Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar andraspråkselever har att få använda alla sina språk i sina studier på gymnasiet. Detta gjordes dels genom att ta reda på vilka attityder lärare på högstadiet och gymnasiet hade till transspråkande och dels genom att ta reda på i vilken utsträckning de uppgav att det användes. En enkätundersökning genomfördes på tre högstadieskolor och en gymnasieskola i samma kommun. Lärare på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om deras attityder till flerspråkighet och transspråkande och elever på gymnasiet fick svara på frågor om deras upplevelse och vilka attityder de har mött under sin högstadietid och på gymnasiet. Resultatet visade på likheter mellan lärarnas attityder på gymnasiet och högstadiet men att det däremot fanns skillnader mellan lärarnas upplevelse av sina egna attityder och elevernas upplevelse av dessa. Lärarna sa sig ha positiva attityder till transspråkande och att de hade ett tillåtande klimat till flerspråkighet i klassrummet medan eleverna upplevde att det bara ibland var tillåtet att tala sitt starkaste språk och att de flesta inte uppmuntrade till användandet av deras modersmål. Lärarna på både högstadiet och gymnasiet var generellt sett positivt inställda till transspråkande men elevernas svar visade att den positiva inställningen till transspråkande och flerspråkighet inte i motsvarande utsträckning hade nått fram till eleverna.  Detta kan indikera att mer fortbildning och en tydlighet från ledningen behövs för att transspråkande ska bli en naturlig del av undervisningen.

Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.

Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.

Att vara flerspråkig idag är inget ovanligt. Vissa elever i den svenska skolan är födda i Sver ige och har svenska som sitt starkaste språk, medan föräldrarna pratar andra språk och därför har även eleverna goda kunskaper inom ett eller flera språk till. Andra elever kommer till Sverige, och ska lära sig prata svenska som ett nytt språk. I denna litteraturöversikt beskrivs vilken forskning som finns om lärarens förhållningssätt kring flerspråkighet och användandet av transspråkande. Hur det påverkar och främjar elevers möjligheter att vara flerspråkiga i svenskundervisningen.   Resultatet av denna forskningsgenomgång visar att lärarens förhållningssätt och vilken norm som finns i skolan påverkar elevernas möjlighet att utveckla flerspråkigheten. En exkludering av de språkliga förmågorna som finns i klassrummet kan skapa negativa konsekvenser för elevernas språk- och kunskapsutveckling, medan ett positivt förhållningssätt där läraren uppmuntrar elevernas flerspråkighet och en flerspråkig norm i skolan kommer bidra till en positiv språk- och kunskapsutveckling.  Resultatet visar också att transspråkande förekommer i undervisningen i vissa studier, men inte i alla. Pedagogiskt transspråkande uttrycks emellertid som en strategi som gynnar flerspråkiga elevers kunskapsutveckling.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.

TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

Samhället och skolan är idag mångkulturell, vilket innebär att många olika språk och kulturer finns representerade. Inom skolverksamheten är det därför viktigt att lärare besitter kompetens om hur de på bästa sätt kan ta vara på elevers olika språk som en resurs till lärande och kommunikation. Syftet med studien är att granska vad tidigare forskning belyser om lärares genomförande av stödjande undervisning för främjandet av kommunikation hos flerspråkiga elever i årskurs F-3.  Valda publikationer har samlats in via sökningar i databaser. Både nationell och internationell forskning har granskats och publikationerna har varit skrivna både på svenska och engelska. Vid analys av valda publikationer har en översiktstabell skapats och innehåll har kategoriserats utifrån muntlig och multimodal kommunikation. De publikationer som studien baseras på rör flerspråkighet och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Resultatet visar att flerspråkiga elever upplever begränsning i de språkliga förmågorna och får bristande undervisning. Vidare visar resultatet möjliga tillvägagångssätt för att ge elever rätt förutsättningar att kommunicera. Faktorer som påverkar resultatet är att lärare inte ser mångfalden av språk och olika modaliteter, samt hur de kan samspela, som en resurs till lärande. Faktorer som kan hjälpa elever i sin kommunikativa utveckling är bland annat arbete i mindre grupper, tillgång till studiehandledare, möjlighet till transspråkande, samt att få uttrycka sig genom olika modaliteter som gester, bild och praktiskt material. När lärare ser mångfald av muntlig- och multimodal kommunikation som en resurs till lärande och använder det på ett meningsfullt sätt kan elevers förmåga att kommunicera främjas.

I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>