Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts vid Luleå tekniska universitet i utbildningen Kompletterande Pedagogisk utbildning (KPU) höstterminen 2021. Syftet med utvecklingsarbetet är att synliggöra och förstå hur elevers kunskaper och särskilt ordförråd i engelska kan utvecklas med stöd av flerspråkighet i undervisningen i årskurs 8 samt hur eleverna har uppfattat arbetet med flerspråkighet i engelskundervisningen. Tidigare forskning har visat att flerspråkighet och transspråkande kan gynna inte bara flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling utan även deras identitetsutveckling genom att läraren i undervisningen lyckas aktivera elevers befintliga kunskaper och koppla till deras liv för att på så sätt bekräfta deras identitet (Cummins, 2017). I denna studie har 17 elever arbetat med ordkunskap på tre språk, svenska, engelska och ett tredje språk som varje elev valt själv, exempelvis förstaspråket. För att få svar på de formulerade frågeställningarna i utvecklingsarbetets syfte har data samlats in genom prov, enkät, klassrumsobservationer, semistrukturerade intervjuer och egen loggbok. Resultatet på studiens två prov visar att elevernas medelvärde på antal korrekta svar steg något från prov 1 till prov 2. Enkäten visar att nästan 73 procent av eleverna har en positiv uppfattning av att arbeta med flerspråkighet i engelskundervisningen. Resultatet av intervjuerna visar entydigt på att de sex intervjuade eleverna alla uppskattat och haft nytta av den transspråkande undervisningen. Åsikter som uttrycks är att man utökar sitt ordförråd på alla tre språken, man kan koppla sina språk och leta efter likheter för att hitta ord, det blev lite lättare när man översätter till sitt förstaspråk, det var enklare att lära nya ord på engelska. Framförallt elever med ett annat förstaspråk än svenska har känt sig stolta över att få arbeta med och visa upp sitt språk i klassen under lektionstid. En slutsats som kan dras av studien är att lärare med fördel kan integrera transspråkande som en långsiktig metod i exempelvis engelskundervisning. Elever med ett annat förstaspråk än svenska lär sig glosor på svenska och engelska men vet inte alltid vad ordet betyder. När de får lära ordet även på sitt förstaspråk underlättar det förståelsen i alla tre språken.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Syftet med studien är att undersöka transspråkande i svenskämnets skrivundervisning i årskurs 4–6 utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer genomförts. Observationerna genomfördes i fyra olika klassrum där transspråkande tillämpades i skrivundervisningen och sedan genomfördes fyra intervjuer med undervisande lärare. Studien utgår från den sociokulturella teorin i samband med teorin om transspråkande och de teorispecifika begreppen mediering och proximal utvecklingszon. Studiens resultat visar bland annat att framgångsrika arbetssätt med transspråkande i skrivandet är muntliga, textbaserade samt visuella arbetssätt. De medverkande lärarnas uppfattningar om transspråkande i skrivundervisningen är att det verkar som identitetsstärkande för flerspråkiga elever och att det ökar elevernas förståelse för det svenska språket. Lärarna anser dock att tidsbristen och känslan av otillräcklighet är de största problemen med ämnet.

No description available.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

In the framework of second language learning, developed in Canada in the early 2000s, identity texts were a part of a bilingual or multilingual artefacts where students produced many variants. They presented texts as written, spoken, signed,visual, musical, dramatic or multimodal forms. As a result of students’ investment in their own identities, identity texts were considered as a meaningful way to validate multilingualism by inviting students to bring their home languages into the classroom. This thesis aims to investigate the use of verbal and multimodal forms while working with identity texts in a course of Swedish for immigrants, during a monthlong project “New beginning in Sweden”, which took place in a school in the centralof Sweden. Furthermore, this thesis aims to provide students' points of view on the whole process. Combining the method of semi-structured interviews along with observational research in the Swedish for immigrants’ classroom which has identit texts in focus, the thesis tries to answer the following questions:• How was the work with both verbal and multimodal forms of identity texts carried out with the students?• What do students think about working with multimodal forms of identity texts as the second phase of working with verbal texts?• How do students feel that different ways of working with identity texts contributed to their learning of Swedish as a second language? Results of the thesis show that the whole project would have given even better outcome if students were given more time while working with multimodal identity texts. Furthermore, which the students mentioned, they would have liked to have had more freedom in the creativity process, although they do not consider working with identity texts as empowering for their language skills. On the other hand, they describe it as an interesting pause from regular lessons. Last but not least, students were not in favour of working with verbal forms of identity texts because they were not used to be allowed to use their first language while learning their second language. This might complicate their upcoming learning process.

Syftet med litteraturstudien var att granska tidigare forskning som redogör för transspråkande som pedagogiskt förhållningssätt och pedagogisk praktik för att stötta flerspråkiga lågstadieelever i språkutvecklingen. De forskningsfrågor som litteraturstudien utgick ifrån var: På vilka sätt visar forskning att transspråkande pedagogik kan praktiseras i lågstadiet i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen? Vad innebär tillämpning av ett transspråkande förhållningssätt för lärare? Datainsamlingen bestod av systematiska sökningar i olika databaser och består av både internationell och nationell forskning. Analysprocessen bestod av en tematisk analys av de artiklar som vi fann relevanta för vårt syfte. De underrubriker som följer under resultat- och analysdelen är de teman som skapades under analysprocessen. Studiens viktigaste resultat visar att transspråkande kan praktiseras i undervisningen på flera olika sätt i syfte att stötta flerspråkiga elever i språkutvecklingen. Elever får använda hela sin språkliga repertoar och bakgrundskunskaper för att både förstå innehåll och bli mer aktiva i klassrummet. Ett transspråkande förhållningssätt uppmuntrar flerspråkiga elever till flexibel språkanvändning och ser flerspråkighet som en resurs. Samtidigt pekar även resultatet på att det finns flera utmaningar för lärare när de ska inta ett transspråkande förhållningssätt i praktiken. / The purpose of this study of literature was to examine earlier research which accounts translanguaging as a pedagogical approach and pedagogical practice to support multilingual elementary school students in their language development. The questions our study aimed to answer were: In which ways does research show that translanguaging can be practiced in elementary school classrooms to support students in their language development? What does the application of a translanguaging approach imply for teachers? The collection of data was made through systematic searches in different databases made up of both national as well as international research. The analysis process consisted of a thematic analysis of the articles we found to be relevant in comparison with our purpose. The subheadings that follow in the result- and analysis section are the themes that were created in our analysis process. The most prominent result of the study shows that translanguaging can be practiced in education in several ways to support multilingual students in their language development. Students get to use their entire language repertoire and background knowledge to both understand content and be more active in the classroom. A translanguaging approach encourages multilingual students to a flexible use of languages as well as seeing their multilingualism as a resource. The results do however also show that there are several challenges when applying a translanguaging approach in practice.

I ett alltmer globaliserat samhälle har den svenska skolan utvecklats till en plats där människor med olika bakgrunder och språkliga erfarenheter möts. I den svenska skolan talas enligt Skolverket (2012) mellan 150–200 språk. Statistik från Skolverket (2022a) visar att 26 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Den svenska skolan har därav ett viktigt uppdrag att ge utrymme för flerspråkighet. Det är ett uppdrag som lärare i den svenska skolan kan uppfatta som svårt då de anser att de i flertal fall saknar kunskap och resurser (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2019). Studiens syfte är att studera hur lärare beskriver sina erfarenheter och arbetssätt i främjandet av flerspråkiga elevers språkutveckling i svenska. Studiens syfte besvaras utifrån följande forskningsfrågor:-Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever?-Vilka arbetssätt upplever lärare fungerar bäst för att främja flerspråkiga elevers utveckling i svenska språket? Datainsamlingen utgår ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan baseras på fem intervjuer. Studiens teori utgår från det sociokulturella perspektivet, med utgångspunkt i hur kunskap uppstår i interaktion med andra. Resultatet i studien visar att lärarna har positiva erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever. Lärarna nämner även att det finns eventuella hinder i undervisningen med flerspråkiga elever. Dessutom visar resultaten att lärare använder sig av arbetssätt som möjliggör att eleverna får lära av varandra samt använda samtliga av sina språktillgångar. Det beskrivs att lärarna lägger stor vikt vid att skapa en förförståelse hos flerspråkiga elever samt att det ser ett behov av ett ökat samarbete med studiehandledare och modersmålslärare. / In an increasingly globalized society, the Swedish school has become a melting pot of individuals with diverse backgrounds and linguistic experiences. According to Skolverket (2012) there are today between 150–200 languages spoken in the Swedish schools. Statistics from Skolverket (2022a) indicate that 26% of primary students have a foreign background. Therefore, promoting multilingualism is an essential mission for the Swedish school. However, teachers may perceive this task as challenging due to the lack of knowledge and resources necessary to support multilingual students (Fredriksson & Lindgren Eneflos, 2009). The purpose of this study is to investigate how teachers describe their experiences of teaching multilingual students in Swedish and which working methods they perceive work best to support their linguistic development. The study is answered based on the following research questions: - How do teachers describe their experiences of teaching multilingual students? - Which methods do teachers feel work best to promote multilingual students’ development in the Swedish language? The data collection is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The collected data is based on five interviews. The sociocultural theory serves as the theoretical framework for this study. It emphasizes how knowledge is best acquired through interaction with others. The results of the study demonstrate that the teachers have positive experiences of teaching multilingual students. However, they also cite possible obstacles in teaching multilingual students. Furthermore, the results show that teachers use working methods that enable students to learn from each other and use all their language resources. It is described that the teachers attach great importance to creating an understanding among multilingual students and that there is a need for greater cooperation with study tutors and native language teachers.

Med denna studie har vi undersökt hur läraren kan använda sig av arbetssättet transspråkande, metoden stöttning och hur läraren kan använda sig av stöttning för att tillämpa transspråkande i det svenska klassrummet. Forskningen kring området är baserat på internationell forskning som arbetat med transspråkande. Det beror på att det inte finns tillräckligt med forskning om transspråkande i Sverige. Det är även baserat på litteratur som berör stöttning och transspråkande arbetssätt. Slutligen beskrivs erfarenheten och åsikterna av fyra grundskollärare som arbetar med transspråkande i sitt flerspråkiga klassrum. Resultatet av undersökningen har visat att flerspråkiga elevernas språkkunskaper utvecklas genom att ha gett eleverna möjligheten till att använda sig av sina språk. Modersmålslärare, studiehandledare och klasskamrater bidrar även till språkutvecklingen av flerspråkiga elever.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning  och  Faktorer som styr undervisningen.  I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers  flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det  synliggörs  att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier,  är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de  talar om att de  bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.