MitmachX – das Heft ist der alternative Projektbericht für das Stadtlabor im Rahmen des BMBF–Projekts Mitmach_X (2019-2021). Ziel des Projekts war es zu untersuchen, wie es besser gelingt, Menschen an Prozessen zu beteiligen. In diesem Mitmach_Heft teilen wir unsere Erfahrungen. Dabei berichten wir nicht nur, wie unser Forschungsprojekt und die Ausgestaltung unser Projektphasen aussahen und sich weiterentwickelten, sondern laden auch dazu ein, unsere Methoden als Rezeptvorschläge zu verstehen und sich von ihnen zum Mitmachen und Nachmachen anregen zu lassen. In diesem Heft reflektieren wir — was das Zeug hält — über unsere Rolle, über den Ort des Stadtlabors, über den Kontext der Stadt, in der wir uns befinden, über die Methoden, die wir entwickelt und angewendet haben und natürlich darüber, welche Früchte diese getragen haben.:Editorial Inhaltsverzeichnis Partizipation ist keine Einbahnstraße Wir und das Miteinander - Partizipation gestalten Stadtlabor als Ort Chemnitzer Engagierte und ihre Erfahrungen mit Partizipation Mitmach-Methoden zum Nachmachen Spielplakat! Das Stadtlabor zum Ausprobieren Ideenräume Corona – Wie uns die Pandemie dazwischenfunkte Aus Ideen wird Wirklichkeit Mitmach_X aus der Perspektive der Mitmacher*innen Ein Stadtlabor als unsauberes Forschungsprojekt Lessons learned Impressum

The purpose of this master thesis is to increase knowledge of facilitators´ and participants´ learning experiences in online drama. Semi-structured interviews with 14 informants were conducted. After that an analyzation based on Mezirow´s transformative learning theory was carried out. By using an abductive approach and a thematic analysis, the results show that the informants have experienced both opportunities and obstacles in learning. The opportunities that are being mentioned are around individual-, team-, and collective learning, methodology and technical developments. The obstacles that are being mentioned are within methodology and technical developments. Some examples that come up as both learning opportunities and learning obstacles are around time, amount of people and attention span, how to use the camera, accessibility and connection, bodily aspects, safety, security and confidentiality, knowledge, and possible bias around technical developments. To create learning opportunities in online drama, facilitators need to have instrumental learning around the methodology, setting, and what artefacts-, technical applications- and other technical features to use. Traumatic and embodied learning can create further learning opportunities that can lead to a transformation in online drama. Online drama can be viewed as an emancipatory education and a sustainable transformative pedagogy where mind, body and spirit can connect. The results are reasonably consistent with previous research. The discussion problematizes the need for further research to develop the domain of online drama further. / Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om lärares och deltagares lärandeupplevelser inom online drama. Semistrukturerade intervjuer med 14 informanter genomfördes. Därefter analyserades resultaten utifrån Mezirow´s transformativa lärandeteori. Genom att använda ett abduktivt förhållningssätt och en tematisk analys visar resultaten att informanterna har upplevt både möjligheter och hinder i lärandet. De möjligheter som nämns handlar om individuellt, team- och kollektivt lärande, metodik och teknisk utveckling. De hinder som nämns finns inom metodik och teknisk utveckling. Några exempel som dyker upp som både lärandemöjligheter och lärande hinder är kring tid, antal människor som deltar och uppmärksamhetsförmåga, hur man använder kameran, uppkoppling, kroppsliga aspekter, säkerhet och konfidentialitet, kunskap och eventuell bias kring teknisk utveckling. För att skapa lärandemöjligheter i online drama bör lärare ha instrumentell kunskap kring metodiken, miljön, artefakter samt tekniska applikationer och funktioner. Traumatiskt och förkroppsligat lärande kan skapa ytterligare lärandemöjligheter som kan leda till en transformation av online drama. Online drama kan ses som en emancipatorisk utbildning och en hållbar transformativ pedagogik där sinne, kropp och själ sammankopplas. Resultaten överensstämmer relativt väl med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar behovet av ytterligare forskning för att utveckla domänen online drama ytterligare.

The work towards global sustainable development is growing increasingly complex. Cities and the local urban scale have been acknowledged as important arenas towards sustainability; as they are actors contributing to high climate impacts and contain nebulous circumstances surrounding social orders due to rapid urbanisation. In response to the elaborate difficulties of achieving urban sustainability, Marc Wolfram (2016) conceptualised a framework for urban transformative capacity aimed at analysing and creating capacity for development. By applying relational ontology to a case study of Vallastaden, a newly built neighbourhood in Linköping Sweden this thesis has deepened the understanding of transformative capacity on a local scale. This was accomplished by scrutinising the planning and built environment of Vallastaden in the case study by applying semi-structured interviews, qualitative content analysis and a survey as data collecting methodologies.  The findings of the case study show that Vallastaden has been planned with care by focusing on the human scale and putting emphasis on building meaningful places and aiming to create social sustainability through many shared premises in the neighbourhood. The following six out of ten components of the framework for urban transformative capacity were made visible in the empirical data; (1) transformative leadership, (2) inclusive and multi-form governance, (3) empowered communities of practice, (4) system awareness and memory, (5) reflexivity and social learning and (6) urban sustainability foresight. Furthermore, the most prominent findings display the relations between the agency component (1-3), that the project of Vallastaden contributes to capacity development through social learning and a heterogeneous interdependence of relations between the shared premises and residents.

Denna studie fokuserar på hur transformativt ledarskap påverkar arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskor. Studien syftar till att ta reda på hur transformativt ledarskap kan öka sjuksköterskors arbetstillfredsställelse i offentlig sektor. Studien undersöker specifikt om transformativt ledarskap har en direkt inverkan på arbetstillfredsställelse och hur motivation och arbetsmiljö påverkar sambandet mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. För att uppnå syftet använde studien en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det användes en internetbaserad enkät för att samla in information från sjuksköterskor som arbetar inom den offentliga sjukvården. Den insamlade datan granskades med hjälp av statistiska metoder som multipel medieringsanalys och enkel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. Dessutom visade resultaten att motivation och arbetsmiljö spelar en viktig roll i detta samband. En förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation bland sjuksköterskor leder till ökad arbetstillfredsställelse. Studien visade även att ett transformativt ledarskap har en positiv inverkan på sjuksköterskors motivation och arbetstillfredsställelse. Det är viktigt att skapa en positiv arbetsmiljö och införa transformativt ledarskap för att främja sjuksköterskors utveckling samt förbättra deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien bidrar till den befintliga litteraturen genom att ge bevis för sambanden mellan motivation, arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor. / This study examines the impact of transformative leadership on nurses' job satisfaction in the public healthcare sector. The purpose of this research is to explore the mediating effects of motivation and work environment on the relationship between transformative leadership and job satisfaction. The study aims to enhance the understanding of how leadership and work environment factors influence job satisfaction among nurses in the public sector. The methodology used in this study was a quantitative approach with a deductive approach to fulfill the purpose of the thesis. The study used a survey-based method to collect data from a sample of nurses working in the public healthcare sector. The collected data were examined using statistical methods such as multiple mediation analysis and simple regression analysis. The results showed a positive relationship between transformative leadership and job satisfaction, with motivation and work environment having a crucial impact on the relationship. A better work environment and higher motivation among nurses contribute to increased job satisfaction. The study emphasizes the importance of transformative leadership and creating a supportive work environment to enhance nurses' motivation and job satisfaction in the public healthcare sector. The study also reveals that transformative leadership has a positive impact on nurses' motivation and job satisfaction within the public healthcare sector. The findings highlight the significance of creating a positive work environment and implementing transformative leadership principles to improve nurses' personal and professional development, promote engagement, and enhance motivation and job satisfaction. The study contributes to the existing literature by providing evidence for the relationships between motivation, work environment, and job satisfaction among nurses. The implications of this study emphasize the importance of effective leadership and management practices in the public healthcare sector to address the issue of low job satisfaction among nurses.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

No description available.

No description available.

No description available.

Students are coming to school with myriad issues that teachers and schools cannot address alone. ecological systems theory posits that the environments with which a child comes into contact, either directly or indirectly, can impact her or his development (Bronfenbrenner, 1979). With the support of community partner organizations in the local community, community schools can effectively respond to students’ needs and help them navigate the interconnected web of environments. Through interviews, focus groups, and a document review, this cross-site case study explored the practices that are employed by community school leaders (school staff and employees of community partner organizations) at two pilot high schools in the Los Angeles Unified School District (LAUSD), to implement six guiding principles of community schools. The study also captured impacts of these practices through participants’ perceptions, documents, and the application of transformative leadership theory. The findings revealed that the pilot school model is a natural avenue for the community schools strategy, and that intentional practices and a shared vision by all stakeholders can result in transformative impacts on students and the school as a whole. District and school leaders could consider developing processes and systems for implementing a community schools strategy district-wide by providing funding for community school coordinators for school sites, working with school leaders to develop their shared decision-making skills, and leveraging the assets and resources of community partners.