Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare som undervisar på gymnasiet berättar att de tänker kring transspråkande som ett sätt att ta tillvara elevernas språkliga och kulturella erfarenheter i undervisningen. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sju gymnasielärare och fyra lektionsobservationer där följande frågeställningar stod i fokus: Hur förhåller sig lärarna till transspråkande? Hur beskriver lärarna vikten av att tillvara elevernas förstaspråk som en resurs i sin egen undervisning? På vilket sätt lyfter lärarna fram elevernas språkliga och kulturella erfarenheter utifrån lektionsobservationerna i denna studie? Resultatet visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till transspråkande och ser det som ett sätt att kunna tillvarata elevernas kulturella och språkliga erfarenheter som en resurs i undervisningen. Samtidigt visar resultatet från lärarnas utsagor att trots att lärarna berättar att de uppmuntrar transspråkande i klassrummet, så är det inte något som kontinuerligt tillämpas i undervisningen utan används mestadels i vissa specifika situationer. Även resultaten från lektionsobservationerna visar att trots att lärarna i studien ser elevernas språkliga och kulturella erfarenheter som en resurs, lyfter de flesta inte fram det och använder sig inte av transspråkande i undervisningen. Däremot uppstod transspråkade spontant mellan eleverna under lektionens gång.

I dagens skola är mångkulturalitet och flerspråkighet ett faktum, vilket ställer höga krav på undervisningen, lärare och läromedel. Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel kan främja och möjliggöra för kulturell mångfald och transspråkande. Två läromedel har valts ut för den här studien: Språkutvecklande aktiviteter – en idébank (2018) och Språkkraft – Svenska för nyanlända (2016). Analysen utgick från en kvalitativ textanalys och en sociokulturell teori. Resultatet visar att läromedlen öppnar upp för en kulturell mångfald men på olika sätt, vilket ger möjlighet för meningsskapande som inkluderar flerspråkiga elever. Resultatet visade dock att transspråkande aktiviteter inte fanns som explicita förslag läromedlen. Däremot fanns det uppgifter som implicerade möjligheter för elever att använda transspråkande som arbetssätt.

I följande examensarbete undersöker jag hur lärare förhåller sig till ett transspråkande arbetssätt. Fokus ligger främst på lärarnas förhållningssätt och erfarenheter, men även elevernas uppfattningar om hur arbetssättet kan påverka deras lärande beaktas. Transspråkande är ett arbetssätt som främjar elevers språkutveckling samtidigt som de tillägnar sig nya färdigheter. Studien undersöker hur transspråkande som undervisningsmetod kan stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i mellanstadiet. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och sedan en analys av både lärares och elevers perspektiv. I studien intervjuades fyra legitimerade lärare samt fem fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 4-6. Viktiga begrepp som modersmål och språksyn har framhållits som viktiga komponenter för att förstå hur transspråkande kan användas i undervisningen. Studien använder sociokulturella perspektiv för att betona hur kommunikation och stöttning i klassrummet påverkar lärandet. Resultaten tyder på att transspråkande kan öka elevernas engagemang, motivation och förståelse, samt främja en inkluderande lärmiljö. Den visar även att transspråkande är ett användbart sätt att arbeta för att bidra till elevers språkutveckling. En del lärare ansåg att arbetssättet även kunde vara utmanande, just på grund av lärarnas kompetens, språkliga kunskaper samt elevernas varierande kunskapsnivå i klassrummet.

Denna litteraturstudie lyfter hur svenskundervisning kan struktureras för att stötta flerspråkiga elevers andraspråksutveckling. Studien undersöker även hur elevers andraspråksutveckling kan påverkas av svensklärares inställning till flerspråkighet. Urval av material gjordes genom närläsning av forskningsartiklar inom ämnet, där framgångsfaktorer för andraspråksutveckling återfanns. En genomgående aspekt som lyfts i de olika faktorerna är vikten av att låta elever använda sitt förstaspråk som stöttning i sin andraspråksinlärning. Lärare behöver därav ha goda kunskaper om hur elevers förstaspråk kan användas som resurs för att kunna ge utrymme för elevers förstaspråk i sin undervisning. Tidigare forskning visar att det bland lärare råder en oro om att inte kunna ge flerspråkiga elever den stöttning i deras andraspråksutveckling som de behöver. I och med detta undviker lärare att synliggöra flerspråkighet i sitt klassrum. I studiens resultat framkommer det att själva synliggörandet är en viktig del i en framgångsrik andraspråksutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur används i språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever i de tidiga skolåren. För att utröna vilken litteratur som används och hur valet motiveras, vilka förtjänster och hinder som kan förekomma med skönlitteratur samt hur lärare samverkar i arbetet har vi intervjuat undervisande lärare i skolämnena svenska, svenska som andraspråk samt i modersmålsundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare i svenska, svenska som andraspråk samt modersmål. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Databearbetningen gjordes genom allmän kvalitativ analysmetod där transkriptionerna kodades och resulterade i ett antal kategorier.  Studiens resultat visar att samtliga lärare ser positivt på skönlitteratur i undervisningen av flerspråkiga elever. Högläsning av bilderböcker är prioriterat tillsammans med diskussion om innehåll. Det råder delade meningar kring urval av litteratur samt arbetssätt men det råder konsensus kring de många vinsterna med skönlitteratur, bland annat dess positiva inverkan på flerspråkiga elevers litteracitet samt dess bidrag till vidgade perspektiv. Samverkan mellan de olika lärarna upplevs kunna underlätta och förbättra urvalet av skönlitteratur som används i undervisning av flerspråkiga elever. Dock skulle denna samverkan behöva stärkas.

I denna studie undersöks lärares attityder till transspråkande i undervisningssituationer, samt om lärarna anser att de följer upp sina attityder i sin undervisning. Syftet var att ta reda på om lärares attityder till transspråkande påverkade deras sätt att undervisa, enligt deras egna utlåtanden. Undersökningen utgick från en surveyundersökning i form av en enkät med 42 informanter på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. I studien har informanternas åsikter jämförts med deras egna utsagor om hur de undervisar. Majoriteten av informanterna ställde sig positiva till transspråkande i undervisningssituationer, samtidigt som de rapporterade att de inte använde transspråkande strategier. Slutsatsen blev att, trots att de flesta informanterna var positiva till transspråkande, uppgav de att de inte använder transspråkande strategier i sin undervisning.

I denna studie riktas ljuset mot fritidshemmets pedagogik och elevernas begreppsutveckling. Syftet är att tillföra ny kunskap om begreppsutveckling genom pedagogiska erbjudanden genom praktiska inslag präglade av meningsskapande, multimodalitet och språklig mångfald. Metoderna som tillämpas i studien är fokusgruppssamtal med lärarna i fritidshemmet före och efter en riktad insats som bestått av matlagningsaktiviteter med fokus på begreppsutveckling. Vi har även genomfört ett samtal med eleverna hur de upplevt projektet. Deltagande pedagoger i studien tilldelas konkreta förslag och material att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för enkel matlagning och bakning, något som motiveras utifrån samverkan enligt Lgr11 mellan skolan och fritidshemmet. Studiens teoretiska utgångspunkter är främst inspirerade av sociokulturellt samt pragmatiskt perspektiv, men även teorier som fokuserar på meningsskapande, kommunikation på flera språk (transspråkande) och multimodala pedagogiska erbjudanden. Resultatet visar på fritidshemmets stora potential i samband med elevernas begreppsutveckling, men även att detta inte är något som medvetet lyfts eller framhävts i tillräcklig omfattning. Implikationen är därför att medvetandegöra fritidshemmets roll i elevernas begreppsutveckling som komplement till skolans undervisning.

Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om hur pedagoger arbetar med flerspråkigabarns språkutveckling i förskolan. Studien besvarar frågeställningarna: vad uttryckerförskollärarna att de gör för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, hur beskriverförskollärarna att verksamheten anpassas för flerspråkiga barn och varför, enligtförskollärarna, ska förskolan arbeta med barnens modersmål? För att kunna besvara dessafrågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts i två olika kommuner på sex olikaförskolor, där större delen av barnen består av flerspråkiga barn. Därefter har en tematiskanalys genomförts med stöd utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysenframkom fem teman: Konkreta material och bildstöd, högläsning, modersmål, flerspråkighetsom en tillgång och identitetsskapande.Resultatet visar att den pedagogiska stöttningen är viktig för flerspråkiga barnsspråkutveckling. Förskollärarna stöttar barnen på olika sätt genom att använda konkretamaterial och bildstöd. De anpassar verksamheten för de flerspråkiga barnen i högläsningenoch ger barnen alternativa sätt att uttrycka sig på. I resultatet framkom det att modersmål är endel av barnens identitet, om barnen får använda sina modersmål stärker det deras självkänsla.Det framkom också att modersmål utgör en grund för att barn ska lära sig ett nytt språk.Slutligen vill vi framföra att den pedagogiska anpassningen har varit en framträdande aspekt ivårt examensarbete och att flerspråkighet är en viktig del av förskolans verksamhet, men som inte alltid kommer till användning.

Det är känt sen tidigare att det finns brister inom matematikterminologi på svenskt teckenspråk. Samtidigt har det noterats att många döva elever inte lyckats nå de nationella målen i matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematikterminologin på svenskt teckenspråk samt behovet av att utveckla den. En del av syftet också att få en förståelse av vilken betydelse det har för matematikundervisningen för döva elever. Vidare gjordes den här studien utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en avgränsad teckenkartläggning inom matematik och tre intervjuer med hörande teckenspråkiga matematiklärare som undervisar döva elever på gymnasiet och högstadiet. Här används begrepp som mediering, multimodalitet och transspråkande utifrån det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Resultatet visar tydligt att lärarna upplever att många tecken saknas inom matematik och det finns ett stort behov av att utveckla matematikterminologin på svenskt teckenspråk. Detta har en viss betydelse för döva elevers språk- och begreppsutveckling inom matematik enligt lärarna. Dessutom lyfts det fram att det även finns ett behov av att utveckla läromedel och andra material på teckenspråk inom matematik. Slutligen menar lärarna att det finns andra faktorer som påverkar elevers utveckling. Svaga språkkunskaper eller sen språkutveckling ses som några förklaringar till döva elevers låga matematikprestationer.