No description available.

Expansionen av väg 222 och Nya Skurubron är lokaliserad väster om Stockholm, och har varit ett omdebatterat projekt inom Värmdö kommun. Debatten har varit centrerad runt invånarnas ekonomiska omständigheter, ojämlik behandling i jämförelse med andra och mobilitet. Denna studie undersöker hur Nya Skurubron påverkat Värmdöbornas rumsliga räckvidd, rörelsemönster och ekonomiska förutsättningar.  Studien baseras i intervjuer med yrkesverksamma inom mobilitet och trafikplanering samt en enkätundersökning av påverkade invånare. Resultaten analyserades genom teorier om mobilitet och genom teorier om fenomenet NIMBY.  Resultaten visade att majoriteten av respondenternas mobilitet inte påverkats av Nya Skurubron, trots deras starkt negativa reaktion och attityd angående broavgiften. Motreaktionen går att tolkas utifrån teorier om NIMBY och invånarnas uppfattning om projektet Nya Skurubron som orättvist.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö.I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samtaktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based onqualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö.The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based on qualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö. The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Genom projektet Malmöexpressen vill Malmö Stad uppnå en förbättring av kollektivtrafiken och öka tillgängligheten i centrum och utkanterna av staden samt regionen i sig. Det handlar också om att minska bilismen och säkra miljön för gång- och cykeltrafik. Denna magisteruppsats är förankrad i litteratur och tidigare forskning om Traffic Calming som koncept. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och undersöka effekterna av ombyggnationen av Nobeltorget, Malmö med teorikonceptet Traffic Calming som utgångspunkt. I denna studie görs det en kvalitativ undersökning med fokus på främst interjuver med trafikplanerare från Gatukontoret i Malmö Stad. Vidare görs observationer för att stärka och underlätta framtagandet av en Space syntax- analys och en SWOT- analys. Till teorin, har det valts viktiga forskare vars verk anses vara relevanta och lämpliga för denna studie. Studien innefattar en projektplan och syftet med denna är att ta fram ett underlag för hur Traffic Calming kan utvärderas vid Nobeltorget i Malmö Stad. Uppsatsen avslutas med diskussion, slutsatser och förslag till fortsatt studie. / The project Malmöexpressen is brought by City of Malmö which purpose is to achieve an improvement of public transport, and increasing accessibility in the centre of the town and the outskirts but also the region itself. It is also about reducing car dominance and among other things, a safer environment for pedestrians and cyclists.This master’s essay is anchored in literature and previous research of Traffic Calming as a concept. The purpose of this paper is to evaluate and investigate the effects of the redevelopment of Nobeltorget at Malmö City, regarding Traffic Calming as a theoretical concept. In this study, a qualitative study focusing primarily on interviews with traffic planners from the Traffic Department of the City of Malmö, furthermore, observations take place to strengthen and facilitate the concept of a Space syntax analysis, and a SWOT analysis. As for the theory, important writers whose works are considered to be relevant and appropriate for this study have been chosen. The study includes a Project Plan and the purpose of this is to develop a basis for how the Traffic Calming can be evaluated at Nobeltorget in the City of Malmö. The paper concludes with a discussion, conclusions and suggestions for further study.

<p><strong><em>Urban planning and transportation planning through an integrated process? On perspectives and communicative processes in urban development</em></strong></p><p>During the last couple of years the need for a better coordination of urban and transportation planning in Sweden has been highlighted at several occasions. In response to this need, the project “The Attractive City” (Den Goda Staden) has been initiated, emphasizing collaboration and communicative processes between actors involved in urban and transportation planning as a means to enhance the potential for an integrated planning. In this study the discussions taking place under the umbrella of The Attractive City are examined in order to illuminate the circumstances enhancing or obstructing the potential for integrated planning processes. The aim is to contribute to the knowledge of the conditions for an integrated planning of transportation systems and cities based on dialogue and collaboration. Through three case studies central challenges for cross-sectoral coordination are identified and used as a basis for a discussion on the potential for consensus based planning processes.</p><p>It is concluded that much of the discussions in The Attractive City take a starting point in the ambition for planning to be holistic, an ambition associated with the risk of shadowing a range of underlying tensions between different perspectives among actors involved in the planning processes. The influence of these differences in perspectives on the potential for coordination of parallel planning activities is discussed. With reference to communicative planning theory and the experiences from The Attractive City, it is argued that communicative processes can play a role in sharpening the awareness about the procedural problems that need to be addressed in a planning process. Although consensus, in terms of agreement on solutions, may well be the result of communicative processes, increased understanding of different actors’ motives and conditions to act is seen as the main benefit from this kind of communicative processes, creating a resource to draw upon in future situations.</p>

Planläggning av cirkulationsplatser har blivit ett vanligt inslag i en mängd olika städer världen över för att lösa farliga situationer som kan uppstå i traditionella fyrvägskorsningar. Detta eftersom bilisternas hastighet hålls låg i en cirkulationsplats jämfört med en vanlig fyrvägskorsning vilket i sin tur leder till mindre allvarliga olyckor. Är de oskyddade trafikanternas säkerhetsfördelar vid en cirkulationsplats lika tydliga? Syftet med studien är att undersöka utformningen av trafikmiljöer, med fokus på fotgängares och cyklisters säkerhet i anslutning till cirkulationsplatser. Jag har sett på vilka säkerhetshöjande aspekter som bör tas i beaktande för oskyddade trafikanter. Frågeställningarna i arbetet är - Vilka för- och nackdelar för oskyddade trafikanter finns det med planläggning och konstruktion av cirkulationsplatser? - Vilka säkerhetsaspekter tas i beaktande vid cirkulationsplatser? Forskningen baserar sig på en kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoder som använts är observation, intervju och kvalitativ textanalys. I undersökningen deltog tre planerare från Gävle, Eskilstuna och Västerås. I undersökningen lyfts säkerhetsaspekter, samt för- och nackdelar fram som de undersökta kommunerna utgår ifrån i planläggningen av cirkulationsplatser och övergångsställen. I resultatet kan konstateras att det med snabba och relativt enkla metoder och åtgärder är möjligt att förbättra fotgängares och cyklisters säkerhet på passager vid cirkulationsplatser. / Planning of roundabouts have become a common feature in various cities around the world to resolve dangerous situations that may occur in traditional four-way intersections. This is because the motorists’ speed is lower in a roundabout compared to a standard four-way intersection, which leads to less severe accidents. Are vulnerable road users safety benefits at a roundabout as clear? The purpose of the study is to examine the design of traffic environments, with a focus on pedestrian and cyclists’ safety in connection to roundabouts. I have seen on the safety aspects that should be taken into consideration for pedestrians and cyclists. The research questions in my study are: - What are the advantages and disadvantages of vulnerable road users with planning and construction of roundabouts? - Which safety aspects are taken into consideration in roundabouts? The research is based on a qualitative approach. Data collection methods used are observation, interview and qualitative text analysis. The study included three planners from Gävle, Eskilstuna and Västerås. The highlighted safety aspects, advantages and disadvantages presented by the surveyed municipalities proceed from with planning of roundabouts and pedestrian crossings. In the result it can be stated that with fast and relatively simple methods and steps are possible to improve pedestrian and cyclist safety on crossings at roundabouts.

This thesis is an evaluation of the new traffic solution at “Skvallertorget”. The innovative theory behind it is to increase traffic-safety by introducing insecurity feelings for road-users. The conclusion of the evaluation is that the newtraffic solution is well adjusted according to guidelines for municipal traffic planning. The evaluation also illustrates the conflict between traffic planners deliberate attempt to avoid clear information and the road users wish to get it. The paradoxical situation is that the forced insecurity feelings on the road users seems to be required to increase the attention and thus the traffic safety.

<p>This thesis is an evaluation of the new traffic solution at “Skvallertorget”. The innovative theory behind it is to increase traffic-safety by introducing insecurity feelings for road-users. </p><p>The conclusion of the evaluation is that the newtraffic solution is well adjusted according to guidelines for municipal traffic planning. The evaluation also illustrates the conflict between traffic planners deliberate attempt to avoid clear information and the road users wish to get it. The paradoxical situation is that the forced insecurity feelings on the road users seems to be required to increase the attention and thus the traffic safety.</p>

I denna kandidatuppsats utreds kollektivtrafik med fokus på dess utformning. Mer specifikt kommer hållplatsutformning undersökas, förklaras och diskuteras. Undersökningens syfte är att undersöka hur hållplatsers utformning kan bidra till att fler åker med buss när de reser inom staden. Ska kollektivtrafik bli en välanvänd transportform behöver den vara attraktiv för flera olika resenärsgrupper som efterfrågar många olika attribut. Restid, god tillgång på information, tillgänglighet, flexibilitet, tryggt och trafiksäkert samt komfort spelar samtliga in för att resenären ska uppleva att bussresan är attraktiv. Majoriteten av det som efterfrågas går att lösa med hjälp av hållplatsutformningen medan andra önskade attribut uppnås genom åtgärder på de delar som är mellan hållplatserna eller åtgärder som försämrar framkomligheten för andra transportformer. Den första delen av arbetet beskriver vad forskningen pekar på är av essens för att trafikhuvudmännen ska erbjuda resenärer god kollektivtrafik. Genom att studera Malmö stad och totalt fyra hållplatser längs två linjer har goda exempel och brister pekats ut. Detta för att förstå hur väl forskningen följs i en av våra större städer. Slutsatser som dragits i detta arbete är att kollektivtrafiken ska planeras för sällanresenärer och vad bra kollektivtrafik är, därigenom hur en bra hållplats ska utformas, beror till viss del på vem som ska resa. En busslinje som är snabb, men medför länge gångavstånd, är enligt yngre resenärer attraktivare än en som går långsammare, men har kortare gångavstånd. De linjer dit gångavstånden är korta ser äldre istället som attraktiva. Funktionsvarierade ställer högre krav på utformningen av hållplatser än andra resenärsgrupper. Det som kan sägas om alla resenärsgrupper är att de efterfrågar lättillgängliga och informativa hållplatser som det går att nå från startpunkten på ett enkelt vis. Till en bra busshållplats är det enkelt att ta sig. Det behöver finnas möjligheter för cyklister att parkera sina cyklar vilket medför att det måste finnas cykelställ. Busshållplatsen är tillgängliggjord genom att utformningen tillåter resenären enkelt att stiga på och av bussen. Detta görs genom att kantstödet är utformad för att bussen ska komma nära. Höjden är också av essens då bussens golv och perrongens höjd bör vara i samma nivå för att det ska vara enkelt att stiga in. På hållplatsen ska det finnas väderskydd och sittplatser. Information om vilka bussar som avgår från hållplatsen, samt vilka det går att byta till, bör ses som ett minimikrav för en bra hållplats. Realtidsinformation är också något som höjer informationsgivningen vilket bidrar till att resenären upplever kollektivtrafiken som attraktiv.