Ett globaliserat samhälle medför högre mångfald vilket sätter skolan inför stora utmaningar. Den inarbetade enspråkighetsnormen som råder i skolor måste motarbetas för att skapa ett inkluderande arbetssätt som anpassas efter alla elevers förutsäskttningar och behov. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet transspråkande och hur det kan implementeras i svenskundervisningen samt vilka hinder som kan förekomma. Studien utfördes via systematiska sökningar som gav träffar av vetenskapliga artiklar som lyfte fenomenet transspråkande. Genom en tematisk analys kunde relevanta delar av artiklarna kodas och ett samband mellan de olika artiklarna synliggjordes. Resultatet av litteraturstudien visade transspåkandets positiva effekter för elevers kunskaps-, identitet- och litteracitetsutveckling. Forskningen visade också faktorer som hindrade implementering av ett transspråkande arbetssätt. Sammanfattningsvis är ett transspråkande arbetssätt gynnsamt för alla elever och bidrar till en skola för alla. / A globalized society entails a higher diversity which bringsgreat challenges to the school system. For all children to have afair chance of developing their linguistic skills, teachers mustbreak the monolingual norm and adjust their teaching toaccommodate the needs that are required. The aim of this studywas to investigate the translanguaging pedagogy and how it canbe implemented in Swedish education. In addition, it alsoinvestigated the obstacles that can occur when implementingthe studied pedagogy. The study was carried out by systematicsearches that resulted in scientific articles focusing on thenewly established approach of translanguaging. In order for theaim to be attained the most relevant articles were later analyzedthrough a thematic analysis. The results of the study showedthat a translanguaging pedagogy positively affected thestudents in more ways than one. Besides the development inlanguage and literacy, the students also developed their identitywhile expanding their sphere of knowledge. Although theeffects of the pedagogy were positive, the results also showedthat the implementation of new teaching strategies faceobstacles and are therefore often lacking. In conclusion, atranslanguaging pedagogy is seen as a strategy that is profitablefor all students and contributes to developing an equaleducation for everyone.

Flerspråkiga elever har genom åren ökat i de svenska skolorna, men på grund av lärarnas brist på planeringstid och resurser utnyttjas sällan deras språkliga repertoarer i klassrummet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur ett transspråkande arbetssätt kan användas för att gynna undervisningen och därmed inlärningen i svenskämnet. Undersökningen baseras på granskning av tidigare forskning med den svenska skolan som fokus och huvudområde. Jag har utgått ifrån en frågeställning som genomsyrar denna kunskapsöversikt. Arbetet behandlar möjligheter och utmaningar som uppstår vid ett transspråkande arbetssätt samt deraskännetecken i klassrummet.Resultatet visar bland annat att lärarens roll i detta arbetssätt är väldigt stor och lärarens förhållningssätt gentemot det transspråkande arbetssättet avgör elevernas kunskapsutveckling. Studien visar även att arbetssättet främjar elevernas lärande genom språkutveckling samt inkludering i klassen. Lärarnas samarbete och planering av undervisningen lyfts fram som utmaningar vid transspråkande. En diskussion förs kring lärarnas bristande erfarenheter och brist på kunskaper avseende transspråkande.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring hur elevers flerspråkighet synliggörs i förskoleklassen. Det undersöktes genom att ta reda på hur lärare planerar för och arbetar med språklig mångfald i undervisningen, samt hur den språkliga mångfalden blir synliggjord för eleverna i klassrumsmiljön. Under två dagars observation av en lärare i förskoleklass, följt av en intervju, framkom det att lärarens förhållningssätt till flerspråkighet var avgörande för de flerspråkiga elevernas förståelse, deltagande och interaktion i undervisningen. När läraren medvetet synliggjorde den språkliga mångfalden bidrog det till ett ökat deltagande och ökad interaktion i klassrummet. Resultatet av studien gav indikationer på att det finns behov av mer utbildning för lärare gällande andraspråksinlärning och transspråkande som pedagogik. Trots en vilja att möta de flerspråkiga elevernas behov, finns inte kunskap om hur det kan göras i praktiken. Avslutningsvis ger studiens resultat implikationer för ytterligare forskning om vilket stöd och vilken kunskap som delges yrkesverksamma lärare i mötet med flerspråkiga elever i skolan.

Elever som av någon anledning saknar bredd och djup i sitt ordförråd möts av stora utmaningar i skolans matematikundervisning. Språkliga hinder begränsar elevernas kunskapsutveckling. Lärare är bra på att undervisa om ämnesbegrepp men ofta vållar det så kallade skolspråket, eller kunskapsspråket, större problem för eleverna. Skolspråk är mer än bara ämnesord och syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare kan främja språkutveckling i matematik genom val och användning av språkfrämjande pedagogiska verktyg i undervisningen.   Teorin bakom studien är främst det sociokulturella utvecklingsperspektivet. Begrepp som mediering, scaffolding och närmaste utvecklingszonen används för att förstå språkutveckling i matematikklassrummet. Utöver det presenteras interdependenshypotesen och transspråkande som båda är teorier som ser flerspråkighet som en resurs för lärande, samt cirkelmodellen som utvecklats för att vara ett språkutvecklande arbetssätt. Tidigare forskning visar att språk är förutsättning för kunskap i alla ämnen och för begreppsbildning i matematik.   Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av fem grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärare använder många olika pedagogiska verktyg som de anser är språk- och kunskapsutvecklande för sina elever och hur lärarna utifrån sina erfarenheter av dessa verktyg planerar sin matematikundervisning. Det visar sig att lärare använder cirkelmodellen som kooperativt pedagogiskt verktyg. En slutsats från intervjuerna är att cirkelmodellen, som ursprungligen utvecklades för att undervisa om olika textgenrer, enligt lärarna kan användas språkutvecklande även i matematikundervisningen. Förslag till vidare forskning är att studera hur de högre årskurserna i grundskolan arbetar med språkutveckling i matematikundervisning och hur matematikämnet skulle kunna samarbeta mer med svenskämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare på mellanstadiet ser på och arbetar med flerspråkighet inom engelskundervisningen. Den forskning som ligger till grund för studien visar att transspråkande som arbetssätt gynnar språkutvecklingen. Metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga lärare är positiva till inkluderingen av elevers olika förstaspråk i engelskundervisningen och samtliga ser även fördelar med att undervisa i ett flerspråkigt klassrum. Trots detta uttrycker ingen av de intervjuade lärarna att deras elever utnyttjar sina förstaspråk i engelskundervisningen. Samtliga lärare beskriver hur de ser elevernas flerspråkighet som en resurs och är öppna för att tillämpa transspråkande i sin undervisning men anser sig vara för dåligt utbildade inom området och upplever en egen begränsning i elevernas olika förstaspråk. Resultatet visar även på en enspråkighetsnorm i engelskundervisningen då eleverna lär sig engelska genom svenska, trots att detta inte alltid är elevernas starkaste språk. / The purpose of this study is to investigate how middle school English teachers view and work with multilingualism in English teaching. The research that forms the basis of the study shows that translanguaging as a working method benefits language development. The method used in the study is semi-structured interviews. The results from the study show that all teachers are positive about the inclusion of students' different first languages in English teaching, and all also see advantages in teaching in a multilingual classroom. Despite this, none of the interviewed teachers express that their students make use of their first languages in English teaching. All teachers describe how they see the students' multilingualism as a resource and are open to applying translanguaging in their teaching but consider themselves too poorly educated in the area and experience their limitations in the students' different first languages. The result also shows a monolingual norm in English teaching as students learn English through Swedish, even though this is not always the students' strongest language.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om transspråkande som ett pedagogiskt arbetssätt i undervisningen i franska utifrån lärares perspektiv. Ett ytterligare syfte med examensarbetet är att synliggöra fransklärares uppfattning om transspråkande arbetssätt. Teoretiska utgångspunkter i studien är teori om konstruktivism, sociokulturellt perspektiv, transspråkande och pedagogiskt förhållningssätt. I denna studie har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex fransklärare från sex olika grundskolor använts. I resultatet framkommer det att intervjuade lärare implementerar transspråkande arbetssätt i sin undervisning i franska genom att integrera elevernas olika förstaspråk som en resurs och naturlig del av undervisning, jämföra likheter och olikheter mellan olika språk, dela in eleverna i små grupper där diskussion och dialog står i fokus och använda flerspråkiga digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarna har positiva uppfattningar för transspråkande arbetssätt som ger många möjligheter såsom: Bättre förståelse för franska och dess kultur, identitetsstärkande, ökad delaktighet och motivation till att lära sig franska och utveckling på elevernas kommunikationsförmåga.  Dessutom anser lärarna att det kan uppstå ett antal utmaningar vid implementeringen av transspråkande arbetssätt i undervisningen som: Lärarnas begränsade språkliga resurser, arbetssättet är tidskrävande och kräver en lärare som är kompetent i att undervisa flerspråkiga elever, kunskapsmässiga nivåskillnader bland eleverna, elever med motstånd för modersmålet eller som är ensamma med sitt modersmål och tillåtande klimat.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

I takt med att svenska samhället blir alltmer mångkulturellt och flerspråkigt kommer framtidens lärare ställas inför nya utmaningar då många av deras elever inte har svenska som modersmål. Då är det viktigt att man har en fördjupad förståelse om hur läromedel i svenska skolor kan bemöta dessa elever. I denna studie, har två läromedelsanalyser utförts utifrån ett historiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur språket, texten och innehållet i läromedel för f-3 har förändrats under 40 år samt att undersöka om läromedlens text är anpassad att använda för andraspråkselever. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som utgår från textanalys och innehållsanalys .Resultatet av studien visar att det äldre läromedlet knappast är lämpligt för nyanlända elever i fråga om språk, text och innehåll. Det nyare läromedlet är bättre anpassad men inte heller den motsvarar helt de behov som nyanlända andraspråkselever har.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

Att ha en god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för att klara sig i dagens kommunikationssamhälle. Idag ser man att svenska som andraspråkselever i allt större utsträckning inte klarar godkänd nivå i läsförståelse på de nationella proven i grundskolan och på gymnasiet. En avgörande del i att bli en god läsare är att kunna göra inferenser till text man läser. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka viktiga faktorer tidigare forskning har identifierat när det kommer till andraspråksinlärare och inferensläsning, samt vilken effekt strategiorienterad undervisning har för att stötta andraspråkseleverna i utvecklingen av denna förmåga. Nio artiklar och en avhandling har analyserats genom en systematisk litteraturanalys. Enligt analysen framgår det att ordförrådsdjup, språkkunskaper och ordavkodning är avgörande faktorer för andraspråkselevers läsförståelse samt att strategiorienterande undervisning har positiva effekter på andraspråkselevers inferensläsförmåga. Denna studie bidrar med kunskap om vilka avgörande faktorer andraspråkselever behöver för inferensläsning och för att kunna bli goda läsare. Resultaten visar att lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper för att tidigt upptäcka om det finns språkkunskapsluckor för att stötta dessa elever i deras fortsatta läsutveckling. Studien visar även på att strategiorienterad undervisning har en positiv effekt på andraspråkselevers inferensläsförmåga och att denna undervisningsmetod bör etableras i tidiga åldrar.