Syftet med denna studie är att undersöka hur transspråkande bidrar till inkludering och utveckling av nyanlända elever samt vilka strategier och metoder som passar bra till just NO-undervisning. I detta arbete har en systematisk litteraturstudie genomförts genom att använda olika artiklars resultat som handlade om transspråkande endast i NO-klassrummet. Data insamlad utifrån artiklarna analyserades kvalitativt med användning av analysmetoden: tematisk analys, vilket innebär att data kategoriseras under olika rubriker. Resultaten visar att flerspråkighet är definitivt en tillgång om den hjälper elever att knyta an till tidigare erfarenheter och skapa förståelse. Däremot kan flerspråkighet och transspråkande vara problematiskt när det leder till missförstånd på grund av bristande översättning. Det visade sig att lärarens roll är centralt i ett transspråkande NO-klassrum. Lärarens medvetenhet om vikten av elevernas förstaspråk är för elevernas lärande och identitetsutveckling början på en framgångsrik transspråkande undervisning. Dessutom beror det mycket på hur läraren lyckas kommunicera med nyanlända elever och visa intresse för deras bakgrund och vad dem kan. Fortsättningsvis beror det på lärarens uppdelning av elevgrupper så att det passar deras behov samt vilka förväntningar läraren har på eleverna.

Många elever i dagens samhälle är flerspråkiga och kommer till skolan med olika bakgrunder, vilket gör att många olika förväntningar och normer ska samspela. Det gör att lärare behöver kunskaper om hur undervisningen kan formas utefter detta. Syftet med studien är att undersöka hur flerspråkiga elever på en skola i Malmö upplever kommunikativ undervisning samt vilka förutsättningar de ges av att använda båda språken som resurser i utvecklingen. Studien utgår från kvalitativa metoder i form av intervjuer med elva elever och två lärare på en skola. Anledningen till denna begränsning är för att kunna göra en djupare analys av eleverna i en årskurs och koppla detta till lärarnas intentioner med språkutvecklande undervisning i matematik. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med språk som främsta redskap samt ur ett sociopolitiskt perspektiv där olika maktpositioner kan uppstå beroende på hur väl eleverna behärskar det svenska språket. Många elever på skolan uttrycker att de helst uttalar sig på svenska, men att de först tänker på sitt modersmål i huvudet och sedan översätter det till svenska innan de uttrycker sig. Det visar på modersmålets betydelse och att det kan leda till vissa begränsningar i språkbruket. Båda lärarna indikerar att elever med andra bakgrunder kommer till skolan med olika föreställningar av undervisning i matematik. Vidare uttrycker lärarna att elever med andra modersmål än svenska uttalar sig mer begränsat. Lärarna är positiva till att eleverna använder två språk samtidigt i undervisningen genom kodväxling och transspråkande. Detta är däremot inget de arbetar aktivt med. Eleverna upplever att de hör fler språk samtidigt i klassrummen men att det är begränsat till de språk som är mest dominerande, svenska och arabiska. De elever som är ensamma om sitt modersmål växlar inte mellan språken och kan inte använda sig av sitt modersmål i undervisningen i samma utsträckning. Slutsatsen i studien är att lärare behöver låta alla elever få växla mellan svenska och elevens modersmål för att utvecklas i matematik och därmed dela gemensamma attityder, normer och värderingar i klassrummet. / Many pupils in today’s society are multilingual and come to school with different backgrounds, which means that a lot of different expectations and norms have to interact. This means that teachers need knowledges about how teaching can be formed accordingly. The aim of this study is to investigate how multilingual pupils at a school in Malmö experience communicative teaching in mathematics, and whether the pupils are given opportunities to use both languages in learning. The investigation method is qualitative, interviewing eleven pupils and two teachers at the school. The reason for this limitation is to enable deeper analysis of the pupils’ answers in one grade and to connect this to the teachers intentions for language developing teaching in mathematics. The study is based on a sociocultural perspektive with language as the main tool, and a sociopolitical perspective where power may arise depending on how well the pupils are able to express themselves in the Swedish language. Many of the pupils say that they prefer speaking Swedish over their mother tongues. However, the pupils tell that they are thinking in their mother tongue before translating it to Swedish, followed by uttering it. This displays the importance of the mother tongue and how it can lead to certain limitations in the language use. Both of the teachers indicate that pupils with other backgrounds come to school with different expectations about the education in mathematics. Furthermore, the teachers express that pupils with other mother tongues than Swedish experience themselves being more limited. The teachers are positive about pupils using two languages simultaneously in the teaching through code-switching and translanguaging. Despite this, none of these two teachears are working actively with it. The pupils express that they frequently hear many languages at the same time in the classroom, although, being limitied to the most dominant languages; Swedish and Arabic. Pupils with a non-shared mother tongue, do not switch between the mother tongue and Swedish. Hence, they cannot use their mother tongue in the classroom to the same extent. The conclusion is that teachers need to allow all pupils to switch between Swedish and their mother tongue to develop in mathematics and to share attitudes, norms and values in the classroom.

Nyanlända och flerspråkiga elever är en grupp som missgynnas av att flerspråkighet inte lyfts in som en resurs i undervisningen och att de inte möter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i tillräcklig utsträckning. Syftet med studien är att som speciallärare inom språk-, läs och skrivutveckling genomföra en intervention med mål att utveckla undervisningen tillsammans med två ämneslärare på ett sätt som ger eleverna möjlighet att använda ett pedagogiskt transspråkande som en resurs i sin språk- och kunskapsutveckling. Studiens avgränsas till en klass i årskurs 6 och två lärare som arbetar tillsammans i klassen. Genom observationer, handledande samtal och datorstödda intervjuer framträder behovet av tid, vägledning och stöd för lärarna när det gäller att arbeta transspråkande och språk- och kunskapsutvecklande. Även behov av en ökad samverkan mellan skolans olika aktörer framträder. Vad som också syns tydligt är en medvetenhet om vikten av att bejaka elevernas flerspråkighet och en positiv attityd till flerspråkighet hos ämneslärarna. Ingen betydande skillnad i lärarnas praktik kan skönjas efter interventionen. Detta kan ha sin förklaring både i det lärarna säger; att de behöver tid, stöd och fortbildning samt interventionens begränsade omfattning. Speciallärarens fördjupade ämneskunskaper och uppdrag att verka som ett stöd för ämneslärare skapar dock ingångar för att utveckla ett proaktivt arbete för att förhindra att nyanlända och flerspråkiga elever hamnar i sårbara situationer. Detta efterfrågas explicit av lärarna i interventionsstudien.

Translangauging eller transspråkande är ett arbetssätt som kan användas i skolor med många nyanlända elever. Det finns flera studier och artiklar som undersöker den teoretiska bakgrunden till transspråkande och många av dessa ger skäl till att det bör praktiseras under språkundervisningen. Dock finns det få artiklar tillgängliga för att instruera lärarna om hur de kan börja använda transspråkande i sin undervisning. Lärare som inte är bekanta med transspråkandekan vara mer tveksamma för att låta eleverna växla mellan språk eller använda sitt modersmål i klassen. Dessutom finns det en viss oklarhet om hur den praktiseras. Vårt syfte med denna studie är att öka kunskapen om hur transspråkande kan tillämpas i undervisningen av flerspråkiga elever samt att undersöka vilka attityder lärarna har gentemot den och huruvida lärarens val av klassrumsaktiviteter speglar deras attityder.Vi har intervjuat några pedagoger och observerat två av deras lektioner för att kunna se hur de arbetar med transspråkande. Resultatet av denna studie visar att transspråkande har blivit ett mer accepterat och förespråkat tillvägagångssätt för att hjälpa nyanlända elever att lära sig det svenska språket. Den visar även att deltagarna i studien anser att det är viktigt att använda flera pedagogiska metoder där eleverna får möjligheten att använda alla sina språkrepertoarer, men dessa metoder är dock både tids- och resurskrävande.

This paper seeks to investigate how teachers within the course Swedish for immigrants approach translanguaging as a method for language and knowledge development and to what extent translanguaging strategies are used in the classroom. The study was conducted through semi-structured interviews with four in-service teachers. The result shows that the teachers in the study to some extent use multilingual practices to create meaning in conversations and texts and to create a connection between students' linguistic identities. They are also to some extent positive towards translanguaging but expresses that Swedish should be the main language of instruction.

Denna studie behandlar hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och brytning i förskoleverksamheten tillika hur alla deltagare i förskolans kontext det vill säga barn förskollärare, rektorer, vårdnadshavare och barnskötare interagerar för att stimulera en kvalitativ lärande miljö som främjar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Denna studie är kvalitativ i sin form med strukturerade intervjuer. Vi utgår från Lev Vygotskys pedagogiska teorier alltså sociokulturella teori där de centrala begrepp som studien behandlar är transspråkande, scaffolding, medierade redskap samt kollegialt lärande. Enligt tidigare forskning samt det empiri vi lyckats samla in för denna studie har resultat visat bland annat att flerspråkighet upplevs verka positivt för de barn som har brister i det svenska språket därför det främjar språkkunskaperna. Brytning verkar inte heller vara ett hinder i barnens språkutveckling sålunda personalen behärskar det svenska språket och kan interagera med alla aktörer i verksamheten då detta kan resultera till en kvalitativ lärande där barnen ska vara i centrum.

Flerspråkighet är vardag i våra skolor, trots detta är vår upplevelse att elevers språkliga resurser sällan tillämpas i undervisningen. Kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur lärares förhållningssätt till och arbete med transspråkande leder till att flerspråkiga elever gynnas eller missgynnas i de tidiga årens svenskundervisning. Denna undersökning görs genom att kritiskt granska och systematiskt sammanställa forskning, med ett huvudsakligt fokus på Sverige och den svenska läroplanen. Vi har även tagit del av internationell forskning från Cypern, USA och Singapore. För att behandla problemområdet utgår vi från frågeställningarna: ”Vilken är lärarens roll i användandet av transspråkande i svenskundervisningen?” samt ”Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i en undervisningskontext med transspråkande i fokus?”. Resultatet synliggör att lärarens förhållningssätt till transspråkande har en avgörande roll för svenskundervisningens utfall. Det framkommer även att ett transspråkande arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse, agera språkutvecklande på såväl första- som andraspråket och öka inkluderingen i klassrummet. Elevers negativa attityder till modersmålet, avsaknad av kunskaper bland lärare och svårigheter med flera modersmål i samma klassrum lyfts fram som väsentliga hinder vid ett transspråkande arbetssätt. En diskussion förs även kring den enspråkighetsnorm som, till viss del, fortsatt präglar den svenska skolan.

Ett globaliserat samhälle medför högre mångfald vilket sätter skolan inför stora utmaningar. Den inarbetade enspråkighetsnormen som råder i skolor måste motarbetas för att skapa ett inkluderande arbetssätt som anpassas efter alla elevers förutsäskttningar och behov. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet transspråkande och hur det kan implementeras i svenskundervisningen samt vilka hinder som kan förekomma. Studien utfördes via systematiska sökningar som gav träffar av vetenskapliga artiklar som lyfte fenomenet transspråkande. Genom en tematisk analys kunde relevanta delar av artiklarna kodas och ett samband mellan de olika artiklarna synliggjordes. Resultatet av litteraturstudien visade transspåkandets positiva effekter för elevers kunskaps-, identitet- och litteracitetsutveckling. Forskningen visade också faktorer som hindrade implementering av ett transspråkande arbetssätt. Sammanfattningsvis är ett transspråkande arbetssätt gynnsamt för alla elever och bidrar till en skola för alla. / A globalized society entails a higher diversity which bringsgreat challenges to the school system. For all children to have afair chance of developing their linguistic skills, teachers mustbreak the monolingual norm and adjust their teaching toaccommodate the needs that are required. The aim of this studywas to investigate the translanguaging pedagogy and how it canbe implemented in Swedish education. In addition, it alsoinvestigated the obstacles that can occur when implementingthe studied pedagogy. The study was carried out by systematicsearches that resulted in scientific articles focusing on thenewly established approach of translanguaging. In order for theaim to be attained the most relevant articles were later analyzedthrough a thematic analysis. The results of the study showedthat a translanguaging pedagogy positively affected thestudents in more ways than one. Besides the development inlanguage and literacy, the students also developed their identitywhile expanding their sphere of knowledge. Although theeffects of the pedagogy were positive, the results also showedthat the implementation of new teaching strategies faceobstacles and are therefore often lacking. In conclusion, atranslanguaging pedagogy is seen as a strategy that is profitablefor all students and contributes to developing an equaleducation for everyone.

Flerspråkiga elever har genom åren ökat i de svenska skolorna, men på grund av lärarnas brist på planeringstid och resurser utnyttjas sällan deras språkliga repertoarer i klassrummet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur ett transspråkande arbetssätt kan användas för att gynna undervisningen och därmed inlärningen i svenskämnet. Undersökningen baseras på granskning av tidigare forskning med den svenska skolan som fokus och huvudområde. Jag har utgått ifrån en frågeställning som genomsyrar denna kunskapsöversikt. Arbetet behandlar möjligheter och utmaningar som uppstår vid ett transspråkande arbetssätt samt deraskännetecken i klassrummet.Resultatet visar bland annat att lärarens roll i detta arbetssätt är väldigt stor och lärarens förhållningssätt gentemot det transspråkande arbetssättet avgör elevernas kunskapsutveckling. Studien visar även att arbetssättet främjar elevernas lärande genom språkutveckling samt inkludering i klassen. Lärarnas samarbete och planering av undervisningen lyfts fram som utmaningar vid transspråkande. En diskussion förs kring lärarnas bristande erfarenheter och brist på kunskaper avseende transspråkande.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring hur elevers flerspråkighet synliggörs i förskoleklassen. Det undersöktes genom att ta reda på hur lärare planerar för och arbetar med språklig mångfald i undervisningen, samt hur den språkliga mångfalden blir synliggjord för eleverna i klassrumsmiljön. Under två dagars observation av en lärare i förskoleklass, följt av en intervju, framkom det att lärarens förhållningssätt till flerspråkighet var avgörande för de flerspråkiga elevernas förståelse, deltagande och interaktion i undervisningen. När läraren medvetet synliggjorde den språkliga mångfalden bidrog det till ett ökat deltagande och ökad interaktion i klassrummet. Resultatet av studien gav indikationer på att det finns behov av mer utbildning för lärare gällande andraspråksinlärning och transspråkande som pedagogik. Trots en vilja att möta de flerspråkiga elevernas behov, finns inte kunskap om hur det kan göras i praktiken. Avslutningsvis ger studiens resultat implikationer för ytterligare forskning om vilket stöd och vilken kunskap som delges yrkesverksamma lärare i mötet med flerspråkiga elever i skolan.