero på tidsbrist. På nätet gäller det att vara först, men också att få med så många nyckelord som möjligt i rubriken så att den hamnar högt upp hos sökmotorerna. Jag har undersökt åren 1996 och 2021. Det kan vara intressant att i en uppföljande studie undersöka ett årtal däremellan, eftersom mitt intryck är att rubrikerna kan ha varit mer av klickbeten tidigare, men att man i dag eftersträvar trovärdighet. Redaktörernas roll har stärkts.
|
5 |
Linguistic sexism in a digitally native news outlet : A study on linguistic sexism at lexical and discourse levels in Buzzfeed News / Språklig sexism i en digitally native nyhetskälla : En studie on språklig sexism på ord- och diskursnivå i Buzzfeed NewsHammarqvist Kristensen, Johanna January 2019 (has links)
In 2018, most news articles are consumed online from a digitally native news outlet and it is therefore appropriate to examine the presence of linguistic sexism in the digitally native news site Buzzfeed News. The material is made up of 159 articles collected from Buzzfeed News. Selected features at the lexical and discourse levels are analysed using a quantitative method with qualitative elements. The selected features at the lexical level include generic pronouns and nouns, focused on the affix -man- and naming practices for females and males. At the discourse level, the selected features include how females and males are described in terms of their relationships, appearance and age-related words. Linguistic sexism is found to be expressed at both the lexical and discourse levels in the material. It is mainly expressed in naming practices, the use of relationship words and age-related words. / Dagens nyhetskonsument får, enligt studier, de flesta av sina nyheter från källor online och då främst från digitalt inhemska nyhetskällor, också känt som digitally native news outlets. Detta innebär att det därför är lämpligt att undersöka närvaron av språklig sexism i den digitally native news outlet Buzzfeed News. Materialet i studien består av 159 artiklar insamlade från Buzzfeed News. Utvalda språkliga markörer på ord- och diskursnivå är analyserade med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa element. De utvalda markörerna på ordnivå inkluderar generiska pronomen och substantiv med fokus på affixet -man- och hur kvinnor och män namnges. De utvalda markörerna på diskursnivå som studeras inkluderarar hur kvinnor och män beskrivs vad gäller deras relationer till andra, utseende och åldersrelaterade ord. Språklig sexism finns uttryckt både på ord- och diskursnivå i materialet och det är huvudsakligen uttryckt i hur kvinnor och män namnges, användandet av relationsord och åldersrelaterade ord.
|
6 |
Språk som reproducerande faktor : En kritisk diskursanalys av nyhetstexters konstruktioner av våldtäktsoffer och gärningsmänHänström, Malin January 2016 (has links)
Det finns föreställningar i samhället som formar synen på och bemötandet av våldtäktsoffer och gärningsmän. Syftet med studien är att undersöka om och hur olika föreställningar reproduceras av språket i nyhetsartiklar om våldtäktsfall. Utgångspunkten är en teori av kriminologen Nils Christie om ”det idealiska offret”, enligt vilken vissa omständigheter måste uppfyllas för att ett brottsoffer ska uppnå fullständig brottsofferstatus. Analysmetoden är kritisk diskursanalys. På textnivå analyseras transitivitet, agentivitet och ordval, vilket sedan kopplas samman med analys av den diskursiva och den sociala praktiken som texten är en del av. Materialet består av sammanlagt 12 nyhetsartiklar om två olika våldtäktsfall, från fyra svenska tidningars nätupplagor. Analysen visar tendenser på att brottsoffer- och gärningsmannaarketypen reproduceras språkligt i materialet, men det förekommer även drag som tyder på en förändring av diskursen.
|
Page generated in 0.0832 seconds