<p> </p><p>Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.</p><p>Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.</p><p>I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.</p><p>Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning.</p><p> </p> / <p> </p><p>The purpose of this qualitative study, based on a phenomenographical approach, was to describe teachers' perceptions of what the students' confidence in their own thinking and their own ability to teach mathematics and how they are doing to promote this. Data collection consisted of interviews with teachers from pre until year six.</p><p>Teacher perceptions were described in the student show desire, courage, pride and responsibility, especially when they dared to get through a challenge as the first not thought to cope. A prerequisite for faith was a safe group environment.</p><p>The promotion of confidence took the teachers based on students' experiences with positive expectations for students in a luscious and communicative teaching. Encouragement and challenges at the appropriate level, which creates understanding is characteristic for the student to feel that they succeed.</p><p>The surrounding community is very important for the students' confidence. The teacher's dedication, curiosity and attention devoted to the pupils' knowledge to conquer new mathematical literacy was important for confidence. It appeared that the students should be aware of the mathematical knowledge and calculations behind the products that are in our surroundings.</p>

Abstract Idag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, många söker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandling för psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersom det kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ett alternativ till enskild terapi. Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid en Hälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling. Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i studien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser, beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan. Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som de erbjudits. De hade dock önskat fler gruppträffar. Samtliga gav uttryck för att de via metoder och tekniker som mindfulness, kognitiv defusion och perspektivtagande bättre kunde hantera sin tillvaro. De upplevde förbättrad psykisk hälsa och beskrev förändrade beteenden som lett till insikter om och tilltro till den egna förmågan. Deltagarna uttryckte att de på egen hand ville använda sig av de nya färdigheterna och implementera dem i sina vardagliga liv. Ingen av deltagarna i studien upplevde sig vara i behov av någon ny eller fortsatt behandling efter KBT gruppens avslutning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre på gymnasiets yrkesprogram upplever att undervisningen i svenskämnet påverkat tilltron till deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Syftet är också att undersöka hur undervisningen klarar att efterleva de krav på att elever ska få tillit till sin språkförmåga som står i ämnesplanen i svenska. Materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades i kategorier och två normkritiska teoretiska perspektiv användes i tolkningen. Resultaten visar att undervisningen i svenskämnet haft både positiv och negativ påverkan på elevernas tilltro till uttrycksförmågan i tal och skrift. Resultaten visar också att en bristande tilltro till uttrycksförmågan i tal är vanligare än en bristande tilltro till uttrycksförmågan i skrift och att undervisningen har brister när det gäller att hjälpa eleverna till en god tilltro till uttrycksförmågan. Studiens didaktiska slutsats är att undervisningen har stor påverkan på elevers tilltro till uttrycksförmågan och att undervisningen bör utformas på ett genomtänkt sätt för att stärka elevers tilltro.

Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om gymnasieelever i behov av särskilt stöd och deras uppfattningar om det stöd de får i idrottsundervisningen samt den delaktighet det ger. Tidigare forskning visar på att elever i behov av särskilt stöd har både positiva och negativa erfarenheter från idrottsundervisningen och att det beror på hur väl anpassningarna är gjorda för att de ska kunna delta. Elever med hjälpmedel kan skämmas för dessa och relationen till klasskamraterna har stor betydelse för hur väl idrottslektionerna fungerar. Även lärarnas förmåga, tid och möjlighet till resurser för anpassning har visat sig ha stor betydelse och ofta är dessa bristfälliga. Uppfattningarna som framkommer i denna studie utifrån de intervjuade eleverna analyseras utifrån Albert Banduras teori om tilltro, Self-efficacy theroy och genom delaktighetsmodellen som Ulf Janson varit med och arbetat fram. Den empiriska data som ligger till grund för studien har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever i behov av särskilt stöd i idrottsundervisningen. Den fenomenografiska metodansatsen som använts är till för att lyfta fram just elevernas uppfattningar och det stöd som ges. Resultatet visar att flera av eleverna har mycket positiva uppfattningar kring det stöd de ges i idrottsundervisningen och deras egen delaktighet medan några upplever att de inte får tillräckligt stöd för att kunna delta fullt ut. Samtidigt visas det att tryggheten är det som är avgörande för deltagande i idrottsundervisningen och den kan vara olika beroende på situation men även vara kopplad till bemötande och stöd från lärare och klasskamrater.

Gang crime is one of the hottest topics in the Swedish public debate today. At the same time, people’s trust in how the media reports on the topic is low. Trust in news media is important in any democratic society. Understanding how trust in news media is affected by the reporting on a controversial issue is therefore important in maintaining a functional democracy. This paper examines how politically active young adults perceive news on gang crime in Sweden, and how it correlates to their own trust in news media. Also, we study potential differences between two political youth wings, and what role the sender plays in the perception of – and trust in – news on gang crime. Through ten interviews, we find that the sender is paramount in the interviewees’ evaluation of trust in an article on gang crime. However, the information, what sources are quoted, and descriptions are also contributing attributes. Further, we discover that people develop personal strategies to assess their trust in a news piece on gang crime. Applying the theoretical frameworks of Kohring and Matthes (2007) and Strömbäck et al. (2020), we develop an understanding of how attributes contributing to trust in individual news pieces can be viewed in the context of more general trust in news media. In line with previous research, this study highlights the difficulty of defining general trust in terms of distinct factors. We propose that attributes affecting trust in individual articles can be attributes affecting general trust in news media, if occurring as prolonged trends, but call for further research on this hypothesis. In a societal context, this paper also shows that there is still consensus on what makes news trustworthy, even on a topic as highly politicized as gang crime.

Många elever uppnår inte lärandemålen i matematik. En av anledningarna till detta bottnar i att eleverna upplever matematikängslan och har en låg tilltro till sin egen förmåga. Tidigare forskning visar att elevers tilltro till sin egen förmåga kan kopplas till deras attityder i matematikämnet. Dessa attityder skapas utifrån elevernas erfarenheter och påverkar deras föreställningar om matematik. Läraren har till uppgift att stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga och därför anses lärarens roll vara av stor betydelse. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det pedagogiska ledarskapet kan främja elevers tilltro till den egna förmågan. Tre gymnasielärare, som undervisar i samhällsklasser, intervjuades för att undersöka vilka metoder som dessa lärare tillämpar för att förbättra elevers attityder, motverka elevers matematikängslan och främja elevernas tilltro till den egna förmågan. Eleverna i samtliga klasser fick möjlighet att besvara en elevenkät som berörde deras attityder i matematik, matematikängslan och deras tilltro till sin förmåga. Elevernas svar kopplades till respektive lärare för att kunna analysera svaren utifrån ett enaktivistiskt perspektiv, i syfte att undersöka på vilket sätt lärarens pedagogiska ledarskap påverkade elevernas attityd till matematik. Resultatet visade att lärarens pedagogiska metoder inte var avgörande för elevernas attityder i matematik. Trots liknande tillvägagångssätt i samtliga klasser, hade eleverna skilda upplevelser av undervisningen. I de klasser där lärarna hade ett relationellt förhållningssätt ansåg eleverna att deras attityder till matematikämnet hade förbättrats. Ledarskapet bör därför fokusera på att bygga relationer och skapa ett bra samtalsklimat i klassrummet för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga.

Syftet med denna studie är att belysa hur sexåringar erfar att de lär sig. Förskoleklassen är sedan höstterminen 2018 obligatorisk i Sverige (Skollagen 2010:800). Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. Hur möter skolan varje enskild sexårings behov i dess läroprocess? Studien är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Studien visar att sexåringar har en fantastisk tilltro till att de själva är ansvariga för att de lär sig. De berättar att de anstränger sig, tränar, eller att de bara bestämmer sig, och bara gör. Den visar också att de är medvetna om att de behöver använda sin hjärna för att lära sig. Jag har också kunnat se en tydlig trend att sexåringar upplever glädje och lust då de lär sig i under­visningssituationer där samarbete krävs. Resultatet pekar också på att samtal och goda relationer skapar goda förutsättningar för att ett lärande ska ske.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt. De var trots allt ganska negativa till ämnet på grund av proven och de var missnöjda med sina prestationer i matematik. Forskare är överens om att självkänsla och tilltro till sin förmåga är viktigt för kunskapsutvecklingen i matematik. För eleverna var betygen ett oros- och stressmoment, i båda grupperna. Läraren visade sig vara viktig för eleverna i grupperna. Tidigare undersökningar visar att undervisningen påverkar elevens attityder, självkänsla och prestationer i matematik. Eleverna ansåg att en bra matematiklärare förklarar så att eleverna förstår och ger tillräckligt med tid och hjälper dem som behöver extra stöd. / My examination concentrate on the student’s attitudes, experiences and understanding of the teaching in school. I also examinated what the students consider to be the best that can be done to get more motivation for approved grades in mathematics. The examination also tries to explain the special teachers function in the work with mathematics. Qualitative interviews with two groups of student were done. The pupils in my examination had experiences of a traditional mathematic education with calculation, reviews on the board and test. The students consider that mathematics, as a subject was interesting and very important. After all they were fairly negative to the subject because of the tests and they were not satisfied with their achievements. Researchers agrees that self-esteem and faith to your ability is important for knowledge development in mathematics. For the students the grades were an anxiety and stress element, in both groups. The teacher showed to be important for the pupils in the groups. Earlier research shows that education affects the student’s attitudes, self-esteem and achievements in mathematics. The students consider that a good math teacher explain understandable and give enough with time and help those who need extra support.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

The aim of the study was to examine the knowledge and experience women, who participants in the project Steget vidare, have to health, quality of life and empowerment and how long-term sickness absence has affected these components. A further aim of this study was to examine whether and if so, how the project's rehabilitative efforts targeted to health may be related to increased opportunities to return to work. The methods for generating data were qualitative interviews based on seven long-term sick individuals who participated in the project Steget vidares health group. The result indicates that the interviewees have a clear picture of what health and quality of life are, while the concept of empowerment is not as obvious. Further, long-term sickness seemed to affect the individual’s health, quality of life and empowerment in various ways, usually in a negative sense. Before their participation in the project, several of the interviewees experienced being caught in an area of nowhere between different social agencies. However, the result indicates that since they started in the project they have received a more individual approach tailored to their specific situation. Due to the result, the social interaction between the health group participators has contributed to an improved life situation for several of them which have strengthened their potential to become competitive on the labor market. Finally, we can conclude that despite of the interviewees’ positive experiences of the project and the process which it includes it is difficult to locate and explain how and to what extent health interventions contribute to participants’ ability to return to work.