Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.

This project aims to explore the beliefs of international teachers regarding the students with whom they work, and the change in those beliefs over time. Participant observation, interviews, and questionnaires were used as tools of collection to address the following research questions: How did teachers' beliefs about students change over time? What variables were significantly associated with the rate of change in teacher beliefs about students? What types of challenges did teaches face while living and working in Thailand? Over the course of four months, I shadowed twenty-two U.S. teachers in thirteen different locations throughout Thailand. Participants were enrolled in an international teaching program in Thailand that provided a cultural orientation and teacher training. Participants were then assigned to teaching jobs throughout the country. Qualitative and quantitative data was analyzed using SPSS and NVivo software. This project contributes to the scholarship of teaching and learning, and anthropological and education research dedicated to exploring teachers' beliefs about students. Results of the study provide vital information about what variables or experiences may influence a critical analysis of beliefs among teachers working with students who they perceive as different from themselves. Due to some of the parallels between this study population and that of teachers in public schools within the United States, findings may also be applicable to preservice teacher training contexts that consider ways to help teachers critically reflect on their beliefs and worldviews in preparation for working with students whom they may perceive as different from themselves.

The design project examines collaboratively what transformative climate-communication can look like, and whether conversations can be a possible form of activism. Stemming from a concern that extreme forms of activism and their depiction in media have the potential to highly polarize civil society, the project explores the navigation and negotiation of spaces of communication and interaction in empathetic and connective ways. In the project I look at conversations as an additional or alternative way to disruptive protest forms of activism, within the non-violent liberal civil-disobedience movement and explore how to design for empathy and agency in the context of facilitating and curating spaces, tools and methods. The project recognizes the importance of conversations in the context of shaping opinions, changing perspectives and influencing behavior, and thus their relevance in the context of mitigating and communicating the climate emergency. During the project different conversation tools and methods have been designed, tested and developed in the framework of several gatherings.

Ledarskap har visat sig ha en stark anknytning till motivation och arbetsengagemang, vilket i sin tur påverkar den organisatoriska prestationen positivt och leder till mer konkurrenskraftiga företag. Det övergripande syftet med den här studien var att få en bredare förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetares arbetsengagemang inom försäkringsbranschen. Studien utgår ifrån Full Range Leadership Model (FRLM) som består utav tre olika ledarskapsstilar, Laissez-faire ledarskap, transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. I studien har det transformativa ledarskapet analyserats då det i tidigare forskning visat sig ha ett starkt samband med arbetsengagemang. Det har undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där fem djupintervjuer har genomförts via telefon. Respondenterna är anställda vid ett stort svenskt försäkringsbolag och har svarat på frågor kopplat till deras närmaste chef. I helhet visar studiens resultat på ett samband mellan det transformativa ledaregenskaper och arbetsengagemang vilket konfirmerar tidigare forskning. Respondenterna uppfattade mjuka värden som att vara glad, ödmjuk, ha positiv energi och förmågan att vara personlig som egenskaper hos gruppchefen de anser sig behöva för att motiveras i arbetet. De beskriver även att stöd, beröm, förtroende och bli behandlad likvärdigt andra medarbetare är attribut som driver arbetsengagemang. Studien är inriktad på ett försäkringsbolag i försäkringsbranschen och är därför inte en beskrivning av branschen i helhet, utan är taget ur en mindre kontext. Studien bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets påverkan på arbetsengagemang i en branschspecifik kontext, i det här fallet försäkringsbranschen. Resultatet kan hjälpa chefer att identifiera vilka ledaregenskaper som av anställda anses mest gynnsamma för ökat arbetsengagemang, i en kontext där yttre belöningar inte är övervägande.

Studien syftar till att analysera sanfolkets existentiella riter och transformativa processer ur ett dramapedagogiskt perspektiv. Bakgrunden avgränsas till att undersöka och redogöra för Ju/’hoansifolkets etnografi, kosmologi samt riter med fokusering på de transformativa processerna. Metodansatsen är en aletisk och objektiverande hermeneutik med ett abduktivt tillvägagångsätt. Tidigare forskning belyser det antropologiska perspektivet på riter, Ju/’hoansis ontologiska transformationer samt beröringspunkterna mellan antropologi och teater. Den teoretiska referensramen redogör för det dramapedagogiska paradigmet och dess olika tolkningar på transformativa och kommunikativa kunskapsprocesser. I analysen redovisas resultatet med hjälp av rotmetaforer med den mest framstående korrelationen; den ontologiska pluralismen. Genom analysen framträdde även ett övergripande tema av det upplevelsebaserade kontinuumet. Resultatet och metodansatsen revideras i diskussionen. / The study aims to analyze the existential rites and transformative processes of the san people from a drama educational perspective. The background is constrained to examining and describing the Ju/’hoansi people's ethnography, cosmology and rites with a focus on the transformative processes. The method approach is alethic and objectifying hermeneutics with an abductive reasoning. Previous research sheds light on the anthropological perspective on rituals, Ju/’hoansi’s ontological transformations and the points of contact between anthropology and theatre. The theoretical frame of reference describes the drama educational paradigm and its different interpretations of transformative and communicative learning processes. In the analysis, the results are reported using root metaphors with the most prominent correlation; the ontological pluralism. Through the analysis, an overarching theme of the experience-based continuum also emerged. The result and the method approach are revised in the discussion.

Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte anses vara representativ för alla lågstadielärare och unga elevers åsikter. / Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the students in this study are younger than the children and young adults who participated in previous research. However, due to the limited size of the study, the results cannot be considered representative of the views of all primary school teachers and young students. / <p>2024-01-12</p>

No description available.

No description available.

No description available.