Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hälsa i hem, skola och fritidsorganisation. Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa? Hur ser föräldrar, lärare och tränare på relationen fysisk aktivitet och hälsa? Hur viktigt är det enligt vuxna att föregå med gott exempel för att barn ska lära sig hälso- och motionsvanor? Hur upplever föräldrar, lärare och tränare motivation genom belöning? Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelärare i idrott och hälsa, fem tränare och åtta föräldrar som alla har en relation till elever i årskurs 9 på vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades kort därefter. Resultatet visar att föräldrar, lärare och tränare motiverar barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa genom att själva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gällande hälso- och motionsvanor, där föräldrarna ses som barnens viktigaste förebild. Det framkommer att det är svårt för vuxna att lära barn god hälsa ifall föräldrarna själva har en ohälsosam livsstil. Samtliga föräldrar, lärare och tränare anser att fysisk aktivitet är kopplat till välmående och hälsa. Vissa menar till och med att idrott är hälsa. Flertalet anser att ju mer barnen är fysiskt aktiva, desto bättre hälsa får de. Studiens resultat visar även att föräldrar, lärare och tränare sällan motiverar barn genom belöning. Dock anser man att belöning är en viktig del i barns motivation. Slutsatsen visar att föräldrar, lärare och tränare upplever det som viktigt att själv vara fysiskt aktiv, att visa att man tycker det är viktigt, roligt och intressant. Dock upplever man det som svårt att nå barnen när man pratar om värdena av fysisk aktivitet och hälsa då barnen har svårigheter att se framåt i tiden och att förstå dessa värden med livslång fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrar, lärare och tränare har även olika uppfattningar ifall fysisk aktivitet i stora mängder kan skapa ohälsa. Flertalet tränare menar att man inte kan träna för mycket, medans föräldrar och lärare anser att det måste ske inom en viss gräns. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Vt 2012</p>

Summary Lacrosse is a developing sport in Sweden and the Netherlands at the moment. Both countries have their initiatives and are playing the game for approximately 12 to 15 years. They are competing at World- and European tournaments and trying their best to professionalize their leagues. Nevertheless, there is still a long way to go for both countries before they can measure themselves with the top Lacrosse countries Canada and the USA. In these countries Lacrosse is played for many years, the level of professionalization and trainings methods are more developed and thereby maybe helpful to develop the level in Europe as well.   Aim During this research a comparison is made between the (different) approaches in the sport of Lacrosse, by the four ‘investigated countries’. Where does opportunities occur for developing Lacrosse in Sweden and the Netherlands? Main aim of this research is to find out where the possibilities are for the development of Lacrosse. Both Sweden and the Netherlands want to compete on a higher level of Lacrosse, but at the moment the knowledge about the sport is not sufficient enough.   Method During this research several sources are consulted for getting information. Seven semi-structured interviews were being held among Swedish and Dutch Lacrosse trainers. Besides these interviews the Canadian Lacrosse Federation was contacted by mail, and the Strategic Plan 2008 – 2012 was examined. Third source of collection information was by searching online databases for evidence-based researches.   Results The outcomes showed that there are many opportunities to start with the development of Lacrosse. Position specific Lacrosse training could provide more structured training design and thereby increasing the level of Lacrosse players. Coaches should be trained, and the federations should start professionalizing as well. Besides these results trainers spoke about the importance of starting a youth Lacrosse initiative.   Conclusion If the approach in Sweden and the Netherlands is compared to the level of Lacrosse in Canada both countries need to start putting actions into efforts. Both federations have good intentions but they both are unsure about how to start the development of Lacrosse.

Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare.   För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob &amp; Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson &amp; Beilock, 2008; Pearson &amp; Webb, 2006;Williams &amp; Hodges, 2005).   Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF.   Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll.

Syftet med denna studie har varit att studera den befintliga kompetensen och befintliga organisationen på ett urval nationellt godkända idrottsutbildningar i Sverige inriktade på ishockey. Detta för att kunna analysera huruvida den nuvarande kompetensen kan anses vara tillräcklig i samband med Skolverkets omklassificering av ämnet specialidrott 2017, och de krav som medföljer. Studiens empiri har framkommit efter kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter i de olika verksamheterna. Resultat och analys visar att en klar majoritet av “lärarna” kring ämnet specialidrott inte innehar lämplig akademisk utbildning. Det framgår även att tydligheten kring hur omklassificeringen ska fungera, vem den berör och hur den ska gå till från Skolverkets sida är bristande. Avslutningsvis kan det konstateras att den kompetens som finns kring verksamheterna är hållbar och mätbar när det gäller den specifika idrotten, men när det kommer till det som krävs för att undervisa i skolämnet specialidrott kan den inte bedömas som tillräcklig eftersom många saknar en lärarutbildning och saknar därmed kompetens inom flera områden som en sådan utbildning ger.

Studien syftar till att en utökad förståelse för hur akademitränare i två elitsfotbollsföreningar ser kring sitt ledarskap och vilka kompetenser som de själva anser präglar deras ledarskap. Vidare ger studien en inblick i hur tränarna uppfattar att de tillämpar dessa kunskaper i praktiken. Empirin tolkas utifrån Côté och Gilberts (2009) tre kunskapsformer professionell, inter- och intrapersonell kunskap som alla är viktiga att kunna besitta för att bli en duktig och effektiv tränare. Resultat- och analysdelarna påvisar att tränarna själva antyder att ledarskapet måste anpassas efter den kontext och omgivning som du verkar inom, men även att de försöker att ha en helhetssyn på sina spelare. Tränarna uppfattar att det är viktigt för spelarnas utveckling att de ska finnas till i en trivsam och trygg miljö. Avslutningvis går det att se en övervägande stor professionell och interpersonell kunskap hos akademitränarna, där den intrapersonella kunskapen hamnar i skymundan under den dagliga verksamheten. Dessa slutsatser genererar i en större förståelse för tränarnas ledarskap och vilka komplexa kompenenter som det behövs en förståelse för i förhoppningen om att utveckla nya svenska elitspelare i fotboll.

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

No description available.

Physical inactivity is today a public health problem, as it can lead to deteriorating health and shorter life expectancy. Too many individuals in our society are insufficiently physically active in relation to the recommendations that are available. To achieve physical health, personal trainers (PTs) are a professional group that can contribute their knowledge in an educational way. The purpose of this study was to shed light on personal trainers' perceptions of how they work to increase clients' learning on how they can promote their physical health. To obtain answers to the study's purpose and questions, a qualitative data collection method was conducted in the form of semi-structured interviews of 10 professional PTs. The study was based on a health-promoting perspective on health and a socio-cultural perspective for learning. The study's theoretical starting point is a social constructivist perspective. The empirical data has been analyzed through a qualitative content analysis that resulted in three categories. The results show that PT uses good communication as a work tool for the client to understand the information correctly, PT creates trust by referring to credible sources and experience and they adapt to each client to increase their learnings. Finally, it can be stated that each individual is unique and all forms of learning should be individually adapted. This is because every training session with a PT can be compared to a training session and constitutes an active learning process. / Fysisk inaktivitet är idag ett folkhälsoproblem, då det kan leda till försämradhälsa och kortare livslängd. Allt för många individer i vårt samhälle rör påsig för lite gentemot de rekommendationer som finns. För att uppnå fysiskhälsa är personliga tränare (PT) en yrkesgrupp som kan bidra med sinakunskaper på ett pedagogiskt sätt. Syftet med denna studie var att belysapersonliga tränares uppfattningar av hur de arbetar med att öka klienterslärande om hur de kan främja deras fysiska hälsa. För att få svar på studienssyfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ datainsamlingsmetod iform av semistrukturerade intervjuer av 10 yrkesverksamma PT. Studienutgick från ett hälsopromotivt perspektiv på hälsa och ett sociokulturelltperspektiv för lärande. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ärsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys, vilket resulterat i tre kategorier. Resultatet visarpå att PT använder god kommunikation som arbetsredskap för att klientenska förstå informationen korrekt, PT skapar förtroende genom hänvisningtill trovärdiga källor samt erfarenhet och PT anpassar sig efter varje klientför att öka deras lärande. Slutligen kan det konstateras att varje individ ärunik och samtliga former av lärande bör individanpassas. Detta eftersom attvarje tillfälle med en PT kan liknas vid ett utbildningstillfälle och utgör enaktiv lärandeprocess

Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning bland tränare inom kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Huvudsakligen undersöktes i vilken mån tränare inom KvAG upplevde perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning. Sekundära syften var att undersöka eventuella samband mellan perfektionistisk självpresentation, kroppsuppfattning och ålder. Följande frågeställningar avsågs besvaras genom studien: 1) I vilken mån upplever tränare inom KvAG perfektionistisk självpresentation? 2) I vilken mån upplever tränare inom KvAG diskrepansvärden gällande kroppsuppfattning? 3) Finns det ett samband mellan tränares nivå av perfektionistisk självpresentation och deras kroppsuppfattning? 4) Finns det ett samband mellan tränares ålder och nivå av perfektionistisk självpresentation? 5) Finns det ett samband mellan tränares ålder och deras kroppsuppfattning? Metod Tränare inom KvAG tillfrågades internationellt. Inklusionskriterierna krävde att deltagaren var aktiv eller har varit aktiv tränare för gymnaster inom KvAG, minst 18 år gammal och kvinna. Perfectionistic self-presentation scale (PSPS; Hewitt et al., 2003) och Stunkard’s Figure Rating Scale (FRS; Stunkard et al., 1983) sammanställdes till en webbenkät via Google formulär. 72 tränare deltog i enkätundersökningen, varav deltagarnas medelålder var 33,30 (SD = 11,19). De insamlade svaren analyserades genom kvantitativa statistiska analyser inklusive Pearsons produktmomentkorrelation för att besvara frågeställningarna.  Resultat Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan ålder och flera aspekter av perfektionistisk självpresentation. Starka signifikanta samband påvisades även mellan de olika aspekterna av perfektionistisk självpresentation. Ingen utav samtliga delskalor inom PSPS visade samband med kroppsuppfattning. Resultaten visade heller inte korrelation mellan ålder och kroppsuppfattning. Tydliga kroppsideal uppvisades hos tränare inom KvAG. Slutsats Som det första arbetet att studera samband mellan perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom KvAG, bidrar detta arbete till större förståelse för perfektionism och kroppsuppfattning hos tränare. Stigande ålder hör ihop med lägre upplevda nivåer av perfektionism och specifika kroppsideal tycks finnas även hos tränare inom KvAG.