Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Sverige har ökat under 2000-talet. Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling för de flesta psykiatriska tillstånd hos barn och unga samtidigt som utskrivning av läkemedel ökar. Förändrade strukturer och synsätt inom vården riskerar att viktig kunskap och kompetens går förlorad och att behandlingsutbudet inom vården minskar. Forskning kring hjärnan och barns utveckling kan bidra med värdefulla aspekter att ta hänsyn till i beslut kring det psykoterapeutiska arbetet och utbudet inom BUP. Studiens syfte var därför att belysa och undersöka hur modern neurovetenskap och mer specifikt teorin kring interpersonell neurobiologi kan användas i psykoterapi med barn, unga och familjer. Genom en litteraturstudie har tre centrala aspekter lyfts fram som viktiga när man försöker integrera denna kunskap med den kliniska tillämpningen: Hjärnutvecklande interventioner, Psykoedukation och Relationsfokus. Även om studiens avgränsning medför vissa svagheter, bedöms dock resultaten kunna vara intressanta för både kliniskt verksamma och andra individer och grupper i samhället. / The mental ill health among children and adolescents has increased in Sweden during the last two decades. The National Board of Health and Welfare recommends psychological treatment as a primary intervention for most of the psychiatric conditions seen in children and adolescents, at the same time as medical prescriptions continue to increase. Changes in organizational structure and perspectives within mental health care applies risk of losing important knowledge, experience and narrowing the range of treatment methods. Modern neuroscience has an opportunity to provide valuable aspects in decisions regarding the content and variety of treatment methods provided in child and adolescent psychiatry. The aim of this study was to illustrate and investigate how modern neuroscience and specifically the theory of interpersonal neurobiology can be applied in the clinical practice of psychotherapy with children, adolescents, and families. A literature review was carried out where three central themes emerged as important aspects of integrating this perspective in the clinical practice: Interventions for positive brain development, Focus on relationships and Psychoeducation. The selection of literature is relatively narrow and a limitation of the study, but the results could nonetheless be useful for both clinicians and other individuals and groups in the larger community.

Digitalization is regarded as one of the most important forces in the world today. The unexpected covid-19 had its effects on the auditing process. The effects caused by covid-19 have been positive as well as negative. Many management had to adjust and rethink to find new solutions and methods to continue operating. The management was forced to make a digital transition to adjust to the situation. What is being investigated in this study is how the digitalization contributed to a more efficient auditing or less efficient. We will also like to see the consequnces of the IT-implementation in auditing companies. Previous studies has shown that smaller auditing firms is better equpped at using IT in the thier auditing process. This study will be using a qualitative research method in order to reach the purpose of the study. In order to use the qualitative research method, we used semi structured interviews. The interview concluded responses from 10 authorized auditors in different auditing firms. The conclusion from this study is as follows. The review phase was the most damaged by the rapid introduction of digitization. What is also confirmed is that there is a difference in digital condition between audit firms.

The unexpected outbreak of Covid19 that came in 2020 affected the entire world's population, industries and companies overnight. The auditing industry and its auditors have also been affected by the pandemic and the following crisis. Due to the crisis caused by the pandemic, many company managements have had to rethink and develop new strategies for continued operations. The audit companies and their auditors have been forced to make a digital transition and work remotely using digital tools to continue the audit work. The purpose of the study is to try to assess auditors' perceived change in the audit process and quality in connection with the digital transition that took place during Covid 19. We also want to see if the effects can be explained based on IT application and use depending on agency affiliation, as previous research indicates that smaller audit firms are better at IT implementation, use and are quicker to change. The study uses a qualitative research method in the form of semistructured interviews. The results were obtained by seven authorized auditors from audit firms of various sizes in Sweden. The conclusion that can be drawn from the study is that the pandemic has been a catalyst for digitization in t he auditing industry. Of the three parts of the audit process, the review phase was the most affected part, where the exchange of information was made more difficult, which led to longer lead times. The quality has not suffered to a large extent. It can be noted that there is a certain difference in digital conditions between audit firms.

Artificiell intelligens (AI) har blivit en central del av utvecklingen hos moderna organisationer, med potential att förändra arbetssätt och öka effektivitet och konkurrenskraft. Generativ AI, som skapar innehåll baserat på mönster i befintliga data, har snabbt utvecklats och väckt stor uppmärksamhet i olika branscher. Trots dess potential för kunskapsarbete används det fortfarande inte i stor utsträckning inom organisationer. Med fokus på individuellt lärande och kunskapsdelning, strävar denna fallstudie efter att bidra med insikter om hur kunskap om generativ AI uppstår och sprids för att främja innovationens integrering i kunskapsarbete. Den teoretiska referensramen baseras på relevanta artiklar om generativ AI i kunskapsarbete och traditionell litteratur om lärande och kunskapsdelning i organisationer. Som ram för analysen används en modell för kunskapsomvandling, som utgår från fyra processer genom vilka kunskap utvecklas: socialisering, externalisering, kombinering och internalisering. Dessa skapar en dynamisk kunskapsspiral där individer inom organisationen interagerar, reflekterar, tar del av och tillämpar kunskap. Studien undersöker hur denna kunskapsspiral drivs framåt och hur generativ AI som kunskapsområde skiljer sig från andra innovationer. För att utforska detta används en interpretativ forskningsfilosofi och kvalitativ ansats. Genom semistrukturerade intervjuer, observationer och enkätundersökning, samlades data in för att bilda en förståelse. Med en iterativ process mellan litteratur och empiri strävar studien efter att bidra till vidare teoriutveckling inom området och praktisk tillämpning i kunskapsarbete. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för hur olika initiativ kring kunskap om generativ AI bidrar till lärande och användning av tekniken. Den konstaterar att lärande om generativ AI främst sker på individnivå och är drivet av inre motivation och nyfikenhet att experimentera. Organisationen stödjer lärandet genom viss möjliggörande styrning, men brist på möjligheter att tillämpa kunskapen i det dagliga arbetet kan hindra individens deltagande och därigenom begränsa kunskapsspridningen. Sammantaget är experimenterande centralt för lärandet om generativ AI, dels på grund av dess breda användningsområden och arbetssätt och hur de utvecklas med tiden, dels på grund av variationen i kunskapsarbete. Det finns därmed ett behov av fokus på att främja kombinering, där experimenterandet börjar, och internalisering, där kontinuerligt experimenterande bildar tyst kunskap. Vidare ger studien rika exempel på hur generativ AI används i praktiken, vilket kan inspirera andra kunskapsintensiva verksamheter att utnyttja tekniken. / Artificial intelligence (AI) has become a central part of development in modern organizations, with the potential to change workflows and increase efficiency and competitiveness. Generative AI, which generates content based on patterns in existing data, has rapidly evolved and gained significant attention across industries. Despite its potential for knowledge work, it is not yet widely utilized within organizations. Focusing on workplace learning and knowledge sharing, this case study aims to provide insights into how knowledge about generative AI emerges to promote its adoption in knowledge work. The theoretical framework is based on relevant articles on generative AI in knowledge work and traditional literature on workplace learning and knowledge management. The analysis is based on a model of knowledge creation consisting of four processes through which knowledge develops: socialization, externalization, combination, and internalization. These processes create a dynamic knowledge spiral representing how members of the organization interact, reflect, share, and apply knowledge. The study investigates how the knowledge spiral is driven forward and how knowledge about generative AI differs from other innovations. An interpretative research philosophy and qualitative approach are employed, using semi- structured interviews, observations, and a survey to gather data and form an understanding. Through iterating between literature and empirical data, the study aims to contribute to further theory development and practical application in knowledge work. The study contributes to a deeper understanding of how various initiatives regarding knowledge about generative AI contribute to learning and use of the technology. It suggests that learning about generative AI primarily occurs at the individual level and is driven by internal motivation and curiosity to experiment. The organization supports learning through certain enabling governance, but a lack of opportunities to apply the knowledge in daily work can hinder participation and limit knowledge dissemination. Overall, experimentation is central to learning about generative AI, partly due to its broad applications and approaches and how they evolve over time, and partly due to the variation in knowledge work. Therefore, there is a need to focus on promoting combination, where experimentation begins, and internalization, where continuous experimentation forms tacit knowledge. The study also provides rich examples of how generative AI is used in practice, which can inspire other knowledge- intensive organizations to leverage the technology.

År 2016 tillsatte regeringen med stöd av riksdagen en tillitsdelegation med syfte att reformera styrning och ledning av den svenska välfärden. Detta som ett svar på att den svenska välfärden under en längre tid hade detaljstyrts vilket gav ett begränsat utrymme till professionernas expertis. Tillitsbaserad styrning och ledning förordas sedan dess av staten, att införas brett inom kommuner och regioner, trots att det finns lite forskning om dess effekter. Forskare har den senaste tiden ifrågasatt reformens begriplighet och om den tillför något nytt. Syftet med studien var att få kunskap om hur enhetschefer inom vård och omsorg tolkar tillitsbaserat ledarskap samt om och hur enhetscheferna har anpassat sitt ledarskap efter införandet. Den här kvalitativa studien har undersökt forskningsfrågan med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt sju enhetschefer inom vård och omsorg har intervjuats, där tillitsbaserat ledarskap har införts. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Det resultat som framkommer är att enhetscheferna gör sina egna tolkningar av tillitsbaserat ledarskap utifrån tidigare erfarenheter. Få eller inga anpassningar har gjorts i ledarskapet sedan tillitsbaserat ledarskap har införts i organisationen. Det framkommer att enhetscheferna saknar tydliga ramar kring det tillitsbaserade ledarskapet och strukturer för uppföljning vilket skapar en otydlighet kring ansvaret. Det framkommer att  enhetscheferna ökar kontrollen när de har mindre tillit till sina medarbetare och för att skapa tillit krävs förutsättningar för att kunna bygga relationer. Slutsatsen är att lite har förändrats i enhetschefernas sätt att leda samtidigt som införandet av tillitsbaserat ledarskap har skapat en otydlighet kring ledningen och styrningen. / In 2016, with the support of the Swedish Parliament, the government appointed a trust delegation with the aim of reforming the governance and management of Swedish welfare. This was in response to the fact that the Swedish welfare system had been micromanaged for a long time, leaving limited room for the expertise of the professions. Since then, trust-based governance and management has been recommended by the government to be introduced widely in municipalities and regions, although there is littler esearch on its effects. Researchers have recently questioned the comprehensibility of the reform and whether it adds anything new. The purpose of the study was to gain knowledge about how unit managers in health and social care interpret trust-based leadership and whether and how the unit managers have adapted their leadership after the introduction. This qualitative study has investigated the research question using qualitative interviews. Seven unit managers in health and social care have been interviewed, where trust-based leadership has been introduced. The interviews have then been analyzed based on a phenomenographic approach. The result that emerges is that the unit managers make their own interpretations of trust-based leadership based on previous experience. Few or no adjustments have been made in leadership since trust-based leadership has been introduced in the organization. It emerges that the unit managers lack a clear framework for trust-based leadership and structures for follow-up, which creates a lack of clarity regarding responsibility. It appears that the unit managers increase control when they have less trust in their employees, and to create trust, conditions for building relationships are required. The conclusion is that little has changed in the unit managers' way of leading at the same time as the introduction of trust-based leadership has created a lack of clarity about management and governance.

Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut.   Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog and new ways of thinking about complex issues. Finally, due to the model's ability to visually communicate 21 different social and ecological aspects in a simple and clear way, our thesis argues that the Doughnut encourages a holistic and sustainable way of thinking. Thus, the application of the Doughnut in urban planning can promote the development of sustainable cities. / Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna.  Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen.   Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar.​​ Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På grund av Munkmodellens förmåga att visuellt kommunicera 21 olika sociala- och ekologiska aspekter på ett enkelt och tydligt sätt argumenterar slutligen vår uppsats för att munkmodellen uppmuntrar till ett holistiskt och hållbart sätt att tänka. Därmed kan munkmodellens tillämpning i stadsplanering främja utvecklingen av hållbara städer.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:</p><p>·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?</p><p>·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?</p><p>·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong> Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Avslutande reflektion:</strong> Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: ·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden? ·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden? ·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden? ·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden?   Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten. I relevanta lagar och styrdokument har även riktlinjer för fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden undersökts för att sedan med hjälp av enkätsvaren iscensättas på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.   Resultat: Den aktivitet som används främst på äldreboenden är promenad/stavgång och de flesta erbjuder det en eller fler gånger i veckan. Rörelse- och balansträning samt motionsgymnastik erbjuds även de i en större utsträckning. Hos många äldreboenden pågår aktiviteter i cirka 30 minuter. De största faktorerna till varför äldre ska utöva fysisk aktivitet på äldreboenden är för att bibehålla moment i vardagen, minska skaderisken samt öka fysisk- och mental hälsa. Två stora faktorer till att äldreboenden inte använder sig mer av fysisk aktivitet beror på tidsbrist hos personalen samt att de äldre är oengagerade till att utöva fysisk aktivitet. Resultatet visar även att det går att tillämpa Göran Lindes läroplansteori angående formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan vad det gäller lagar, kommunala styrdokument och tillämpning på äldreboenden.   Avslutande reflektion: Fysisk aktivitet är en mycket viktig del för att bidra till en bättre livskvalitet hos de äldre. Fysisk aktivitet erbjuds mer eller mindre på alla äldreboenden i studien men förekommer dock inte på den nivå som är behövlig. Om detta beror på att det är otydliga direktiv i lagar och styrdokument eller brist på kunskap etc., är något att beakta.

Perfluoroalkyl substances (PFASs) are global environmental contaminants and a need for monitoring levels has arisen due to their persistency and their ability to bioaccumulate. One relatively novel method of monitoring for both long and short time intervals and generating time-weighted average (TWA) concentrations is passive sampling for which no power, maintenance and supervision is required. The polar organic compound integrative sampler (POCIS) with a weak anion exchange (WAX) sorbent and the POCIS with a hydrophilic-lipophilic balance (HLB) adsorbent were calibrated for PFASs in a laboratory uptake experiment, and applied at a drinking water treatment plant (DWTP) in Stockholm, Sweden.   In the calibration study, all of the 14 studied PFASs were taken up by both passive samplers. Two and three out of the 14 studied PFASs had reached equilibrium after 28 days using POCIS WAX (PFBA and PFTeDA) and POCIS HLB (PFBA, PFPeA and PFTeDA), respectively. The sampling rate (Rs), which is the extracted water in liters per day, ranged between 0.003 and 0.10 L day-1 for the POCIS WAX and between 0.00052 and 0.13 L day-1 for the POCIS HLB. In general, Rs increased with increasing perfluorocarbon chain-length (C4 to C8) and for a perfluorocarbon chain-length longer than C8, Rs decreased with increasing perfluorocarbon chain-length (C8 to C13) for both passive samplers. FOSA had the highest Rs-value (0.10 and 0.13 L day-1) for both POCIS WAX and POCIS HLB, respectively. The POCIS WAX had a higher uptake for the short-chained PFASs PFBA (134 ng after 28 days), PFPeA (410 ng) and PFHxA (834 ng), compared to the POCIS HLB (0.5 ng, 58 ng, and 373 ng, respectively). For all other compounds, the accumulated amounts in the POCIS HLB were in the same range as in the POCIS WAX.   The application of the passive samplers at the DWTP showed that both passive samplers could detect ultra-trace (pg to ng L-1) levels of PFASs. A comparison of the TWA concentration showed that the two passive samplers had a good linear correlation (R2 = 0.63), but the TWA concentrations derived by POCIS WAX was approximately 40% higher compared to POCIS HLB. A comparison between the passive samplers and the grab samples did not show a correlation (R2 = 0.24 for POCIS WAX and R2 = 0.10 for POCIS HLB). The application also included a comparison of the removal efficiency in the conventional DWTP and a pilot plant with additional treatments steps of granulated activated carbon (GAC) and nanofiltration (NF). For the full-scale DWTP the average removal efficiency was 32% and high removal efficiency was observed for PFBA (81%). For the pilot plant, the removal efficiency was 100% for all the detected PFASs in the raw water. / Perfluoroalkylsubstanser (PFAS) har blivit uppmärksammade som globala miljöföroreningar, och ett behov av att övervaka dessa ämnens förekomst i miljön har uppkommit på grund av hög persistens i kombination med hög förmåga att bioackumulera. En relativt ny metod för tidsintegrerad provtagning är så kallad passiv provtagning. En adsorbent placeras i fält och ackumulerar PFAS från vattnet. Tillgång till elektricitet behövs inte, och behov av övervakning och underhåll är minimalt. I denna studie kalibrerades en så kallad ’polar organic compound integrative sampler’ (POCIS) för mätning av PFAS genom upptagsexperiment med två olika adsorbenter: en svag anjons adsorbent (WAX) och en hydrofil-lipofil balanserad adsorbent (HLB). Metodiken tillämpades sedan på vatten från ett dricksvattenverk i Stockholm, Sverige.   Upptagsexperimenten utfördes med 14 PFAS och samtliga togs upp av båda adsorbenterna. Två respektive tre av de studerade PFAS uppnådde jämvikt efter 28 dagar för WAX (PFBS och PFTeDA) samt HLB (PFBA, PFPeA och PFTeDA). Upptagshastigheten (Rs), det vill säga den volym som extraheras per dag, varierade mellan 0,003 och 0,1 L dag-1 för WAX och mellan 0,00052 och 0,13 L dag-1 för HLB. Generellt ökade Rs med en ökande längd på kedjan av perfluorerade kol upp till C8, för att sedan avta med ökande kedjelängd. FOSA hade det högsta Rs-värdet (0,10 och 0,13 L dag-1) för både WAX och HLB. WAX hade ett högre upptag (upp till 134, 410 och 834 ng) för PFAS med kort perfluorerad kolkedja (PFBA, PFPeA respektive PFHxA) jämfört med HLB (upp till 0,5, 58, och 373 ng). Den ackumulerade mängden för alla andra PFAS överensstämde väl mellan de båda provtagarna.   Mätning av PFAS halter i dricksvattenverket med hjälp av POCIS WAX och POCIS HLB visade att även PFAS kunde detekteras även vid miljörelevanta halter. En jämförelse mellan de båda passiva provtagarna visade på ett linjärt samband (R2 = 0,63), men där POCIS WAX hade en tendens att överskatta koncentrationen med ca 40%. En jämförelse mellan de passiva provtagarna och traditionell uppsamlingsprovtagning visade på låg överrensstämmelse (R2 = 0.24 för POCIS WAX och 0.10 för POCIS HLB). Vid tillämpningen gjordes även en beräkning för reningseffektiviteten av PFAS i dricksvattenverket och i en pilotanläggning där ytterligare rening med granulerat aktivt kol (GAC) och nanofiltration (NF) används. I dricksvattenverket var den genomsnittliga reningen 32%, med den högsta reningseffektiviteten för PFBA (81%). I pilotanläggningen var reningen 100% för alla upptäckta PFAS i råvattnet.

I dag anses molntjänster vara ett omtalat ämne som har ändrat hur IT-tjänster levereras och som skapat nya affärsmodeller. Några av molntjänsternas mest frekvent nämnda fördelar är flexibilitet och skalbarhet. Molntjänster är i dagsläget extensivt använda av privatpersoner genom tjänster så som Google Drive och Dropbox. Å andra sidan kan en viss försiktighet gentemot molntjänster uppmärksammas hos de organisationer som innehar känslig data. Denna försiktighet kan anses leda till en långsammare tillämpningshastighet för dessa organisationer. Detta examensarbete har som syfte att undersöka sambandet mellan molntjänster och känslig data för att kunna erbjuda stöd och kunskapsbas för organisationer som överväger en övergång till molntjänster. Känslig data är definierat som information som omfattas av den svenska Personuppgiftslagen. Tidigare studier visar att organisationer värdesätter en hög säkerhetsgrad vid en övergång till molntjänster och ofta föredrar att leverantören kan erbjuda ett antal säkerhetsmekanismer. En molntjänsts lagliga överensstämmelse är en annan faktor som uppmärksammas. Datainsamlingen skedde genom en enkät, som var riktad till 101 av de svenska organisationerna i syfte att kartlägga användningen av molntjänster samt att identifiera möjliga bromsande faktorer. Dessutom genomfördes tre (3) intervjuer med experter och forskare inom IT-lag och/eller molnlösningar. En analys och diskussion, baserad på resultaten, har genomförts, vilket ledde till slutsatserna att en molnlösning av hybrid karaktär är bäst lämpad för den försiktiga organisationen, de olika villkoren i serviceavtalet bör grundligt diskuteras innan en överenskommelse mellan parter uppnås samt att i syfte att undvika att lösningen blir oförenlig med lagen bör främst en leverantör som är väl etablerad i Sverige väljas. Slutligen, bör varje organisation utvärdera om molntjänster kan tillgodose organisationens säkerhetsbehov, då det i stor mån berör ett risktagande. / Cloud computing is today a hot topic, which has changed how IT is delivered and created new business models to pursue. The main listed benefits of Cloud computing are, among others, flexibility and scalability. It is widely adopted by individuals in services, such as Google Drive and Dropbox. However, there exist a certain degree of precaution towards Cloud computing at organizations, which possess sensitive data, which may decelerate the adoption. Hence, this master thesis aims to investigate the topic of Cloud computing in a combination with sensitive data in order to support organizations in their decision making with a base of knowledge when a transition into the Cloud is considered. Sensitive data is defined as information protected by the Swedish Personal Data Act. Previous studies show that organizations value high degree of security when making a transition into Cloud computing, and request several measures to be implemented by the Cloud computing service provider. Legislative conformation of a Cloud computing service is another important aspect. The data gathering activities consisted of a survey, directed towards 101 Swedish organizations in order to map their usage of Cloud computing services and to identify aspects, which may decelerate the adoption. Moreover, interviews with three (3) experts within the fields of law and Cloud computing were conducted. The results were analyzed and discussed, which led to conclusions that hybrid Cloud is a well chosen alternative for a precautious organization, the SLA between the organizations should be thoroughly negotiated and that primarily providers well established on the Swedish market should be chosen in order to minimize the risk of legally non-consisting solution. Finally, each organization should decide whether the security provided by the Cloud computing provider is sufficient for organization’s purposes.