Studien syftar till att undersöka hur vårdpersonalen på en vårdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer från olika yrkesgrupper på Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) på Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. På HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin på samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys. Utifrån informanternas beskrivningar framkom en mångfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara både paradoxal och komplex. Resultaten har tolkats som att de transsexuella patienterna utmanar vårdpersonalens syn på patienter utifrån det faktum att de både är annorlunda än andra patienter, och inte. Det finns en tvekan i att beskriva dem som sjuka, men samtidigt upplevs dessa patienter vara i stort behov av vård. Vidare beskrivs det specifika för patientgruppen i termer av att dessa patienter är pålästa och fokuserade. Dessutom uppfattas det inte sällan av vårdpersonalen som mycket speciellt och positivt att vara med i en process som ofta innebär en mycket stor livsomställning för patienten. Mötet mellan den transsexuella patienten och vårdpersonalen beskrivs också på en övergripande diskursiv nivå. Resultaten kan användas för att öka förståelsen för och begripliggöra mötet mellan de transsexuella patienterna och sjukvården.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv. I det andra temat diskuteras betydelsen av bröst, både för informanternas kroppsliga bekvämlighet och deras förmåga att passera, och skapandet av ett så kallat "linjärt kön", samt hur denna syn på kön orsakar en konflikt mellan informanterna och deras lä̈kare. I det tredje temat diskuteras tanken om ett linjärt kön ytterligare, med fokus på informanternas upplevelser av läkarnas förväntan på deras sexuella läggning och hur denna korrigeras i takt med könet. Det fjärde temat redogör sedan fö̈r hur könskorrigering kan ses som en klassresa för informanterna och hur passerande kan innebära såväl trygghet som ett förlorande av ens förmåga att genusbråka och störa.

Thesis (Ph. D.)--Vrije Universiteit te Amsterdam, 1996.

Thesis (Ph. D.)--Vrije Universiteit te Amsterdam, 1996.

Bakgrund Transsexualism innebär att en persons upplevda könstillhörighet inte stämmer överens med det kön denne blivit tilldelad vid födelsen. Att genomgå könskorrigerande behandlingar kan förbättra hur personen mår i den egna kroppen. Studier som rör hälso- och sjukvården visar att transsexuella personer upplever att de bemöts annorlunda och bristen på kunskap om transsexualism lyfts som ett av de grundläggande problemen. Syfte Syftet var att beskriva hur bemötandet i det dagliga livet påverkar transsexuella personer. Metod Kvalitativ intervjumetod användes för att kunna beskriva informanternas upplevelser. Sju transsexuella personer intervjuades. Intervjuerna transkriberades samt analyserades enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat Bristen på kunskap om transsexualism går som en röd tråd genom fynden. Frågan om en person skall vara öppen om sin bakgrund eller inte är ständigt närvarande, personerna är oroliga för att bli ifrågasatta eller behandlade annorlunda. När de kommer ut som transsexuella möts de av nyfikenhet som kan vara både uppskattad och besvärande. Hälsooch sjukvården är oerfaren och saknar kunskap men det går att ge ett bra bemötande ändå. Slutsats Transsexuella personer blir i regel väl bemötta, men bristen på kunskap i omgivningen upplevs som ett problem. Information om vad transsexualism är bör spridas samt att tidig diagnos och behandlingsstart är väsentlig.

This essay examines six transpersons’ experiences as clients of treatment from the social services. Research shows that transpersons experience a high amount of discrimination and vulnerability in society. For this reason, it is important to examine how transpersons, as clients, experience professional treatment in their interaction with social workers. Using a qualitative method, six respondents were interviewed about what kind of treatment they had expected to receive prior to their first meeting with the social worker. The respondents’ general perceptions of their treatment and their wishes regarding how transpersons should be treated were also examined. The results showed that the respondents experienced a positive treatment regarding their gender identity but perceived the social application process as difficult and demanding. One respondent expressed a negative perception of their treatment by social services regarding their gender identity. This experience was however regarding a social worker not in charge of the social benefits application process. The informants expressed a wish to be treated like other clients but with a knowledgeable social worker who understood transpersons’ special vulnerability and needs. Informants also expressed their recommendation that Swedish social services should undergo a LGBTQ certification to ensure a knowledgeable and respectful treatment of transpersons.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykologer som hade erfarenhet av klienter med könsöverskridande beteende. Resultaten pekar på att könsöverskridande beteende är ett ämne som väcker både intresse och engagemang, men också en viss osäkerhet hos psykologer. Det framkommer att psykologers förförståelse och personliga inställningar spelar en stor roll i arbetet med klientgruppen när utbildningen och tillgången till information i ämnet är begränsad. En icke-patologiserande syn på könsöverskridande beteende dominerar, men även motsatsen förekommer. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga på vilket sätt psykologrelaterade faktorer påverkar behandlingen av personer med könsöverskridande beteende. En annan viktig aspekt är hur befintlig kunskap kan implementeras i läroplaner för psykologers grundutbildning och effektivt spridas bland yrkesverksamma. / People with gender-incongruent behaviors have a higher risk for psychiatric problems compared to others. A professional approach is an important part of the treatment process and will influence the therapeutic outcome. Earlier research shows deficits in the contact between care personnel and people with gender-incongruent behaviours. There are no studies focusing on psychologists and their work with this client group. The aim of this study is to research psychologists’ subjective experience of clients with gender-incongruent behaviours. The study uses a qualitative method. The research data was collected with semi-structured interviews with five psychologists that had some experience with clients with gender-incongruent behaviours. The results point to gender-incongruent behaviors being a topic that evokes both interest and commitment, but also some insecurity in psychologists. Psychologists’ preconceptions and personal beliefs play a big role during the work with these clients when education and access to information on the topic is limited. A non-pathologizing outlook on gender-incongruent behaviours dominates, but the opposite also exists. More research is needed to map out in which way psychologist-related factors influence treatment of people with gender-incongruent behaviours. Another important aspect is how existing knowledge can be implemented in psychologists’ basic training and how it can be spread effectively amongst professionals.

The subject of this bachelor thesis is the logics and counter-logics that have structured the perception of transsexualism and the now abolished sterilization requirement for legal recognition of sex change within the Swedish legal system and governmental authority. The analyzed material consists of judgments from two court cases with opposing verdicts that took place in 2004-2005 and 2012. The main conflict in the first court case was about if the sterilization requirement entailed the destruction of frozen germ cells or not. In the second court case the antagonism was mainly about if the sterilization requirement itself was legitimate or not. The differentiation in the verdicts and the expressed logics between the court cases was through analyze linked to discursive displacements in media coverage and judicial descriptions of transsexuals and their legal rights.

Följande arbete är ett illustrativt, grafiskt bokprojekt om att vara transperson i Sverige. Projektet omfattar den problematik som ofta uppstår när transpersoner rör sig i det heteronormativa rummet, baserat på en biologisk tvåkönsnorm. Resultatet är en bok i pixiformat med titeln Boo, vilken dag!, om den ickebinära transpersonen Boo som vi får följa en dag från morgon till kväll. Under dagen stöter Boo på olika scenarion och frågor, hämtade från verkligheten, som begränsar livsutrymmet för hen som trans. Syftet är att projektet ska ge en inblick i hur det är att vara transperson i Sverige idag och att få läsaren att reflektera över vilken typ av frågor vi ställer, hur och varför vi ställer dem. / The following project is an illustrative book project about life as transgender in Sweden. The project touches the problematic situations that often occur in everyday life for transgender people in heteronormative spaces, based on the norm of two biological sexes. The result is a ”pixi book” about Boo, a non-binary trans person, during a typical day in their life. During the day Boo faces several different scenarios and questions, based on real events, resulting in a limitation of life quality and living space. The purpose with the project is to give insight in what it is like to live as trans in Sweden today, and to make the reader aware of what kind of questions we ask, how and why we ask them.

The thesis deals with the differences between Female-to-Male (FtM) and Male-to-Female (MtF) transsexuals, focusing on their intelligence and personality traits. The aim of the study was to compare the results between male and female transsexuals in these two areas and to recognize if the distribution of given personality traits corresponds more to their biological sex or to the gender identity. In the theoretical part of the work, studies about males and females in the population are presented and put into a broader context of the studies concerning FtM and MtF transsexuals, while using all accessible literature. The research comprises of data comparison of 200 transsexuals (100 MtF and 100 FtM) using Raven's Progressive matrices and DOPEN questionnaire. The results were evaluated by the statistical analysis and were later compared to the norms for men and women in population. There were found no differences in intelligence in both groups of transsexuals. Both groups' intelligence (IQ 117) is slightly above-average. Using the Raven's Progressive matrices, higher variability of results was measured in the MtF group. Male-to-Female transsexuals reached significantly higher scores in neuroticism compared to Female-to-Male group. This scale was identified as significantly higher in both groups when...