<p>De triggers som idag används i Autoliv BKIs laboratorium har till uppgift att synkronisera signalerna vid simulering av krock som en intern kvalitetskontroll av produktionen. De sköter utösning av airbags och start av höghastighetskameror.</p><p>Då Autoliv har flera modeller av krockkuddar används idag olika triggers och man har därför som önskemål att utveckla ett nytt system som skulle kunna ersätta de nuvarande systemen och som kan användas vid samtliga kvalitetstest.</p><p>Projektet resulterade i en testad prototyp som inkluderar hårdvara, mjukvara, samt CAD-ritningar till en färdig produkt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.</p><p>För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.</p><p>Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna.</p><p>Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education.</p><p>To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education.</p><p>Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks.</p><p>Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,</p>

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen. För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen. Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna. Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik / Abstract The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education. To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education. Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks. Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.

I detta examensarbete har en studie genomförts av hur väl 3D-skrivning kan tillämpas i Volvo Cars i Skövdes produktion. En litteraturstudie har genomförts för att åskådliggöra de olika 3D-skrivningsteknikerna och deras användningsområde. För att på ett överskådligt sätt jämföra de olika teknikernas duglighet har en bedömningsskala utvecklad av Nasa använts. Denna skala benämns som Technology Readiness Level (TRL). Den teknik som bedöms som mest lämplig med avseende på fullskalig produktion samt prototyptillverkning är Selective laser melting (SLM). För att åskådliggöra fördelar med 3D-skrivare har en förenklad 3D-modell av Volvos cylinderblock I5D modellerats. Denna förenklade modell har sedan modifierats för att åstadkomma en temperatursänkning som kan möjliggöra ett högre effektuttag. Två varianter av topologiska modifieringar presenteras. För dessa modifieringar har sedan värmelaster och kylning applicerats för att analysera värmespridningen i cylinderblocket. Jämförande mellan originaldesignen och de topologiska modifieringarna har sedan utförts. Målet med detta var att sänka den kritiska temperaturen i cylinderväggarna med åtminstone . Beräkningar har utförts med PTC/Creo. Med hjälp av TRL-skalan bedöms Selective laser melting vara den teknik som är mest lämplig för Volvo Cars i Skövde att tillämpa med avseende på prototyptillverkning. Med avseende på fullskalig produktion anses ingen av de teknikern som benämns i arbetet vara lämpliga. Resultatet visar att genom topologiska modifieringar kan temperaturen i det kritiska området sänkas med upp till 51 . En enkel kostnadsberäkning har utförts för att uppskatta hur mycket ett cylinderblock skulle kosta om den traditionella tillverkningen ersattes med 3D-skrivare. Detta visar att ett cylinderblock av typen I5D skulle kosta cirka 10 853 kr att tillverka med 3D-skrivaren X line 1000 R. I det priset är inte inköp av 3D-skrivaren inräknat. Rapporten diskuteras också följderna av resultatet. Vilka de potentiella felkällorna kan vara och vad som kan ha gjorts annorlunda. Det diskuteras också hur framtiden ser ut för 3D-skrivning och vad som skulle kunna göras som en naturlig fortsättning på detta examensarbete.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.

Syftet med följande arbete är att belysa vad två specialpedagoger anser om sitt förhållningssätt rörande elever med diagnosen autism. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvägagångssätt, förhållningssätt samt vad de anser om att tillämpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade även två lärarkolleger till specialpedagogerna samt en representant från skolledningen för att undersöka vad de hade för kännedom om samt vad de ansåg om att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vårt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhållningssätt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund människosyn som bygger på en tro på det goda hos de människor vi möter är av största vikt. Vår studie visar också att ett gott samarbete mellan olika yrkesgrupper kan ha stor betydelse för att man ska lyckas nå ut till samtliga elever. Vår slutsats är att det skulle kunna vara fullt möjligt att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass och att det skulle vara till stor fördel för flera elever och inte bara de som har autism.

Den här studien syftar till att granska vilka yttre faktorer som påverkar tillämpningen av barns individuella handlingsplaner i förskolan. Studien gjorde vi med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Förskollärare från olika kommuner och förskolor berättade om deras erfarenheter och tankar. Med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt analyserades det empiriska materialet. Studien visar att yttre faktorer som tid och resurser påverkar arbetet med alla delar av tillämpningen. Synliggörandet av vilka behov som får handlingsplaner att skrivas gjordes och visade att handlingsplaner inte är det dokument som skrivs i första hand. Först skrivs anpassningar som kan gynna hela barngruppen, men som inte kräver en kartläggning och lika utförlig dokumentering.

This essay deals with the principle of communication as phrased in section 17 of the Swedish administrative act. According to this section administrative authorities are obliged to inform a party involved in an administrative case of all material which has been added to the case by somebody else and is of importance for the decision and then give the party an opportunity to comment on it. The purpose of this essay is to examine how courts evaluate the way administrative authorities apply this rule. How do the authorities fail in their obligation to communicate and what do the courts say about this? The essay includes a description of the details of the law and what preparatory work and doctrine say about it. The essay includes an analysis of thirteen court cases. The courts were critical of the application of the rule in a majority of cases. The analysis showed different kinds of deviations from the obligation to communicate. The courts only accepted minor deviations. In most cases where the authorities had failed in their communication the courts reversed the decisions. The conclusion of the analysis is that the courts are very strict when they evaluate how administrative authorities apply their obligation to communicate. / I inledningen till denna uppsats görs en liknelse mellan det som kallas kommunikationsprincipen och boken Processen av Franz Kafka där huvudpersonen upplever motsatsen till allt det som denna princip innebär. Uppsatsen behandlar kommunikationsskyldigheten som den regleras i 17 § förvaltningslagen. Det är en skyldighet som förvaltningsmyndigheter har gentemot enskilda och som är mycket viktig för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för myndigheter. En enskild kan vara inblandad i ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Det kan till exempel handla om att en person söker bygglov eller att en person som äger en restaurang riskerar att få sitt serveringstillstånd indraget. I alla sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild måste myndigheten informera den som är part i ärendet om alla de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan än honom/henne själv och som har betydelse för utgången i ärendet. Det kan handla om muntliga eller skriftliga uppgifter, uppgifter som tillförts ärendet inifrån eller utifrån myndigheten. Parten ska också ges tillfälle att komma med synpunkter på dessa uppgifter. Den enskilda individen ska inte själv behöva undersöka om nya uppgifter kommit in. Det är myndighetens ansvar att se till att den enskilda får dessa uppgifter.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur domstolarna bedömer att förvaltningsmyndigheterna tillämpar denna regel. Vilka brister finns i myndigheternas tillämpning av sin kommunikationsskyldighet och hur bedömer domstolarna dessa brister? Vad beror bristerna på?   För att undersöka detta analyserades totalt 13 rättsfall. Där förekom olika typer av brister i kommunikationen, muntliga yttranden från t.ex  arbetsgivarrepresentanter i tjänstetillsättningsärenden kommunicerades inte. I ett par fall informerade myndigheterna inte om uppgifter de själva tillfört ärendet. Orsakerna till bristerna kunde förutom försummelse och bristande rutiner vara feltolkningar av lagen. I ett par fall kunde man misstänka att myndigheterna avsiktligt avstod att meddela vissa uppgifter. Domstolarna godtog bara mycket små avvikelser från kommunikationsskyldigheten. I de allra flesta av fallen bedömde domstolarna att bristerna var så allvarliga att besluten upphävdes och återförvisades till lägre instans för ny bedömning Analysen visar att domstolarna är mycket stränga i sin bedömning av förvaltningsmyndigheternas tillämpning av regeln om kommunikationsskyldighet.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes