TIMSS rapporten från 2019 visar att elever i åk 4 som är utlandsfödda eller med utlandsfödda föräldrar, inte har lika höga resultat i naturvetenskap som eleverna med minst en svenskfödd förälder. Forskning visar att det förutsätts att elever har tillgång till ett speciellt fackspråk för att tillägna sig ämneskunskaper. Emellertid är ämnesspecifikt språk abstrakt och begreppsrikt där vardagsord kan få en annan betydelse. Detta innebär att även elever med ett välutvecklat vardagsspråk kan ha svårigheter att ta till sig undervisningens innehåll. Syftet med examensarbetet är att samla kunskaper samt erfarenheter angående språk- och kunskapsutveckling för flerspråkiga elever inom NO-undervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Insamling av data genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer av lärare både enskilt och med en mindre fokusgrupp. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av tematisk analys i sex steg. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder och resurser i undervisningen för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att ta del av undervisningen. Lärarna använder sig också av ett transspråkande tillvägagångssätt, där eleverna får använda sina språkliga resurser för att utveckla ämneskunskaper. Genom att översätta ord och begrepp med hjälp av digitala hjälpmedel, studiehandledare, klasskamrater samt i vissa fall lärares egna språkkunskaper, ges eleverna möjligheter att använda sitt modersmål som ett medierande verktyg. Emellertid uppger lärarna att de till viss del saknar organisatoriska förutsättningar för att skapa en språk- och kunskapsutvecklande naturvetenskaplig undervisning för flerspråkiga.

Samhället och skolan är idag mångkulturell, vilket innebär att många olika språk och kulturer finns representerade. Inom skolverksamheten är det därför viktigt att lärare besitter kompetens om hur de på bästa sätt kan ta vara på elevers olika språk som en resurs till lärande och kommunikation. Syftet med studien är att granska vad tidigare forskning belyser om lärares genomförande av stödjande undervisning för främjandet av kommunikation hos flerspråkiga elever i årskurs F-3.  Valda publikationer har samlats in via sökningar i databaser. Både nationell och internationell forskning har granskats och publikationerna har varit skrivna både på svenska och engelska. Vid analys av valda publikationer har en översiktstabell skapats och innehåll har kategoriserats utifrån muntlig och multimodal kommunikation. De publikationer som studien baseras på rör flerspråkighet och utgår ifrån ett lärarperspektiv. Resultatet visar att flerspråkiga elever upplever begränsning i de språkliga förmågorna och får bristande undervisning. Vidare visar resultatet möjliga tillvägagångssätt för att ge elever rätt förutsättningar att kommunicera. Faktorer som påverkar resultatet är att lärare inte ser mångfalden av språk och olika modaliteter, samt hur de kan samspela, som en resurs till lärande. Faktorer som kan hjälpa elever i sin kommunikativa utveckling är bland annat arbete i mindre grupper, tillgång till studiehandledare, möjlighet till transspråkande, samt att få uttrycka sig genom olika modaliteter som gester, bild och praktiskt material. När lärare ser mångfald av muntlig- och multimodal kommunikation som en resurs till lärande och använder det på ett meningsfullt sätt kan elevers förmåga att kommunicera främjas.

I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>

Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.

Det finns idag en stor språklig mångfald i den svenska skolan och många elever har det svenska språket som sitt andraspråk. Det ställs därför höga krav på skola, lärare och undervisning för att kunna möta alla elevers behov och ge dem möjlighet att utveckla sinaspråk- och ämneskunskaper. En av de viktigaste aspekterna för att eleverna ska nå skolframgång är ordförrådet. Syftet med den här studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur några lärare i årskurs F-3 uppfattar sitt arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling, speciellt ordförrådet samt vad lärarna upplever underlättar och är utmanande i undervisningen, eftersom det finns relativt lite forskning inom området. Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och eftersom avsikten dessutom är att få en insikt i lärares uppfattningar är den inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer, med en semistrukturerad form, har använts som metod för datainsamling. I resultatet framgår det att lärare upplever att digitala verktyg, ett tillåtande klassrumsklimat och samarbete med modersmålslärare underlättar för undervisningen. Utmaningar lärarna upplever är bland annat språket, där vanliga ord och uttryck tas för givna, organisatoriska faktorer och elevernas tidigare skolbakgrund. Resultatet visar även att flera arbetssätt, såsom bildstöd, språklig stöttning och interaktion gynnar alla elevers språkutveckling och ordförråd.

Inledning Asylsökande barn har inte skolplikt som alla andra barn i Sverige, men de har rätt att få skolundervisning om så önskas. Asylsökande barn ska i och med detta få möjlighet att få delta i undervisning senast en månad efter ankomsten till Sverige. PISA-undersökningen som gjordes 2015 visar att elever med migrationsbakgrund presterar på en lägre genomsnittlig nivå jämfört med elever som är av inhemsk bakgrund. Tidigare forskning menar att lärare ska sträva efter att variera sitt språk för att de nyanlända eleverna ska få ett rikt och varierat språk. Nyanlända elevers modersmål stimulerar elevernas identitetsutveckling och inkluderar dem i undervisningen, utifrån ett transspråkande arbetssätt. Det blir en negativ inverkan på elevers attityd och inställning till flerspråkighet om lärare inte har en positiv inställning till elevernas modersmål, enligt tidigare forskning.  Syfte  Syftet är att mot bakgrund av tidigare forskning belysa åtta lärares strategier för inkludering av och anpassning för nyanlända elever i svenska som andraspråk i ordinarie undervisning. För att kunna besvara syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur arbetar lärare för att inkludera nyanlända elever i svenskundervisningen? och Hur anpassar svensklärare undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända elever? Metod  Studien genomförs med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer ur åtta lärares perspektiv. Studien utgår ifrån Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs Sociokulturella perspektiv med fokus på utvecklingszonen.  Resultat  Resultatet visar att några av lärarna var positiva till användningen av modersmålet i undervisningen och såg det som en tillgång och en resurs i undervisningen. Ett flertal av deltagarna i studien har dock en stor motvilja mot användningen av modersmålet i undervisningen. Flera av lärarna i studien varierar inte sitt språk, utan fokuserar på att endast förenkla det för de nyanlända eleverna. Studien visar att lärarna anser att det är svårt att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning i svenska som andraspråk. Detta eftersom de nyanlända eleverna kommer ”för tidigt” för både det sociala och för undervisningen, då de har för lite språk för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

I denna studie undersöks hur elever och lärare uppfattar att andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund tas i beaktande i undervisningen. Undersökningen eftersträvar att synliggöra maktstrukturer som är kopplade till språk och kultur som avviker från normen genom att belysa de diskurser som förekommer. Deltagargruppen består av femton elevinformanter som besvarade en enkät och två lärarinformanter som intervjuades. Genom att lyfta fram den viktiga roll som andraspråkselevers språkliga och kulturella bakgrund spelar för deras inlärning har vi undersökt hur elev- och lärarinformanterna ställer sig till detta för att därigenom få en förståelse för hur de uppfattar andraspråksundervisningen. Undersökningens resultat tillhandahåller en bild om att det finns ett spänningsfält mellan andraspråksundervisningen och resten av skolan då den förstnämnda präglas av interkulturalitet, transspråkande och ett trygghetsbehov medan den senare i stället präglas av mångkulturalitet och enspråkighet. Undersökningen påvisar även hur förtryckande normer har letat sig in i andraspråksklassrummet trots sva-lärarnas ansträngningar vilket synliggörs både genom elevernas åsikter och även genom lärarnas språkbruk vilket påkallar vikten av transformativ pedagogik i andraspråksklassrummet.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares erfarenheter av och attityder tilltransspråkande samt fördelar och utmaningar lärarna upplevde med att använda entransspråkande pedagogik. I denna kvalitativa studie samlades data in genomsemistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. De teoretiska utgångspunkternautgörs av sociokulturella perspektiv. I lärarnas utsagor beskrevs och synliggjordes bådefördelar och utmaningar med transspråkande i undervisningen. Vårt resultat avintervjuerna visade att den största faktorn till lärarnas tillämpning av transspråkande iklassrummet är deras positiva inställning till flerspråkighet. Slutsatsen visar att elevernasspråk samt kunskaper utvecklades och målen uppfylldes när undervisningen anpassadesefter deras behov. På grund av ett litet urval i studien är det därför diskutabelt omslutsatsen är generaliserbar. Vår tolkning av tidigare forskning samt resultat är atttransspråkande kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och kunskaper samtidigtsom deras identitet stärks.

Följande studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar gällande transspråkande som metod i undervisningen och om det är gynnsamt för eleverna. Empirin har samlats in i form av strukturerade intervjuer via Google Meet, Teams och Zoom av lärare som arbetar med transspråkande i sin undervisning. Resultatet av studien tyder på att det finns många positiva sidor med att använda transspråkande för att utveckla ett andraspråk men också att det finns svårigheter för både elever och lärare. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv och lärarnas arbete med transspråkande samt vad de utifrån sina egna upplevelser ser för möjligheter och svårigheter med att använda metoden utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och påvisar att transspråkande bringar fler möjligheter för eleverna där de kan stötta och lära av varandra. Resultatet åskådliggör utifrån lärarnas erfarenheter och uppfattningar att de elever som tillägnar sig språk- och ämneskunskaper snabbare är de elever som använder sig av sitt starkaste språk i undervisningen. Att eleverna tillåts att använda transspråkande som metod i sin undervisning verkar identitetsstärkande för dem, vilket resultatet utifrån ett lärarperspektiv belyser. De svårigheter som framkommer i resultatet utifrån respondenternas erfarenheter är elevernas egna sätt att se på transspråkande och sin identitet samt kollegornas syn på transspråkande samt sin undervisning. Undervisningsstrategierna som impliceras av lärarnas utsagor stämmer överens med vad tidigare forskning visar, att undervisningen borde präglas av stöttning, kamratlärande och språklig uppmuntran.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare i årskurs 1–3 har för erfarenheter gällande transspråkande samt hur de använder transspråkande som resurs i sin svenskundervisning. Forskning som ligger till grund för denna studie visar att transspråkande bidrar till elevers språk- och kunskapsutveckling. Fyra lärare medverkade i studien och för att besvara syftet och frågeställningarna användesbåde observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärare använder sig av transspråkandesom resurs i sin svenskundervisning och ser över lag positivt på detta. Transspråkande sker genom studiehandledning, genom klassrumsinteraktioner samt genom grupper av elever som tillåts att samtala på sitt starkaste gemensamma språk. Resultatet visar också lärarnas attityder och utmaningar med transspråkande. Det finns attityder som kan tolkas som enspråkiga normer och utmaningen med transspråkande menar lärarna är deras egen begränsning i elevernas språk. Ett sociokulturellt förhållningssätt är återkommande genom hela resultatet då social interaktion mellan människor och språkandet står i fokus.