Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

Syftet med studien var att synliggöra hur fritidsledarna ser på orosanmälningar genom att undersöka hur de konstruerar fritidsledaryrket och sin möjlighet att agera vid oro för en ungdom på fritidsgården. Nio fritidsledare intervjuades enskilt och materialet analyserades ur ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att fritidsledarna konstruerar en omfattande yrkesroll som förebilder, relationsbyggare och stödjande vuxna med en kompensatorisk funktion. När oro för en ungdom uppstår är en orosanmälan inte aktuell i första hand eftersom intentionen att hjälpa ungdomen står i konflikt med vad fritidsledarna upplever blir utfallet av en orosanmälan. Förhållningssättet medför att de tar hänsyn till relationer och ungdomens familj. Fritidsledarnas konstruktioner av yrkesrollen visar att de har god potential att uppmärksamma ungdomar som far illa. Däremot upplevs fritidsledarrollen som omfattande vilket tillsammans med en misstro mot socialtjänsten utgör hinder för att anmäla. Kunskap om socialtjänstens arbetssätt, mer praktiknära riktlinjer kring anmälningsplikten och en tydligare samsyn kring yrkesuppdraget skulle därmed kunna utgöra ett stöd för orosanmälningar.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.

Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av karisma. För att undersöka dimensionerna av karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av karisma. Bakgrunden av undersökningen innefattar bland annat Max Webers definition av den ”genuina” karisman samt en rad andra teorier och undersökningar om karisma som försökt förklara fenomenets härkomst. Med bakgrund av detta har jag alltså studerat karisma ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av diskursanalys och funnit att de två självhjälpsböcker jag undersökt konstruerar karisma som ett multidimensionellt fenomen som alla individer har möjligheten att utveckla. Utöver denna upptäckt tyder resultaten från undersökningen även på att en decentralisering av makten i dagens samhälle har kommit att påverka hur karisma konstrueras idag. / Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today. Title: What significance does charisma have in society today? – A study done from the social constructivist perspective concerning charisma in self-help literature. Charisma has for long been the object for admiration and fascination among people, including myself. It has, however, been very difficult to settle for an appropriate definition of charisma since the nature of the phenomenon can be described as being quite abstract. I have in an attempt to explore the dimensions of charisma chosen to investigate its meaning in today’s society. The main goal with the investigation has been to see how the concept of charisma is constructed within a given social context, which in this case constitutes of self-help books on how to develop a charismatic personality. A few of the primary questions behind this investigation concerns how charisma is constructed within the literature, how the representation of charisma in the books leads to the development of subjects and to see whether changes within the society has contributed to a change in the meaning of charisma. The investigation is, among other things, based on Weber’s definition of the “genuine” charisma as well as several other theories and studies concerning charisma which have tried to deduce the origin of the subject. I have in relation to this analyzed charisma from the view of the social constructivist perspective, with the help of discourse analysis, and found that the two self-help books I have studied constructs charisma as a multidimensional phenomenon which everyone has the ability to develop. In addition to this discovery I also found that the result from the investigation indicates that a decentralization of power in today’s society has come to influence how charisma is constructed today.

<p>The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.</p>

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där. I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om kemi, vilket besvaras genom forskningsfrågan “Vilka tolkningsrepertoarer gällande kemi framträder i pedagogernas tal?”. Studien tar avstamp i ett problemområde där det finns en brist av forskning gällande kemi i förskolan. Forskning som undersöker naturvetenskap i förskolan visar att pedagoger känner sig osäkra inom naturvetenskap och därmed undviker de naturvetenskapliga ämnena, inklusive kemi, i förskolan men å andra sidan visar forskning att pedagoger är positiva gentemot ämnet. Kemi i förskolan är av betydelse eftersom tidigare forskning belyser att ett naturvetenskapligt lärande i tidig ålder kan bidra till att underlätta för barnen i deras fortsatta skolgång. Med en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt samt en inriktning på diskurspsykologi som metod har analysbegreppen varit retorik och funktion för att synliggöra tolkningsrepertoarer i pedagogernas uttalanden. Syfte och forskningsfråga har besvarats genom analyser av två fokusgruppsamtal med pedagoger i förskolan. I resultatet framträder tolkningsrepertoarer gällande svårigheter med konkretisering av kemi, kemi som underordnat andra ämnen samt pedagogernas roll som medupptäckare vid kemiundervisning. Det synliggörs en osäkerhet och en oro hos pedagogerna för att ses som okunniga samt oprofessionella av kollegorna men även hur de vill bevara sin goda relation genom att inte framställa sig som kunniga. Det tydliggörs hur de framställer sig som medupptäckare i kemiundervisning med barnen där pedagogerna själva menar att det inte krävs kunskap av dem för att skapa möjlighet till lärande. Det framkommer hur pedagogerna är omedvetna om när kemi uppkommer samt kan tillämpas i förskolans verksamhet.

Detta examensarbete bygger på en problematik där det saknas forskning kring hur förskolepersonal resonerar om barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Eftersom förskolepersonalen ska möjliggöra barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö medför det att detta område blir betydelsefullt att studera. Detta då det kan ge konsekvenser i form av att förskolepersonal och blivande förskollärare får en medvetenhet i sitt och andras resonemang kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Genom fokusgruppsamtal på två förskolor med sammanlagt sex förskolepersonal har föreliggande studie synliggjort att förskolepersonalen konstruerat tolkningsrepertoarer som lyder Vem bestämmer? Variationer i förskolepersonalens resonemang, Vi måste låta barnen ha mer inflytande och Barnens idéer till förändringar - Det kan vi prova!. I dessa tolkningsrepertoarer använder förskolepersonalen sig av retoriken för att bygga upp många variationer i sitt sätt att tala om ämnet där de många gånger stärker sina resonemang med extremisering.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.