Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.

Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.

Inledning Asylsökande barn har inte skolplikt som alla andra barn i Sverige, men de har rätt att få skolundervisning om så önskas. Asylsökande barn ska i och med detta få möjlighet att få delta i undervisning senast en månad efter ankomsten till Sverige. PISA-undersökningen som gjordes 2015 visar att elever med migrationsbakgrund presterar på en lägre genomsnittlig nivå jämfört med elever som är av inhemsk bakgrund. Tidigare forskning menar att lärare ska sträva efter att variera sitt språk för att de nyanlända eleverna ska få ett rikt och varierat språk. Nyanlända elevers modersmål stimulerar elevernas identitetsutveckling och inkluderar dem i undervisningen, utifrån ett transspråkande arbetssätt. Det blir en negativ inverkan på elevers attityd och inställning till flerspråkighet om lärare inte har en positiv inställning till elevernas modersmål, enligt tidigare forskning.  Syfte  Syftet är att mot bakgrund av tidigare forskning belysa åtta lärares strategier för inkludering av och anpassning för nyanlända elever i svenska som andraspråk i ordinarie undervisning. För att kunna besvara syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur arbetar lärare för att inkludera nyanlända elever i svenskundervisningen? och Hur anpassar svensklärare undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända elever? Metod  Studien genomförs med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer ur åtta lärares perspektiv. Studien utgår ifrån Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs Sociokulturella perspektiv med fokus på utvecklingszonen.  Resultat  Resultatet visar att några av lärarna var positiva till användningen av modersmålet i undervisningen och såg det som en tillgång och en resurs i undervisningen. Ett flertal av deltagarna i studien har dock en stor motvilja mot användningen av modersmålet i undervisningen. Flera av lärarna i studien varierar inte sitt språk, utan fokuserar på att endast förenkla det för de nyanlända eleverna. Studien visar att lärarna anser att det är svårt att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning i svenska som andraspråk. Detta eftersom de nyanlända eleverna kommer ”för tidigt” för både det sociala och för undervisningen, då de har för lite språk för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

I denna studie undersöks hur elever och lärare uppfattar att andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund tas i beaktande i undervisningen. Undersökningen eftersträvar att synliggöra maktstrukturer som är kopplade till språk och kultur som avviker från normen genom att belysa de diskurser som förekommer. Deltagargruppen består av femton elevinformanter som besvarade en enkät och två lärarinformanter som intervjuades. Genom att lyfta fram den viktiga roll som andraspråkselevers språkliga och kulturella bakgrund spelar för deras inlärning har vi undersökt hur elev- och lärarinformanterna ställer sig till detta för att därigenom få en förståelse för hur de uppfattar andraspråksundervisningen. Undersökningens resultat tillhandahåller en bild om att det finns ett spänningsfält mellan andraspråksundervisningen och resten av skolan då den förstnämnda präglas av interkulturalitet, transspråkande och ett trygghetsbehov medan den senare i stället präglas av mångkulturalitet och enspråkighet. Undersökningen påvisar även hur förtryckande normer har letat sig in i andraspråksklassrummet trots sva-lärarnas ansträngningar vilket synliggörs både genom elevernas åsikter och även genom lärarnas språkbruk vilket påkallar vikten av transformativ pedagogik i andraspråksklassrummet.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder tilltransspråkande samt fördelar och utmaningar lärarna upplevde med att använda entransspråkande pedagogik. I denna kvalitativa studie samlades data in genomsemistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. De teoretiska utgångspunkternautgörs av sociokulturella perspektiv. I lärarnas utsagor beskrevs och synliggjordes bådefördelar och utmaningar med transspråkande i undervisningen. Vårt resultat avintervjuerna visade att den största faktorn till lärarnas tillämpning av transspråkande iklassrummet är deras positiva inställning till flerspråkighet. Slutsatsen visar att elevernasspråk samt kunskaper utvecklades och målen uppfylldes när undervisningen anpassadesefter deras behov. På grund av ett litet urval i studien är det därför diskutabelt omslutsatsen är generaliserbar. Vår tolkning av tidigare forskning samt resultat är atttransspråkande kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och kunskaper samtidigtsom deras identitet stärks.

Följande studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar gällande transspråkande som metod i undervisningen och om det är gynnsamt för eleverna. Empirin har samlats in i form av strukturerade intervjuer via Google Meet, Teams och Zoom av lärare som arbetar med transspråkande i sin undervisning. Resultatet av studien tyder på att det finns många positiva sidor med att använda transspråkande för att utveckla ett andraspråk men också att det finns svårigheter för både elever och lärare. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och lärarnas arbete med transspråkande samt vad de utifrån sina egna upplevelser ser för möjligheter och svårigheter med att använda metoden utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och påvisar att transspråkande bringar fler möjligheter för eleverna där de kan stötta och lära av varandra. Resultatet åskådliggör utifrån lärarnas erfarenheter och uppfattningar att de elever som tillägnar sig språk- och ämneskunskaper snabbare är de elever som använder sig av sitt starkaste språk i undervisningen. Att eleverna tillåts att använda transspråkande som metod i sin undervisning verkar identitetsstärkande för dem, vilket resultatet utifrån ett lärarperspektiv belyser. De svårigheter som framkommer i resultatet utifrån respondenternas erfarenheter är elevernas egna sätt att se på transspråkande och sin identitet samt kollegornas syn på transspråkande samt sin undervisning. Undervisningsstrategierna som impliceras av lärarnas utsagor stämmer överens med vad tidigare forskning visar, att undervisningen borde präglas av stöttning, kamratlärande och språklig uppmuntran.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare i årskurs 1–3 har för erfarenheter gällande transspråkande samt hur de använder transspråkande som resurs i sin svenskundervisning. Forskning som ligger till grund för denna studie visar att transspråkande bidrar till elevers språk- och kunskapsutveckling. Fyra lärare medverkade i studien och för att besvara syftet och frågeställningarna användesbåde observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärare använder sig av transspråkandesom resurs i sin svenskundervisning och ser över lag positivt på detta. Transspråkande sker genom studiehandledning, genom klassrumsinteraktioner samt genom grupper av elever som tillåts att samtala på sitt starkaste gemensamma språk. Resultatet visar också lärarnas attityder och utmaningar med transspråkande. Det finns attityder som kan tolkas som enspråkiga normer och utmaningen med transspråkande menar lärarna är deras egen begränsning i elevernas språk. Ett sociokulturellt förhållningssätt är återkommande genom hela resultatet då social interaktion mellan människor och språkandet står i fokus.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare på olika sätt beskriver hur de arbetar för att ge förutsättningar till att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att uppfylla syftet har vi utfört sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner. Vi har i vår studie utgått från två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och transspråkande. Utifrån det transspråkande perspektivet har vi använt oss av en transspråkande modell som hjälp för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att alla förskollärare i vår studie har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet trots att andelen flerspråkighet skiljer sig åt bland de olika avdelningarna. Däremot visar resultatet att synligheten av olika språk i den fysiska miljön varierade. Slutligen belyser resultatet att förskollärarnas förhållningssätt, arbetssätt och miljön hör ihop och har en påverkan på barnens språkutveckling.Nyckelord: Flerspråkighet,

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur nyanlända elever undervisas och lärares syn på inkluderingsarbetet av nyanlända elever. Syftet med studien är att ta reda på hur tre skolor arbetar för att inkludera nyanlända elever i årskurs 4-6 samt vad lärare har för syn på detta arbete. Vi behandlar även om och i så fall hur lärare arbetar transspråkande i syfte att inkludera samt utveckla nyanlända elevers språk och kunskap. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar utefter tre olika organisationsmodeller: Direktintegrering, direktintegrering med anpassad undervisning i svenska och förberedelseklass. Resultatet visar också att lärarna arbetar utifrån olika undervisningsmodeller och har olika förutsättningar för att lyckas med det inkluderande arbetet.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.